Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019).   Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs dock ett medvetet utvecklingsarbete innan tidiga matematikinsatser i samverkan med special-pedagogisk kompetens blir ett naturligt inslag i förskoleklassens verksamhet.

Introduktion/bakgrund: Diabetes är en smygande sjukdom som ökar i prevalensen, 540 miljoner personer lever med diabetes i världen. 95 procent av alla personer med diabetes lider av diabetes typ 2. Ohälsosamma livsstil, inaktivitet, övervikt och fetma kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och påverkar egenvård (WHO, 2023). Begreppet egenvård har olika innebörder, vilket betyder att patienten främjar sin hälsa med förebyggande åtgärder liksom kontrollera sitt blodsocker, anpassa sig med nya vanor, fysisk aktivitet och främja sin motivation för att upprätthålla nya livsstilsförändringar. Att upptäcka kunskap kring patienters upplevelse av hinder och möjligheter för att kunna hjälpa dem med individanpassade åtgärder. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enligt Polit och Beck (2017) genomfördes en systematisk litteraturstudie i nio steg, i databaserna Cinahl och PubMed. Utifrån syftet upptäcktes 7 kvalitativa och vetenskapliga artiklar, och kvalitetsgranskning utfördes utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Forsberg & Wengström, 2016). Resultat: Analys av valda artiklar resulterade i två huvudkategorier, faktorer som upplevs främjande vid egenvård och faktorer som upplevs hindrande vid egenvård. Detta tema består av underkategorier, stöd, kunskap och motivation. Slutsats: Patients erfarenhet av egenvård har en stark förbindelse till deras möjligheter och hinder i livsstilsförändringar. Stöd från familj och vårdpersonal vid egenvård samt kunskap och individanpassad information var centrala faktorer för hantering av diabetes typ 2. Bristande kunskap gjorde egenvården svår att utöva.

Denna studie avser att bidra med kunskap till ämnet utomhuspedagogik. Syftet med studien är att få insyn i och analysera vilka hinder och möjligheter upplever lärare begränsar respektive motiverar dem i användandet av utomhuspedagogik? Samt hur påverkar det deras val av att använda utomhuspedagogik? Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Vilka hinder upplever lärare begränsar dem från att använda utomhuspedagogik? Vilka faktorer upplever lärare motiverar dem till att använda utomhuspedagogik? På vilket sätt upplever lärare att utomhuspedagogik och digitalisering samverkar i deras undervisning? De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är ramfaktorteorin och pragmatismen. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade zoom-intervjuer med åtta lärare som har varit eller är verksamma i årskurserna 1–6. Urvalsmetoden är ett snöbollsurval och avgränsas till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som används i denna studie är en tematisk analys som identifierade huvudteman: upplevda hinder, upplevda möjligheter.  Studiens resultat visade att lärarna upplevde (1) Planerings- och undervisningstiden inte räcker till för att bedriva utomhuspedagogik. (2) Det är för få lärare på antalet elever för att bedriva utomhuspedagogik. (3) Lärarnas kunskap inom utomhuspedagogik är bristfällig vilket resulterar i att lärarna inte vet vad dem ska undervisa om utomhus. Fortsättningsvis visade studien (4) När- och lärmiljön används för att väcka ett intresse hos eleven. (5) Kunskapen kan hängas upp på en plats. (6) Kunskapen används i det verkliga livet. (7) Eleverna lär sig mer när de får använda flera sinnen i kunskapsinhämtningen. (8) Eleverna förstår kunskapen bättre när den är konkret och verklig. Avslutningsvis visade studien (9) Utomhuspedagogiken och digitaliseringen kan samverka väl eftersom det bidrar till att en växelverkan mellan teori och praktik sker. (10) De digitala verktygen underlättar dokumentationsarbetet utomhus. Våra resultat gentemot det tidigare forskningsläget både bekräftar och bidrar med ny kunskap.

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om hur lärare i fritidshem planerar elevers delaktighet, hur det tolkas inom fritidshemmets undervisning samt hur det synliggörs för eleverna. Studien kommer även att utveckla kunskaper om vilka möjligheter och hinder som kan finnas. Studien är kvalitativ där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla informanter var utbildade lärare i fritidshem med varierande arbetserfarenheter och därmed hade yrkesrollen förändrats mer för vissa än för andra. Den insamlade empirin tematiserades och sex teman identifierandes, Tolkning av delaktighet, Olika typer av delaktighet, Medbestämmande, Eget bestämmande, Möjligheter och Hinder. Resultatet visar att i fritidshemmets verksamhet kan åldern på elevgruppen vara något som kan bidra till ett varierande arbetssätt när det kommer till delaktighet. Synliggörandet av delaktighet betonas utifrån Harts (1992) delaktighets stege där fritidsråd och förslagslådor ofta förekommer som exempel. Utifrån resultatet diskuterades det att delaktighet är ett brett begrepp som lärare i fritidshem ofta har ett liknande arbetssätt kring. En slutsats som studien kommit fram till är att lärare i fritidshem beskriver att med delaktighet finns det stora möjligheter, samtidigt som hinder såsom tid, elevgrupper och personal kan vara aspekter som kan skapa svårigheter på vägen. En annan slutsats är att delaktighet är en betydelsefull del i undervisningen på fritidshemmet eftersom eleverna ska ges möjlighet att påverka samt ta ansvar över sin utbildning. Avslutningsvis har studien visat att delaktighet är något som ofta sker spontant men att en viss förändring börjar ske i det planerade arbetet.

Bakgrund och problemformulering: Akutmottagningen tar emot och behandlar patienter med akuta besvär, såsom olika smärttillstånd. Vården styrs av prioriteringar och patienter med mindre akuta tillstånd får vänta på vård. Miljön kan vara hektisk och stundtals vistas många individer på akutmottagningen samtidigt vilket ökar arbetsbelastningen för akutsjuksköterskan. Akutsjuksköterskan bedömer, prioriterar och påbörjar medicinska behandlingar vilket sätter krav på hög kompetens. Patienter som får vänta på behandling och /eller inte får tillräckligt med smärtlindring riskerar att hamna i ett vårdlidande. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans perspektiv på eventuella hindrande faktorer för smärtlindring hos vuxna patienter på akutmottagningen. Metod Integrativ litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat Hinder som identifierades delades upp i två teman med tre respektive fem subteman. I temat organisatoriska hinder beskrivs den stressiga tidspressade miljön på akutmottagningen samt avsaknaden av bra rutiner och riktlinjer. Temat Mänskliga faktorer som hinder innefattade bristande kunskaper om smärta och smärthantering. Svårigheter att kommunicera kring smärta och smärtbehandling. Misstro till patientens upplevda smärta vilket bidrog till att läkemedelsbehandling fördröjdes samt rädsla för läkemedlets effekt. Hot- och våld mot akutsjuksköterskan påverkade bedömning av smärtan samt smärtlindring. Slutsats: När patienten inte blir adekvat smärtlindrad resulterar det i ett lidande. Vårdlidande kan skapas om patienten blir misstrodd. Genom att applicera Fundamentals of care (FOC) på akutmottagningen skapas en vårdrelation och det blir lättare för akutsjuksköterskan att lindra patientens smärta. Trots alla hinder för vård på akutmottagningen kan akutsjuksköterskan skapa förutsättningar för god kommunikation samt bidra till att vården blir personcentrerad.

Ideella engagemang finns inom många delar av samhället, så även inom universitetsvärlden. Vid universitetet finns bland annat studentkåren som huvudsakligen arbetar med att bevaka och höja kvaliteten på utbildningarna. Utöver studentkåren kan studenterna engagera sig i olika föreningar som bland annat arrangerar aktiviteter eller fester. Studenterna kan även engagera sig i större projekt som anordnas av och för studenter. Det har dock på senare år upplevts att det har förekommit en minskning av personer som är villiga att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid universitetet. Trots att det upplevda minskade intresset för engagemang finns det fortfarande studenter som väljer att engagera sig. Studien ämnar beskriva och diskutera individers upplevelser av att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid Luleå tekniska universitet. Studien avser också att undersöka vilka motivationsfaktorer som driver individen till att engagera sig ideellt i studentverksamheter, vilka hinder till ideellt engagemang i studentverksamheter individen ser hos personer i sin omgivning och hur dessa hinder skulle kunna förstås inom ramen för begreppen kapital, habitus och oegennyttiga handlingar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med individer som är eller har varit ideellt engagerade i studentverksamheter vid universitetet. För att få bättre förståelse kring deras upplevelser och deras motivationsfaktorer har begreppen habitus, kapital och oegennyttiga handlingar använts. Även inre och yttre motivation har använts tillsammans med fler teorier som berör motivation. I resultatet av studien kunde vi se hur de ideella engagemanget fungerar som en del i formandet av deras habitus. Vi kunde även se hur intervjupersonernas tidigare kapitaltillgångar också spelat in i deras naturliga steg till att börja engagera sig. Resultatet visade även hur motivationen hos intervjupersonerna uppstod efter någon form av interaktion med de ideella engagemangen. Intervjupersonerna påverkades även av både den inre och yttre motivationen i viljan att engagera sig. De hinder som beskrevs antydde på hur formandet av individens habitus inte behöver formas i just det ideella engagemanget i studentverksamheter och att det skulle kunna finnas andra sociala miljöer för en individ på universitetet att forma sitt habitus i.

Statistik visar att en betydande andel elever i svensk skola är flerspråkiga och att dessa eleverofta möter svårigheter i matematikämnet, särskilt när det gäller textbaseradematematikuppgifter. Tidigare forskning lyfter fram att flerspråkiga elever har svårigheter meninte vilka strategier eleverna tillämpar för att lösa en textbaserad matematikuppgift. Studiervisar även på att flerspråkiga elever påverkar PISA-resultaten negativt i Sverige. Målet medforskningen var att ta reda på vilka strategier elever med annat modersmål än svenskatillämpar för att lösa textbaserade matematikuppgifter. Studien använde kvalitativa intervjuermed elever för att undersöka deras tillvägagångssätt vid matematikuppgifter. Genom analysav materialet med ett kognitivistiskt perspektiv, särskilt fokuserat på kontexten kringuppgiftslösningen, syftade arbetet till att ge insikt i elevernas tankeprocesser och strategier.Forskningsfrågan som besvaras i studien är; Vilken betydelse har hinder och strategier förlösningen av textbaserade matematikuppgifter hos högstadieelever med annat modersmål änsvenska? Resultatet från studien var att betydelsen skiljer sig beroende på uppgiftstyp. Dåstudien enbart utgick från åtta elever är den inte generaliserbar. Studien kan vara användbarför lärare då det ger en förståelse för hur elever går tillväga för att lösa textbaseradematematikuppgifter, vilket i sin tur kan höja PISA-resultatet i Sverige. Resultaten kananvändas för att stärka lärarens förståelse för flerspråkiga elever vid lösning av textbaseradematematikuppgifter.

This bachelor's thesis aims to find out what seven working preschool teachers in Sweden experience as obstacles and opportunities in preschool activities for children's motor development today. Our thesis discusses the importance of integrating motor development skills and physical activity into preschool activities from working preschool teachers and also from upper management. The study’s goal is to identify obstacles and opportunities promoting children's motor development in preschools and understanding these challenges and possibilities from the teacher’s perspective. From our interviews with the preschool teachers, we have selected the most important and central responses and analyzed them using our chosen theory which is Frame Factor Theory. Our study resulted in a conversation about the learning environment, staff shortage and curriculum stress. Finally, we discuss the results in relation to our previous research. In summary, our study highlights how physical and organizational frameworks in preschool affect children's opportunity for motor development today.

Denna studie beskriver hur undervisning om programmering bedrivs i grundskolan från både ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur programmeringsverktyg introduceras i undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns vid undervisning om programmering enligt forskning. Syftet basvaras genom frågorna: ”hur gör lärare för att introducera och arbeta med programmeringsverktyg i undervisningen?” och ”vilka möjligheter och hinder finns det med att undervisa om programmering i skolan?”. För att besvara dessa frågor har material samlats in genom sökningar i ERIC, SwePub och Scopus. Detta resulterade i tolv vetenskapliga artiklar med i huvudsak nationell forskning, men med internationella inslag. Artiklarna har analyserats med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att bedöma relevans utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att undervisningen i programmering skiljer sig mellan lärare. Valet av programmeringsverktyg är något som läraren själv tar beslut om. Vilket verktyg som används och hur det kan användas beskrivs dock vara en osäkerhet bland lärarna. Resultatet beskriver faktorer som påverkar programmering i undervisningen. Hinder och möjligheter beskrivs utifrån både elev- och lärarperspektiv.

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha på relationer med elever. Eftersom informanterna påpekar att goda relationer i stor utsträckning skapas utanför undervisningssammanhang ställer vi oss fundersamma till om ett skiftat fokus på enbart undervisning för lärare inte kan medföra risker för innebörden av den goda relationen och dess roll i skolan.