Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.

Outdoor teaching has been given attention which might be natural, but it ap-pears to be problematic to get functioning. The aim to this study is to seek knowledge about preconditions needed to get outdoor teaching in science func-tioning and the requirements of the teacher. The method of the data collection in the study are qualitative interviews and a selection of teachers working at a school with outdoor teaching profile has been done. The respondents appear to have unanimous thoughts about outdoor teaching due to the result. Precon-ditions when it comes to outdoor teaching in science are shown to be connected to the organization of outdoor teaching. The outdoor teaching organization is shown to be successful if the learning environments are well planned and if there are available materials to use. An example of successful learning envi-ronment is an outdoor classroom where an “ordinary” classroom indoors has been moved outdoors. In the result of the study it appears that barriers to out-door teaching can be that the environment nearby the school isn’t suited, but it is shown that environments can be adjusted. A conclusion of the study is that barriers can be overcome if preconditions to outdoor teaching are being worked with.

This thesis is examining the barriers that exists in the implementation of the Swedish governments broadband policy. It examines eleven municipalities in the Swedish county Östergötland and how they handle the implementation of the broadband policy. It answers three questions, what barriers exist, how do they handle them, and why do different municipalities handle barriers differently. To answer the questions, interviews with people who are in charge or knows the most about the implementation process in each municipality were conducted. There answers were analyst with an implementation analysis with focus on internal and external factors that can impact the implementation process. The answer to the thesis first question was that two types of barriers were most prominent in the implementation process, economical and collaborative barriers. In the two barriers the internal and external factors were analysed with an analysis model that provided the tools to answer the thesis second and third questions.The conclusions of the thesis are that the two most prominent barriers in the implementation process of the Swedish broadband policy are economical and collaborative barriers. The municipalities handle these barriers differently and that mainly depends on the municipalities different approach to how they can or if they want to handle the barriers.

Bakgrund: Möten med olika människor inom hälso- och sjukvården innebär också möten mellan människor med olika kulturell bakgrund, kunskaper och som talar olika språk. Antalet patienter som söker vård och inte delar samma språk eller kultur med sin vårdgivare och omvänt ökar kontinuerligt. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av mötet med västerländsk hälso- och sjukvård för patienter med annan kulturell bakgrunden för att öka förståelsen och ge kunskaper som kan minska, ändra eller lindra möjliga negativa effekter av dessa möten. Metod: För att besvara studiens syfte användes litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier: Kommunikation och kommunikationsrelaterade aspekter, Hälso- och sjukvårdsrelaterade aspekter och kultur och kulturrelaterade aspekter. Konklusion: Studien visar att även då en del av patienterna upplever att tvärkulturella möten inom hälso- och sjukvården anses vara bra så finns också luckor och möjligheter till förbättringar inom vårdande kommunikation och kulturell anpassad omvårdnad. Brister i kulturellt anpassad kommunikation och omvårdnad lämnar patienterna att känna frustration, rädsla, sårbarhet, hjälplöshet och skam. Detta i sin tur leder till att patienternas förtroende och delaktighet i hälso- och sjukvården minskar och därför är det viktigt att det uppmärksammas. / Background: Encounters with different people in the healthcare also means encounter between people who have different cultural background, skills and speak different languages. The number of patients that seek healthcare and don’t share same language and culture with their caregiver and vice versa is increasing continuously. Aim: The purpose was to describe the experiences in encounters with Western healthcare for patients with a different cultural background with the purpose to increase the understanding and knowledge that can reduce, alter or ease possible negative effects of these encounters. Method: Literature review with inductive approach was used. Result: Three categories: Communication and communication related aspects, Healthcare and healthcare related aspects and culture and culturally related aspects. Conclusion: The study shows that even though one part of the patients feel that cross-cultural encounters in healthcare are considered to be good, there are also gaps and opportunities for improvements in healthcare communication and culturally adapted healthcare. Inadequacy in culturally adapted communication and healthcare leave patients to feel helpless, frustrated, fearful, vulnerable and ashamed. This, in turn, leads to a reduction in patient confidence and participation in healthcare, which is why it is important to pay attention to.

Bakgrund: Att utöva evidensbaserad omvårdnad (EBO) är en bland sjuksköterskans kärnkompetenser och ansvarsområde enligt lagstiftning. Trots det så visar befintlig forskning att det finns olika faktorer som hindrar detta utövande. Att kartlägga dessa hinder baserat på sjuksköterskans upplevelse är ett steg mot ett förbättrat evidensbaserat omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevda hinder vid utövande av evidensbaserad omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvalitativ metod för dataanalys. Resultat: Det finns olika faktorer som påverkar sjuksköterskans utövande av EBO. Dessa faktorer delas in i tre huvudkategorier, vilka är organisatoriska faktorer där resurser som tidsbrist, stor arbetsbelastning, utbildningsbrist, avsaknad av lämpliga lättanvända EBO-arbetssätt samt icke-främjande arbetsklimat beskrivs som hindrande faktorer. Den andra huvudkategorin lägger fokus på sjuksköterskans brisande kunskap gällande kännedom om EBO som begrepp och metod och bristande kunskap att hitta, förstå, utvärdera och använda evidens. Den tredje kategorin beskriver hur sjuksköterskans inställning d.v.s. attityd gentemot och förhållningssätt till EBO påverkar hens utövande av EBO. Slutsats: Bristande resurser så som tidsbrist, otillräcklig/a personalomsättning och utbildningsmöjligheter hindrar sjuksköterskans utövande av EBO. Det här utövande hindras också av icke-främjande arbetsklimat relaterat till bristande ledning- och arbetskamratsstöd. Sjuksköterskans otillräckliga kunskap och inställning gentemot evidens har också sin påverka på hur sjuksköterskan förhåller sig till EBO.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns inflytande i förskolans innemiljö. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att synliggöra pedagogernas uppfattningar. Studien har varit inspirerad av hermeneutiskt perspektiv där ansatsen har varit att tolka pedagogernas uppfattningar. Resultatet har kategoriserats utifrån vårt syfte och frågeställningar, det insamlade materialet bildade flera underkategorier utefter de uppfattningar som pedagogerna uttryckte. Sammanfattningsvis framkom det i resultatet att pedagogerna visade en medvetenhet om att deras egna förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kan ha en betydelse för i vilken utsträckning barnen kan få inflytande. De visade också en medvetenhet om att materialets tillgänglighet och lokalernas utformning kan ha en påverkan i hur barns inflytande kommer till uttryck. I diskussionen har vi analyserat pedagogernas medvetenhet och kopplat det till tidigare forskning. Slutsatsen vi drog av pedagogernas utsagor handlar om att pedagogernas förhållningssätt, barnsyn samt lokaler och materialtillgänglighet kan ha inverkan på hur barns inflytande synliggörs i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Det finns studier som visar på att kreativiteten och fantasin minskar hos människor i dagens samhälle. Kreativitet och fantasi är en betydande del som lyfts i förskolans styrdokument och är någonting som barnen på förskolan skall få tillgång till samt att förskollärarna ska utveckla hos barnen. Då vi intresserat oss av hur förskollärare uppfattar begreppen kreativitet och fantasi, ville vi också se hur dessa uppfattningar kan skapa möjligheter samt hinder för kreativt lärande på förskolorna. Pedagogerna fick samtala i fokusgrupper, kring olika citat som behandlar fenomenen kreativitet, fantasi och lärande. I resultatet visade det sig att förskollärarna uppfattar kreativitet som individuellt, uppfattningarna visar även hur förskollärarnas tankar kring kreativitet kan vara ett stöd för lärandet. Vidare i resultatet så framkom det även tankar som att en del förskollärare stoppade kreativiteten genom att inte se utanför ramarna om vad som kan vara kreativt, eller så såg förskollärarna det kreativa som en process som tar tid. Förskollärarna upplevde även att genom dessa diskussioner så fick de en ny förståelse om hur andra tänker och att detta kan var nyttigt då samspel ses som en viktig aspekt på förskolan. Det framkom att miljön har en stor betydelse för det kreativa på så vis att den ska inspirera, inbjuda och tillåta. Syftet med studien är att analysera dessa uppfattningar och tankar pedagoger har om begreppen samt hur detta kan tänkas påverka barnen på förskolorna. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Introduktion: Det beräknas att det finns över 350 000 personer med diabetes i Sverige (Diabetesförbundet, 2016). WHO (2015) förutspår att fram till år 2030 kommer dubbelt så många vara drabbade av diabetes. Viktigt är att distriktsköterskan kan tolka, förstå och ge det stöd som varje unik individ behöver för ett framgångsrikt arbete med egenvården. Dessutom är en ökad förståelse och kunskap om patientens möjligheter, hinder samt att förstå sammanhanget ur patientens synvinkel betydelsefullt. Syftet med studien var att beskriva patienters möjligheter och hinder för att uppnå för en god egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie som följde Statens beredning för medicinsk utvärderings SBU:s sju steg. Tretton vetenskapliga artiklar användes för att svara på syftet varav elva är kvalitativa samt två är kvantitativa. Resultat redovisas i en syntes med tre huvudteman: kommunikation/kunskap, socialt och kulturellt. Rätt information ger kunskap för att uppnå god egenvård. Socialt stöd från närstående och ekonomiska resurser är också en avgörande faktorer. Olika kulturer påverkar de val som personer med DM2 gör i vardagen. Kostförändringar upplevs av de flesta som det svåraste att genomför i egenvården. Konklusion: Att drabbas av DM2 ställer stora krav på patienterna. Hälsotillståndet är beroende av de val den enskilde patienten gör i vardagen.   En ökad förståelse för vad patienter med DM2 upplever som hinder och möjligheter vid egenvård kan gör det lättare för vårdpersonal att ge rätt stöd och hjälp för att uppnå deras egenvårdsmål. / Introduction: It is estimated that there are over 350,000 people with diabetes in Sweden (Diabetes Association, 2016). WHO (2015) predicts that in 2030 there will be twice as many who sufferers of diabetes. It is important that the district nurse can interpret, understand and provide the support that each unique individual needs for success with self-care. In addition, a greater understanding and knowledge of the patient's opportunities, barriers, and to understand the context of the patient's point of view is significant. Aim: The purpose of the study is to describe the patient's opportunities and obstacles to achieve a good self-care for Diabetes Mellitus type 2. Method: To answer the purpose of a literature review followed the Swedish Council for Medical Evaluation SBU's seven steps. Thirteen scientific papers were used to answer the purpose of which eleven are qualitative and two quantitative. Results are presented in a synthesis with three main themes: communication / knowledge, socially and culturally. Right information brings knowledge to achieve good self-care. Social support from family and financial resources is also crucial factors. Different cultures influence the choices that individuals with DM2 do in everyday life. Dietary changes are perceived by most as the most difficult to implement in your own care. Conclusion: To suffer from DM2 places great demands on the patients. The state of health is dependent on the choices that the individual patient does in everyday life. An improved understanding of what patients with DM2 perceive as obstacles and opportunities for self-care can make it easier for health professionals to provide the right help and support to achieve their goal of self care.