Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna. De har arbetat sig fram till olika mer eller mindre lyckade samverkansstrategier för att kunna nå sina mål. Kanske de genom att snegla lite på varandras arbetssätt skulle kunna förändra sitt eget arbete till ett sätt som skulle kunna ge en högre måluppfyllelse. Målet för samtliga verksamheter måste vara att barnet/individen ska kunna leva ett värdigt liv i samklang med resten av världen.Inledningsvis talar vi om ett återförande av ansvaret för den grundläggande fostran till hemmet. En av andra vägar mot detta, skulle kanske kunna vara att vi i skolverksamheterna lånade tankarna från barn- och ungdomshabiliteringen om att se familjerna som en helhet för samverkan. I vår undersökning har vi fått beskrivet för oss hur habiliteringen har utvecklats från en reaktiv verksamhet, där arbetet ofta gick ut på att så fort som möjligt försöka dämpa föräldrarnas ångest över sitt barns funktionsnedsättning, till en proaktiv verksamhetskultur, där arbetet präglas av kontinuitet med bl. a. föräldrautbildning. Intresse har väckts hos oss för vad som skulle hända om skolverksamheterna genomgick samma utveckling.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om vilka olika hinder andraspråkselever kan upplever i NO-böckers texter och bilder. Jag har i samband med min studie kommit fram till att språket inom de naturorienterande ämnena är väldigt komplext och abstrakt i jämförelse med andra ämnen i skolan. Teorin bakom studien vilar på det sociokulturella perspektivets medierade redskap som även innefattar läroböcker. För att ta reda på information kring problemområdet jag har valt att undersöka, använde jag mig utav intervjumetoden. Jag intervjuade elever i årkurs 5 för att kunna ta reda på deras svårigheter i skolans NO-böcker. Jag medtog eget material i form av utdrag ur en NO-bok för årkurs 5, där jag hittade en bra bild med tillhörande text jag kunde använda mig utav. Att spela in mina intervjuer gav mig möjlighet att säkerställa validiteten av mitt arbete, eftersom jag vid senare sammanställning av resultatet, hade möjlighet att lyssna ett flertal gånger på elevernas svar på mina frågor. Resultatet av min undersökning visade stor variation på elevernas språkliga svårigheter, både när det gällde texterna i NO-böcker samt bilderna. Vissa upplevde problematik med ämnesspecifika ord, medan vissa elever upplevde svårigheter med både ämnesspecifika samt vardagliga ord. För vissa elever var bilder ett måste och önskade att NO-böckerna innehöll flera bilder. Sedan fanns det de som kände att bilderna inte var nödvändiga för deras förståelse av texterna. När det gäller problematik med bilder i NO-böckerna var det även varierande upplevelser kring detta. Vissa elever ansåg att det fanns bilder som var abstrakta och svåra att tolka, därmed önskade de att bilderna innehöll en hjälpande text för att få förklarat vad som hände i bilden. Sedan fanns det de elever som kände att bilder på föremål, som de inte kände igen sedan tidigare, inte var så lätta att tolka informationen ur. Dessa resultat diskuterade jag sedan med hjälp av tidigare forskning kring problemområdet och upptäckte att det var för det mesta samma typ av resultat jag fick, som många andra forskare. Jag observerade även de bitar som jag fick annorlunda resultat på, vilket gjorde att jag slutligen kunde tolka resultatet ur andra perspektiv än tidigare forskning jag läst om.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan – möjligheter och hinderFörfattare: Annika Ivarsson och Ida HolmbroSyftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus. De ska även ha möjlighet att ha aktiviteter i naturmiljö och planerad utemiljö. För att få svar på våra frågor gjorde vi kvalitativa intervjuer på två förskolor, med tre pedagoger på varje förskola. Resultatet visade att alla intervjupersoner var positiva till att bedriva utomhuspedagogik, men de såg även att det fanns en del hinder med att bedriva verksamhet ute med barnen. Det största problemet för pedagogerna var att barnen inte hade rätt ytterkläder och skor för att vistas utomhus och även att barngrupperna var för stora och pedagogerna för få. Möjligheterna var fler och pedagogerna såg många positiva effekter med att gå ut. De menade bland annat att antalet konflikter minskar, hälsan stärks och den sociala utvecklingen främjas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetsförmedlare som arbetar med ungdomar i ålder 18-24 år i Landskrona stad, hur deras perspektiv är på ungdomarnas möjligheter respektive hinder att få ett arbete, hur de kan öka sysselsättning för ungdomarna och även vilket stöd som finns för ungdomarna och om det möjligen behövs annat. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats: Vilka möjligheter respektive hinder ser arbetsförmedlare för ungdomarna i åldern 18-24 i Landskrona stad att få arbete? Hur arbetar arbetsförmedlare i Landskrona stad för att öka möjligheterna till arbete för arbetslösa ungdomar i åldern 18-24? Vilket stöd utifrån arbetsförmedlarnas perspektiv har ungdomarna i åldern 18-24 och vad saknas möjligen? Tidigare forskning påvisar att socialt nätverk och utbildning är viktigt och att arbetslöshet leder till psykisk ohälsa och utanförskap. Vidare visar en internationell undersökning att svenska ungdomar får stort stöd av svenska myndigheter i jakten på arbete medan en svensk undersökning tar upp att arbetsförmedlare inte förmedlar arbete längre och är likgiltiga inför sitt arbete. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen använder är Careership en karriärteori med bland annat begrepp som habitus, fält och kapital. Därutöver används Erving Goffmans begrepp stigma för att analysera empirin. Slutsatsen är att ungdomarnas arbetsmöjligheter beror på många variabler som socialt nätverk, arbetsmarknadsåtgärder, den egna viljan till förändring och arbetsförmedlares tid för ungdomarna. Allt detta inverkar till ungdomars framgång på arbetsmarknaden. Med andra ord är det en komplex situation där många saker ska stämma överens för att få rätsida på ungdomsarbetslösheten.

Sammanfattning/ AbstractDetta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv.I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen.Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen.Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen. Särintressen, brist på delaktighet, brist på gemensamt förhållningssätt, brist på resurser och brist på gemensam vision är några hinder, på organisationsnivå, för att utveckla elevhälsan, som aktörerna uttryckt. Tydliga strukturer på organisationsnivå där det finns tid avsatt för kommunikation mellan olika aktörer på olika nivåer, och där elevhälsan har en naturlig, väl inarbetad del, är framgångsfaktorer för utvecklingen av elevhälsan, liksom att informations-, besluts- och ärendegången i elevärenden är implementerad i organisationen och förlöper smidigt.

AbstractDetta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum. Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa rum som denna lek var tillåten. Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel, kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.

Invandringen till Sverige har stigit kraftigt under de senaste åren. I lagen står det att dessa immigranter ska ges vissa etableringsinsatser, men tidigare forskning visar på ytterligare social och psykisk problematik i och med integration som måste tillgodoses. Med anledning av den rådande situationen har syftet med föreliggande studie varit att beskriva och analysera vuxna utomeuropeiska nyanländas upplevelser av deras första tid i Sverige. De frågor som ställts är följande: Vilka är utmaningarna som informanterna har upplevt i och med integration? Hur upplevs utmaningarna som informanterna erfarit? Vilka delar av integrationen anser informanterna har varit centrala för att möta dessa utmaningar? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som genomförts med sju informanter med utomeuropeisk bakgrund. De teoretiska utgångspunkterna är Antonovskys teori om KASAM där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tagits i anspråk, samt Bourdieus teoretiska begrepp socialt kapital och kulturellt kapital. Det huvudsakliga resultatet av studien visar att informanterna upplevt vissa svårigheter i samband med flytten till, och integrationen i Sverige. De mest framträdande hindren har varit språkbarriären, svårigheten att erhålla ett socialt sammanhang och att förvärva nytt kulturellt kapital, samt att informanterna upplevt en förändring av sin identitet.

Trots att omvårdnadshandledningens goda effekter på vården har dokumenterats och trots att sjuksköterskestuderade har lärt sig metoden på Malmö högskola sedan 1993 upplevde författarna under sin verksamhetsförlagda praktik att metoden inte etablerats ute på avdelningarna. Syftet med studien var att kartlägga huruvida omvårdnadshandledning bedrivs på kirurgiska kliniker på ett sjukhus i södra Sverige, samt i de fall det inte görs, undersöka vilken orsaken till detta är utifrån verksamma sjuksköterskors uppfattning. Studien är kvalitativ och metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor som var verksamma på kirurgiska kliniker. Som analysmetod användes en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Vid analysen framkom följande kategorier: Brist på tid och ekonomiska resurser, bristande behov, aspekter relaterade till kultur och tradition, brister i organisation och funktion, negativ inställning sedan studietiden på Malmö högskola, har haft omvårdnadshandledning på avdelningen som inte fungerade, att vara nyutexaminerad sjuksköterska, okunskap om omvårdnadshandledning samt konflikträdsla. Resultatet tyder på att intresset för omvårdnadshandledning är ringa i verksamheten, vilket kan vara en orsak till att det inte har etablerats. / Although the positive effects of clinical supervision within healthcare has been documented and although the nurse students have been educated in the method at Malmö University since 1993, the authors experienced during their clinical practice that the method had not been established in the wards. The aim of the study was to map out whether clinical supervision is carried out on surgical clinics at a hospital in the southern part of Sweden and in the event that this is not the case, to investigate what the reason for this is on the basis of professional nurses’ opinion. The study is qualitative and the method for data collection was semi structured interviews with 10 nurses who where working on surgical clinics. As an analysis method a modified version of Burnard’s (1991) content analysis was used. During the analysis the following categories emerged: Lack of time and economical resources; lack of needs; aspects related to culture and tradition; shortcomings in organisation and function; negative attitude towards its practice since the time of study at Malmö University; have had dysfunctional clinical supervision at the ward; being a recently graduated nurse; ignorance about clinical supervision; and fear of conflict. The result indicates that the interest in clinical supervision is insignificant within healthcare which can be a reason why it has not been established.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och är idag en del av det sociala livet. Upptäckande och intervention vid alkoholproblem är viktigt både för individen och samhället. Dock är ämnet alkohol personligt och kan anses vara ett känsligt ämne att prata om inte bara för patienten men även för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om läkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns något som hindrade de från att engagera sig i upptäckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa. Studierna hittades med hjälp av databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien kom fram till tre huvudteman som ansågs vara hinder vid upptäckande och intervention samt vid diskussioner om alkoholvanor. Dessa hinder var tidsbrist, rädsla för negativa reaktioner från patienten och otillräckliga kunskaper och riktlinjer. Tidsbrist visade sig vara den främsta orsaken till varför alkoholämnet inte togs upp samt att upptäckande och intervention inte skedde. Rädslan för att patienten skulle reagera negativt på frågor om alkohol eller att relationen med patienten skulle förstöras var ytterligare en anledning. Slutligen kände deltagarna att de saknade kunskap om hur och när de skulle fråga om alkoholvanor och hur intervention skulle genomföras. / Background: Alcohol consumption has increased!in Sweden and is today a part of the social life. Screening and intervention for alcohol problems is important both for the individual and for the society. However, the subject alcohol is private and can be considered a sensitive topic to discuss not only for the patient but also for the caregivers.Aim: The aim of this literature review was to examine whether doctors and nurses felt that there where obstacles preventing them from engaging in screening and intervention as well as discussing drinking habits with their patients. Method: Literature review that was conducted by analyzing ten studies, eight qualitative and two quantitative. Studies were found using the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed.Result:!The literature review concluded three main themes that were considered obstacles at screening and intervention as well as in discussions about alcohol habits. These obstacles were lack of time, fear of negative reactions from the patient and lack of knowledge and guidelines. Lack of time was found to be the main reason why alcohol substance was not lifted and the reason for screening and intervention did not occur. The fear that the patient would react negatively to questions about alcohol or the relationship with the patient would come to an end was a further reason. Finally, participants felt that they lacked the knowledge of how and when to ask about drinking habits and how the intervention would be implemented.