Alla har rätt att kunna ta del av den offentliga, fysiska miljön. Det står tydligt i Förenta Nationernas (FN:s) konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och är utgångspunkten i tillgänglighetsarbetet både statligt, regionalt och kommunalt. Ändå är det många miljöer som inte går att använda på lika villkor. Det gäller inte minst våra värdefulla kulturmiljöer. Det handlar många gånger om det som i plan- och bygglagen (PBL) beskrivs som ”enkelt avhjälpta hinder” vilket till exempel kan innebära avsaknad av ledstänger, avsaknad av kontrastmarkeringar och varningsmarkeringar i trappor, nivåskillnader, tunga dörrar, dålig belysning eller dålig skyltning i lokaler dit allmänheten har tillträde. Hinder som kan vara avgörande för att någon med tillfällig eller permanent funktionsnedsättning inte ska kunna ta del av den offentliga miljön. Studien har utgått från tre frågeställningar gällande enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer. Dessa har varit: ”Hur kan en arbetsprocess utformas för det kommunala arbetet med enkelt avhjälpta hinder i värdefulla och publika kulturmiljöer?”,”Vad kan butiksstråket Stora Östergatan i Ystad ge för lärdomar kring enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer?” och ”Vad framställer tillfrågade kommuner som framgångsfaktorer respektive utmaningar med enkelt avhjälpta i värdefulla kulturmiljöer?”. Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av litteraturstudie, kvalitativ enkätundersökning, kvalitativ intervjustudie samt en okulär besiktning av Stora Östergatan i Ystad. Detta resulterade i ett synliggörande av faktorer som de tillfrågade kommunerna ansåg vara framgångar respektive utmaningar i arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kulturmiljöer. Den okulära besiktningen gav lärdomar om hur enkelt avhjälpta hinder kan se ut i kulturmiljöer, hur viktig den antikvariska närvaron är tidigt i processen samt hur svårt det kan vara att väga plan- och bygglagens förvanskningsförbud mot lagen om enkelt avhjälpta hinder. Slutligen har studien resulterat i en kommunal processmodell för arbetet med enkelt avhjälpta hinder i värdefulla kulturmiljöer.

Titel: Kvinnliga fastighetsmäklares syn på förutsättningar och hinder i fastighetsmäklarbranschen kopplat till karriärframgång. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Isabelle Jern och Sara Johansson Handledare: Jonas Kågström Biträdande handledare: Martin Ahlenius Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka kvinnliga fastighetsmäklares syn på förutsättningar och hinder i fastighetsmäklarbranschen kopplat till karriärframgång. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har valts för att möjliggöra för de kvinnliga fastighetsmäklarna att prata mer öppet kring sina erfarenheter. Utgångspunkten i undersökningen är att försöka se världen från respondenternas ögon med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Att ha stöd är en avgörande faktor till karriärframgång, både direkt och indirekt stöd anses viktigt. Att ha objektiva och subjektiva prestationer anses lika viktigt. Nätverkande förstås vara viktigare inom mäklarbranschen än övriga branscher. Obalans mellan privat- och yrkesliv är en stor utmaning och kan vara ett hinder för ensamstående kvinnor med barn. Respondenterna utsätts för diskriminerande attityder och beteenden, främst från äldre manliga kunder. Könsfördomar och könsdiskriminering samt brist på mentorer och förebilder ses inte som ett hinder tillkarriärframgång. Examensarbetets bidrag: Ett betydande bidrag denna studie fört med sig är att det behöver pratas mer om garantilön efter kvinnors föräldraledighet inom fastighetsmäklarbranschen. På samma sätt som en ny kvinnlig mäklare får garantilön, bör hon också bli erbjuden garantilön efter mammaledighet för att komma igång efter uppehållet och inte vara en av de kvinnor som lämnar branschen på grund av familjebildning. Förslag till fortsatt forskning: Ytterligare studier behövs för att belysa fenomenet kring att kvinnor slutar efter familjebildning. En mer djupgående studie behövs även för att se vilka faktorer det är som gör att mäklare väljer att sluta trots karriärframgång. Även kvantitativa studier anses aktuellt med bredare urval för att möjliggöra jämförelserinom och mellan grupper. Nyckelord: Förutsättningar, Hinder, Karriärframgång, Kvinnor, Kvalitativ

Nationella studier visar att en stor del av dagens studenter på universitet lider av dåligt mående som indirekt påverkar deras lärande. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters konstruktioner av mentala hinder för lärande, vad dessa konstruktioner består av och hur de kan hanteras. Studiens vetenskapliga ansats var socialkonstruktionistisk och studien avgränsades till att undersöka studenter som går en universitetsutbildning på grundnivå på Mittuniversitetet. Datamaterialet samlades in via semistrukturerade intervjuer och den teoretiska grunden som resultatet analyserades genom bestod av KASAM, sociokulturellt perspektiv och självförmåga. Resultaten visar att studenterna mött ett flertal mentala hinder av varierande grad som påverkat deras lärande negativt. Meningsskiljaktigheter med studiekamrater, otydliga lärare och bristande struktur inom utbildningen är några exempel. Resultaten presenterar även faktorer som studenterna anser är stödjande för deras lärande och vad som kan förebygga mentala hinder. Däribland tidigare studierfarenheter och stöd från närstående. Studenternas hantering av mentala hinder visar sig bestå av till exempel att ventilera känslor med studiekamrater, familj och vänner, kunna se objektivt på situationer och att härda ut. / <p>Betygsdatum 2022-06-09.</p>

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik. Det undersöks även vilken betydelse skolgårdens utformning har för utomhuspedagogiskt arbete. Metoden för inhämtningen av empirin har varit kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på två olika skolor. Dessa skolor är belägna i två olika geografiska områden i Sverige. John Dewey, Gunilla Ericsson och Anders Szczepanskis är några av de teoretiker som jag använder som utgångspunkt i den här studien. Sammanfattningsvis belyser resultatet att de pedagogerna som jag intervjuat upplever utomhuspedagogik som ett förhållningssätt som gör abstrakta ämnen till konkreta. De intervjuade pedagogerna blir motiverade av att arbeta med utomhuspedagogik när de kan synliggöra positiva effekter på elevgruppens lärande. Det främsta hindret är pedagogernas osäkerhet och okunnighet i förhållningssättet. Slutligen visar resultatet att pedagogerna upplever att en varierad skolgård ger en varierad undervisning, men utformningen är inget som hindrar i vilken mängd pedagogerna använder sig av den.

Bakgrund: Handledning är ett forum där möjlighet ges till reflektion. Reflektion kan handla om att bearbeta situationer som upplevts svåra, att planera inför framtiden samt att sätta ord på tyst kunskap. Studier visar att handledning i grupp kan bidra till bland annat reducerad oro, ökad arbetstillfredsställelse samt ökad kunskap och självinsikt. Omvårdnadshandledning är en modell där sjuksköterskor i grupp handleds av en annan sjuksköterska.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förekomst och omfattning av samt eventuella hinder till omvårdnadshandledning i klinisk verksamhet. Dessutom var syftet att undersöka förekomst av eventuella andra forum för sjuksköterskor att reflektera kring sin yrkesverksamhet.Metod: Standardiserade telefonintervjuer genomfördes med enhetschefer som var knutna till sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola via samverkansprojektet kliniska lärarpar. I studien ingår 37 av 53 enhetschefer som svarade för 39 avdelningar och mottagningar. Materialet analyserades med deskriptiv statistik samt manifest innehållsanalys.Resultat: Sex av 39 avdelningar och mottagningar erbjöd omvårdnadshandled-ning, främst till nyutexaminerade sjuksköterskor som en del av mentorsprogram-met inom det kliniska basåret. Hindrande faktorer kunde delas in i två teman: organisation och inget intresse. Utöver omvårdnadshandledning fanns flertalet andra forum där sjuksköterskor hade möjlighet att reflektera kring sin yrkesverksamhet. Handledning där handledaren hade en annan profession än sjuksköterska, tvärprofessionella reflektionsträffar, individuellt stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor, reflektion vid en specifik händelse, daglig reflektion samt forum där huvudfokus inte var reflektion men där det fanns möjlighet att reflektera. Konklusion: Omvårdnadshandledning, enligt studiens definition, förekom på 15,4 procent av de undersökta avdelningarna och mottagningarna. Handledning där handledaren hade en annan profession än sjuksköterska förekom i lika stor utsträckning (15,4 procent) som omvårdnadshandledning. Utöver detta fanns flera andra forum där möjlighet till reflektion gavs. / Background: Clinical supervision offers an opportunity for job reflection. Reflection can be a way to process difficult situations, plan for the future and visualize tacit knowledge. Studies show that clinical supervision can contribute to reduce worries and to increase job satisfaction, knowledge and self-awareness. Nursing supervision is a model, in which a nurse supervises a group of other nurses.Aim: The aim of this study was to examine the prevalence and the scope of and possible barriers to nursing supervision in clinical occupation. Furthermore, the aim was to examine the prevalence of possible other fora for nurses to reflect upon their work.Method: Standardized telephone interviews were carried out with nurse managers affiliated with Malmö University’s nurse programme through the partnership programme ‘clinical teachers’. The study includes 37 of 53 nurse managers who answered on behalf of 39 wards and outpatient clinics. The data was analyzed using descriptive statistics and a manifest content analysis.Result: Six out of 39 wards and outpatient clinics offered nursing supervision. Furthermore, supervision was generally offered to all newly graduated nurses as part of the mentor programme during the first year of clinical employment. The known reported barriers to supervision could be divided into two themes: organization and no interest. Alternatives to nursing supervision were clinical supervision with a non-nurse supervisor, multidisciplinary reflection meetings, individual support to newly graduated nurses, nurse meetings, debriefing, daily reflection and forum where the main focus was something else but where the nurses got a possibility to reflect.Conclusion: Nursing supervision appeared in 15.4 percent of the examined wards and outpatient clinics. Clinical supervision, in which the supervisor had another education than nurse, appeared to the same extension (15.4 percent) as nursing supervision. Several other fora with possibility for reflection also existed.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv. De som lyckats gå ner i vikt menade att en kontinuerlig och engagerad vårdkontakt varit deras främsta stöd. Tröstätning och ett passivt sätt att hantera problem samt avsaknad av stöd från familj och vård var det största hindret för en viktnedgång. Fysiologiska faktorer, som t ex metaboliska förändringar och smärta nämndes även. Slutsats: Övervikt är ett komplext område som ofta har en psykologisk grund. Informanterna i denna studie behövde främst hjälp att öka sin förmåga till empowerment och coping, någonting som vården bör erbjuda. / Overweight is today a constantly increasing problem in societies over the world. In Sweden, men are suffering of overweight with a percentage at 47 percent of the population. Among women 35 percent are overweight and these groups together are more likely to die at a younger age. Persons who are overweight also own a greater risk to get ill and these illnesses are linked to overweight. Such illness can be: diabetes, heart disease or stroke. The aim of this study is to get a greater knowledge about the difficulties around making a change of lifestyle being overweight. What are the factors standing in the way for a change in lifestyle? What is functioning as motivation? Five interviews took place and the material was analysed with content analysis. The result of the analysed interviews led to six categories: knowledge, society, medical factors, empowerment, coping and health care. The major obstacle for being successful with a change in lifestyle was low coping abilities and lack of empowerment. Lack of social support was also a factor that worked against weight loss as well as medical factors. The fact that motivated respondents the most, was to stay healthy in the future and to be able to live longer. The conclusion of this study is that being overweight is linked to the lack of empowerment and low coping abilities. Therefore people being overweight need support from the health care system in order to be able to handle a weight loss.

Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Statistik visade att arbetslösheten var högre och sysselsättningsgraden lägre bland personer med funktionsnedsättningar. Denna studie belös hur viktigt det är att vara inkluderad i samhället. Vikten av att inkluderas i samhället speglas i FN:s mänskliga rättigheter där en av konventionerna om rätten till arbete trycker på detta. Vidare lyfte studien vikten av att medarbetare får rätt förutsättningar till att utföra sitt arbete. FN har även en konvention för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. För att leva upp till denna och på så sätt skapa rätt förutsättningar för medarbetare med funktionsnedsättningar behöver samhället och arbetsgivarna göra en förändring. Syftet med studien blev därför att undersöka hur företag arbetar med att anpassa arbetsmiljön för medarbetare med NPF. Resultatet visade på att med rätt anpassningar kan man skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under rätt förutsättningar. Åtta intervjuer genomfördes med personer insatta i området, för att ta reda på hur de i sin organisation arbetar med att skapa förutsättningar för personer med NPF. Dessa intervjuer transkriberades, kodades och presenterades i resultatdelen. De viktigaste resultaten som framkom från studien var att det inte är hos individen hindren finns, utan de skapas när omgivningen inte anpassar sig och inkluderar dessa människor. Vidare visade resultatet vikten av att göra anpassningar. Anpassningar är avgörande för ompersoner kan arbeta eller inte. Dessutom framkom det att anpassningar måste göras på en individuell nivå eftersom alla människor, även de med samma diagnos, har olika behov och förutsättningar. Slutligen visade resultatet att anpassningar som görs för personer med NPF oftast gynnar fler personer. Det är alltså anpassningar som många har nytta av i arbetet.

Denna studies syfte var att få mer kunskap om de erfarenheter som speciallärare undervisande i årskurs 4–9 har av att kartlägga, identifiera hinder och erbjuda stödjande insatser som främjar elevers matematikutveckling. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och 12 speciallärare i matematik deltog. Studiens resultat indikerade på att speciallärarna arbetade mångsidigt med kartläggning, identifiering av hinder och främjande av elevernas matematikutveckling. Samarbetet mellan speciallärare och lärare genom dialogtid ansågs vara en framgångsfaktor. Hinder som identifierades inkluderade organisatoriska utmaningar och svårigheter kopplade till elever och undervisning. Tidsbrist var en faktor som påverkade speciallärares arbetsuppgifter. För att skapa gynnsamma förhållanden för inlärning betonades vikten av en tillåtande och trygg lärmiljö. Resultaten visade att elever fick stöd på olika sätt, och att intensivundervisning var en effektfull insats. Ett gott samarbete mellan matematiklärare och speciallärare gynnade det gemensamma uppdraget, men tid var en begränsande faktor kopplat till organisatoriska utmaningar.

Bakgrund: På en akutmottagning sker den första bedömningen av akut sjuka patienter. Sjuksköterskan triagerar patienter för att bedöma allvarlighetsgraden och inom vilken tidsram läkarbedömning kan förväntas eller inte. Vårdnadshavare söker barnakutmottagning när de upplever att barnet har så allvarliga symtom att de inte kan hantera det i hemmet.  Motiv: Specialistsjuksköterskor behöver ha bred kompetens i bedömningen av barn. Forskning är begränsad gällande specialistsjuksköterskors erfarenhet inom området. Genom att synliggöra sjuksköterskans erfarenheter kan eventuella brister identifieras i omvårdnaden vilket medför att förutsättningar för att ge god och säker vård kan utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenhet av att genomföra den första bedömningen av barn vid ankomst till barnakutmottagning.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Tio specialistsjuksköterskor med anställning vid en barnakutmottagning i södra Sverige rekryterades till studien. Datainnehållet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin Vikten av att inneha kompetens resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Möjligheter i bedömning resulterade i två underkategorier och den tredje huvudkategorin Hinder i bedömning resulterade i tre underkategorier.  Konklusion: Resultatet synliggör att specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma barn kräver bred kompetens. Specialistsjuksköterskorna beskriver konkreta förutsättningar som möjliggör en bra och säker bedömning. Specialistsjuksköterskors erfarenheter innebär även att mötas av olika hinder. Genom att identifiera hinder kan barnakutmottagningens verksamhet initiera förbättrande åtgärder för att främja patientsäkerheten.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus. I denna studie valde vi att intervjua fyra lärare om deras syn på och användande av utomhusundervisning. I intervjuerna var samtliga lärare positiva till utomhusundervisning, men trots detta använde de sig inte av det i den utsträckning som de egentligen önskade. En slutsats av detta indikerar att även om lärarna kan se möjligheter med utomhusundervisning, så är det i själva verket praktiska skäl som hindrar dem från att gå ut.