Många människor drabbas idag av sjukdomar som tydligt kan kopplas till livsstil. Fysisk aktivitet kan vara ett botemedel mot detta på grund av dess positiva inverkan på människans fysiska och psykiska hälsa. Tidigare forskning har påvisat dessa positiva aspekter samt undersökt användandet av fysisk aktivitet som behandling, både i olika delar av landet samt runtom i världen. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod sjukvården kan använda för att öka graden av fysisk aktivitet bland sina patienter. Med den kunskap som finns tillgänglig ställs frågan om i vilken utsträckning förskrivning av FaR sker på vårdcentraler i VGR och vilka eventuella hinder åberopar sjuksköterskorna för att förskriva FaR? Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen. Studiedesignen är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var kvinnor med över 10 års yrkesverksamhet som sjuksköterska. Nästan alla deltagare brukade diskutera fysisk aktivitet med sina patienter. Sjuksköterskorna uppgav FaR-utbildning i olika utsträckning och majoriteten saknade vidareutbildning inom ämnet. Ordinering av FaR skedde både bland de som hade FaR-utbildning och de som saknade det. De vanligaste indikationerna till FaR var: övervikt, hypertoni och diabetes. De hinder som flest respondenter angav som barriär för FaR var tidsbrist samt kunskapsbrist. Överlag hade sjuksköterskorna en positiv inställning till FaR som behandlingsmetod. Under diskussionsdelen belyses resultatens huvudfynd, hållbar utveckling i relation till FaR samt metodval.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste orsaken till plötslig död i Sverige. För att minska risken för återinsjuknande är fysisk aktivitet en viktig komponent i behandling och rehabiliteringsprocessen. Dock är inte individer som haft en hjärtinfarkt fysiskt aktiva enligt de rekommendationer som finns. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka hinder inför fysisk aktivitet individer upplever efter hjärtinfarkt. Denna kunskap är viktig för att sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande ska kunna stödja och motivera individer till ökad fysisk aktivitet. Åtta artiklar granskades i denna litteraturstudie, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Två gemensamma teman identifierades: inre begränsningar och yttre begränsningar. De inre begränsningarna innefattade fatigue, motivationsbrist och rädsla inför fysisk aktivitet. De yttre begränsningarna som framkom var att otillräcklig information skapade ett hinder för fysisk aktivitet samt att socialt stöd var av stor vikt för att lyckas vara aktiv. Slutsatserna av studien var att fatigue bör uppmärksammas tidigt för att minska dess påverkan på livet. Individer har behov av individanpassad information samt träningsprogram efter hjärtinfarkt, likaså är gemenskap viktigt för att lyckas vara fysiskt aktiv.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

Bakgrund: Allt fler människor i världen diagnostiseras med diabetes. I Sverige beräknas över en halv miljon människor ha diabetes, där diabetes typ 2 är överrepresenterat med över 85 procent av diabetesdiagnoserna. Stillasittande sägs vara den främsta anledningen till att allt fler drabbas av diabetes typ 2. Den fysiska aktiviteten minskar inte bara risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar utan förbättrar också den allmänna hälsan. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i egenvården där råd och stödjande samtal kan hjälpa personer att bli mer fysisk aktiva i sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva upplevda hinder för att utöva fysisk aktivitet för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar har granskats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har analyserats utifrån Fribergs femanalyssteg. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier presenterades i resultatet. Huvudkategorierna bestod av personrelaterade hinder, hinder i närmiljön och kroppsliga hinder. Några exempel på barriärer för fysisk aktivitet var brist på motivation, okunskap, otrygghet eller fysiska begränsningar på grund av smärta. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att hindren för fysisk aktivitet är många. Egenvård utgör en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Genom att sjuksköterskan erbjuder stödjande insatser och en personcentrerad omvårdnad kan motivationen att leva en mer hälsosam och aktiv livsstil öka. / Background: More and more people in the world are being diagnosed with diabetes. In Sweden, it is estimated that more than half a million people have diabetes, where type 2 diabetes is overrepresented by over 85 percent. The main reason why more and more people are diagnosed with type 2 diabetes is said to be the sedentary lifestyle. Physical activity not only reduces the risk of cardiovascular disease but also improves overall health. Therefore the nurse has an important role in self-care where advice and supportive conversations can help people become more physically active in their everyday lives. Aim: The aim was to describe perceived barriers in performing physical activity for people with type 2 diabetes. Method: A literature review has been implemented where ten qualitative articles have been reviewed from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles have been analyzed based on Friberg's five analysis steps. Results: Three main categories with subcategories were presented in the results. The main categories consisted of person-related obstacles, obstacles in the local environment and physical obstacles. Examples of barriers tophysical activity were lack of motivation, ignorance, insecurity orphysical limitations due to pain. Summary: The literature review shows that there are many obstacles to physical activity. An important part of the treatment of type 2 diabetes is self-care. By the nurse offering supportive interventions and a person-centered care, the motivation to live a healthier and active lifestyle can increase.

Den kvalitativa studien utgår från yrkesverksammas erfarenheter av övergången mellan förskola och förskoleklass med syftet att öka förståelse för upplevelsen av övergången. Det empiriska materialet inhämtades genom fokusgruppsamtal där verksamma med erfarenhet av övergångsprocessen från de båda skolformerna deltog. De yrkesverksamma delgav sina erfarenheter och upplevelser av övergången i samtalen. Resultatet analyserades med stöd i systemteorin som teoretisk utgångspunkt och utmynnade i övergångsprocessen, övergångsaktiviteter, samarbete mellan verksamheterna, föräldrasamverkan samt barns delaktighet. Deltagarnas skildringar av övergångar beskrev en övergång i process. I processen framkom vilka hinder som kan uppstå samt vad som förutsätter goda övergångar. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget för övergångsarbetet måste få ta tid och vara tryggt för barnen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett gott systematiskt arbete i övergångsprocessen, där dessa komponenter finns med och är väl förankrat i båda skolformerna, undanröjer hinder och genererar goda övergångar för barnen. Specialpedagogens roll i övergångsarbetet blir att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever samt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.

Jorden befinner sig under stress till följd av mänskliga aktiviteter. För att uppnå en hållbar utveckling inom alla sektorer, och minska påfrestningen på planeten, har världen gjort framsteg inom internationella politiken för att skydda miljön. Ett stort mål är att minska utsläppet av växthusgaser till atmosfären för att begränsa den globala uppvärmningen. Den svenska industrisektorn använder stora mängder av fossila bränslen, bland annat naturgas, för att producera olika produkter. Då naturgas släpper ut växthusgasen koldioxid vid förbränning, är det lämpligt för dessa industrier att omställa från naturgas till biogas. Dock finns det idag hinder som gör att omställningen inte är genomförbar. Å andra sidan finns det drivkrafter som visar att industrierna vill vara med om en omställning för att värna för miljön. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats där djupintervjuer utförs med lämpliga industrier som vill genomgå en omställning från naturgas till biogas. Utifrån djupintervjuer med tillverkande industrier i sydvästra Sverige samt Länsstyrelsen i Halland, identifierades drivkrafter och hinder för en omställning från naturgas till biogas. Primära och sekundära drivkrafter och hinder kategoriseras utifrån hur ofta de nämnts under intervjuerna. Viktigaste drivkrafterna som identifierats är att industrin vill bevara miljön och klimatet samt att det är tekniskt enkelt att byta från naturgas till biogas. Viktigaste hindren är tillgången samt det höga priset på biogas, vilket påverkas av transportsektorn användning av biogas. Biogasens användning inom transportsektorn förklaras som en kortsiktig lösning för en övergång från fossila bränslen till el och vätgas. För att Sverige ska kunna nå upp till Sveriges klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser, målen i Agenda 2030 samt Parisavtalet, är det essentiellt att industrin får tillgång till mer biogas genom en ökad biogasproduktion, samt att merparten av biogasen går till industrier istället för transportsektorn.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Bakgrund: Nollseparation är en ny metod som syftar till att inte separera mamma och barn efter förlossningen. Användningen av nollseparation ökar och bidrar till hälsovinster samt att barnets rättigheter och anknytning stärks. Trots fördelarna med nollseparation separeras mammor och barn ibland efter förlossning, särskilt om barnet är i behov av neonatalvård.Motiv: Få studier lyfter fram möjligheter och hinder med nollseparation, ur sjuksköterskans perspektiv. En sådan studie kommer sannolikt att förbättra följsamheten av metoden och därmed förbättra barnets rätt till båda föräldrarna.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av möjligheter och hinder vid nollseparation efter förlossning.Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=7) från en neonatalavdelning i södra Sverige. En intervjuguide användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna som transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex underkategorier och tre kategorier.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter handlade om att skapa förutsättningar för nollseparation, att samverka inom och mellan personalgrupper och att vårda familjen som en enhet. Genom rätt förutsättningar i form av personaltäthet utifrån arbetsbelastning, samt anpassad yttre miljö och tillgängligt material, underlättades genomförandet av nollseparation efter förlossning. God samverkan mellan involverad personal med klinisk erfarenhet, som använde god kommunikation samt hade en positiv inställning och attityd, ökade möjligheten för lyckad nollseparation. Om mammans och barnets hälsa tillät att nollseparation genomfördes kunde familjen vårdas som en enhet, dessutom upplevde sjuksköterskorna att föräldrarna blev mer delaktiga och att deras bindning till barnet stärktes.Konklusion: Studien klargör att nollseparation alltid bör vara vårdpersonalens målsättning. Barnets rättigheter tycks stärkas då nollseparation tillämpas, vilket antagligen påverkar hela familjen positivt. / Background: Zero separation is a new method aiming at not separate mother and child after delivery. The use of zero separation is constantly increasing. Through zero separation health benefits, children's rights and attachment will be achieved. However, despite the benefits of zero separation, mother and child are sometimes separated after delivery, especially if the child needs neonatal care.Motive: From nurses’ perspectives, few studies have highlighted opportunities and obstacles to zero separation, such a study will probably improve compliance with the method and thus, improve children's right to both parents.Aim: To illuminate nurses' experiences of opportunities and obstacles using zero separation after childbirth.Methods: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with nurses (n = 7) from a neonatal ward in southern Sweden. A tested interview guide supported the interviews. The interviews were transcribed verbatim. The transcripts were analysed using qualitative content analysis and resulted in six subcategories and three categories.Result: The nurses' experiences were about creating conditions for zero separation, collaborating within and between staff groups and caring for the family as a unit. Through the right conditions in form of workload and staff density as well as adapted external environment and available material, the implementation of zero separation after childbirth was facilitated. A well-functioning collaboration between staff with clinical experience, who used a clear communication and had a positive attitude increased the possibility of successful zero separation. If mothers’ and children's health allowed, the family could be cared for as a unit, the nurses also experienced that parents became more involved and their bond to the child was strengthened.Conclusion: The study clarifies that zero separation should always be the goal of healthcare professionals. Children's rights seem to be strengthened by zero separation, which probably has a positive effect on the family.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om vilka metoder och läromedel som används inom läs- och skrivinlärningen i svenska skolor, samt vilka erfarenheter lågstadielärare har av läs och- skrivinlärning och vilka hinder de kan mötas av. Studien behandlade två frågeställningar där den första var: Vilka metoder och läromedel används huvudsakligen av lågstadielärare inom läs- och skrivinlärningen? Och den andra: Vilka hinder upplevs finnas inom läs- och skrivinlärning på lågstadiet, och vilka förebyggande insatser görs för att minimera dessa? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning där 62 lågstadielärare valde att delta. Under analysprocessen utgick studien från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna känner till ett flertal olika metoder inom läs- och skrivundervisningen, men att de endast använder sig av ett fåtal i sin egen undervisning så som till exempel LTG-metoden, Bornholms metoden, ljudningsmetoden och ordbildsmetoden. Resultatet av studien visar även att en övervägande procent av respondenterna använder sig av något läromedel i sin läs- och skrivundervisning. De flesta respondenterna ansåg att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärningen, och samtliga respondenter ger de elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter extra anpassningar i form av extra tid. En av slutsatserna är att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärning.

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur personer som tillhör eller under de senaste 12  månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till  arbete eller studier samt deras upplevda stödbehov i förhållande till det stöd de idag upplever  att de får. Våra frågeställningar har behandlat möjligheter, hinder och informanternas upplevda  stödbehov i förhållande till det stöd som de i dagsläget upplever att de får från de verksamheter  de deltar i. Studien är gjord genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts och som teoretiskt perspektiv valdes Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori.      I vår tidigare forskning redogörs för svensk och internationell forskning kring vilka hinder och möjligheter som finns för att stötta UVAS-gruppen samt vilka insatser gruppen behöver för att komma vidare till arbete eller studier.      Vår analys av resultaten visar god samstämmighet med tidigare forskning om vikten av  individanpassade insatser och samverkan mellan olika aktörer. Det individuella samtalet lyfts  av informanterna fram som särskilt betydelsefullt. Informanternas begränsade sociala kapital  och en brist hos ungdomarna i förståelsen av betydelsen av ett socialt nätverk framkommer  också liksom pandemins påverkan på möjligheten att stärka sina kulturella och sociala kapital. Dessa resultat samt betydelsen av tidig samverkan för att förhindra gymnasieavhopp lyfts till diskussion i diskussionskapitlet.