No description available.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism, symbolisk interaktionism inom organisationer, delaktighet, kommunikation, information, motivation, motstånd/hinder samt möjligheter. I resultatet framgick att HR- cheferna i större utsträckning upplevde delaktighet i jämförelse med HR- generalisterna. Resultatet visade även att det finns en uppfattning om att organisationen ville ha delaktiga medlemmar, men medlemmarnas uppfattning var att organisationen inte tog till vara eller lyssnade på deras åsikter och förslag. Förändringsarbetet beskrevs som toppstyrd och att förändringen varit styrd från en ”högre nivå” i organisationen. Flera av informanterna ansåg dock att en så stor organisation som Försvarsmakten inte möjliggör delaktighet för alla. Genomgående uppfattade informanterna informationen som bra, den beskrevs som oförvanskad, direkt och öppen. Informationen hade ibland varit bristfällig. Samtliga informanter upplevde motivationen som viktig men i förhållande till förändringen var inte alla motiverade. Förändringsarbetet har genererat motstånd inom organisationen, eftersom förändringen frambringat osäkerhet och otrygghet. Det förändrade arbetssättet har möjliggjort ett större ansvar, trygghet, enhetlighet och effektivitet. Resultatet analyserades i förhållande till bakgrund och teori. I diskussionsdelen, slutligen, betonades tankarna som fanns under uppsatsskrivandet.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna. / Samtliga kartor i dokumentet har givits publiceringstillstånd.

<p>Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär.</p><p>Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag.</p><p>Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.</p><p>Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer. Syftet med studien är att analysera och utvärdera rekryteringsprocessen hos sex olika företag, verksamma i privat sektor, för att på så sätt finna dessa faktorer. Empirin som insamlats har analyserats mot för undersökningen, relevanta teorier angående organisationens styrning och lärande samt teorier härrörande könsstrukturer. Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod som tagit sig form genom sex djupintervjuer med personer ansvariga för rekryteringsprocessen på respektive företag.</p><p>Resultatet av undersökningen bekräftar delvis vår syntes angående hur organisationens styrning och lärande samspelar med de könsstrukturer som ryms inom denna och hur dessa tillsammans påverkar rekryteringsprocessens utformning. Dock framgår det av undersökningen att den viktigaste och för övriga faktorer avgörande faktorn är organisationens styrning och på vilket sätt ledningen utformar denna. Detta då de företag som lyckats öka sin kvinnliga representation har använt sig av samma typ av styrning, dvs. av en styrning vars utmärkande drag karaktäriseras av en målformulering i dialog med de anställda och en kontinuerlig utvärdering av genomförandet.</p>

<p>”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.</p><p>Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse.</p><p>Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande.</p><p>Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den.</p><p>Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.</p>

Patienter har enligt lag rätt till att vara delaktiga i vård och behandling, trots detta upplever patienter brist på delaktighet i vården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och möjligheter för delaktighet i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. I resultatet framträdde tre övergripande områden: individ, vårdrelation och organisation, och utifrån dessa framkom sex kategorier som beskrev hinder och möjligheter för delaktighet ur ett patientperspektiv. Patienters individuella förutsättningar för delaktighet berodde på faktorer som ålder, bakgrund, kunskap, erfarenheter och personlighetsdrag. I vårdrelationen upplevde patienter hinder och möjligheter, som kunde bero på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt eller faktorer som handlade om kommunikation och information. Organisationen hade betydelse för upplevelsen av delaktighet. En stressig miljö med brist på kontinuitet och tid hos personalen försvårar delaktighet. Kunskap angående patienters upplevelser av hinder och möjligheter för delaktighet krävs för att kunna möta patienters behov och främja delaktighet. Det är därför viktigt att redan i sjuksköterskeutbildningen belysa vikten av patientdelaktighet. I vårdverksamheten är det viktigt med reflektion och att sjuksköterskor har en helhetssyn av patienter som utgångspunkt i omvårdnaden. Att utveckla organisationen mot ett mer personcentrerat synsätt skulle kunna främja delaktighet. Ytterligare forskning angående organisationens betydelse för delaktighet skulle vara intressant. / Patients have a legal right to participate in their own healthcare and treatment, in spite of this, patients experience a lack of participation in nursing care. The aim of the study was to describe patients ́ experiences of barriers and facilitators for participation in nursing care. The study was conducted as a systematic literature review and the results are based on 15 research articles. Three major themes emerged: individual, the nurse-patient relationship and the care organization and based on these, six categories were identified that described the barriers and facilitators for participation from a patient perspective. Participation for the individual patient depended on factors such as age, background, knowledge, experience and personality. In the nurse-patient relationship, patients experienced barriers and facilitators, which could be due to nurses ́ behaviors and attitudes or factors concerning communication and information. The care organization had significance for the experience of participation. A stressful environment with lack of continuity and time hinders participation. Knowledge about patients ́ experiences of barriers and facilitators is required in order to meet patients ́ needs and further participation. It is therefore vital that already in the education of nurses to highlight the importance of patient participation. Reflecting is important in nursing care and that nurses have a holistic view of the patients in their care. To develop the organization toward a more person-centered approach could promote participation. Further research regarding the organization's importance to participation would be interesting.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Främst drabbar det kvinnor som i högre grad än män utsätts för upprepat våld och våldet tenderar också att vara grövre. Våldet har många negativa konsekvenser på kvinnans hälsa, både fysiska och psykiska. De våldsutsatta kvinnorna söker ofta vård på bl.a. hälsocentraler eller akutmottagningar för exempelvis benbrott, buk och bröstskador. Sällan berättar de om våldet som föregått skadorna. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet och ett ansvar att identifiera och ge dessa kvinnor en god vård.   Syfte: Syftet var att undersöka de hinder vårdpersonal kan möta vid identifiering av våld i nära relationer.   Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats användes. Datainsamlingen resulterade i 9 artiklar som granskades gällande kvalitet och etiskt ställningstagande. För att analysera artiklarna valdes en analysmetod beskriven av Forsberg och Wengström (2013).   Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; hinder relaterat till kunskapsbrist, hinder relaterat till språket, hinder relaterat till arbetsplatsen eller professionen samt hinder inom kvinnan som alla kunde påverka identifieringen och avslöjandet av våld i nära relationer.   Slutsats: Att möta och identifiera våld i nära relationer är ett komplicerat men viktigt arbete inom sjukvården där ytterligare kunskap, forskning och utbildning är nödvändigt.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. / Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.

Vi måste alla ta ansvar för miljöfrågorna. Vetskapen om att de olika miljöproblemen måste hanteras har medfört att tillämpandet av miljöledningssystem vuxit fram. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som kräver ett kontinuerligt och strategiskt arbetssätt för ständiga förbättringar med avseende på miljöfrågor. I Sverige tillämpas vanligen fem olika miljöledningssystem, men frågan är vad som driver och hindrar aktörer att tillämpa ett miljöledningssystem.   Problemet med studien är därför att besvara vilka drivkrafter och hinder som förekommer vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv samt att analysera dessa. Analysen syftar till att skapa förståelse för hur drivkrafterna kan tillvaratas och vilka åtgärder som krävs för att övervinna hindren.   Syftet är att bidra till lärdomar i Hofors kommun med avseende på drivkrafter och hinder vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv. För att göra detta har tolv intervjuer med förtroendevalda och anställda ledningspersoner utförts i Hofors kommun. Fallkommunen har omkring 9500 invånare. Den kommunala organisationen består i stort av Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Hoforshus AB.   Intervjuerna identifierar först drivkrafter utifrån olika kategorier. Kunskap och engagemang, Ekonomi, Rutiner och struktur samt Leda och stötta en utveckling är betydande drivkrafter. Mindre betydande drivkrafter är Image, Intressenterna, Nå politikens mål samt Miljö.   Intervjuerna identifierar även hinder utifrån olika kategorier. Det identifieras att i princip alla ser Kunskap och engagemang, Administration samt Omfattning och få belöningar som hinder. Ungefär hälften uppgav Intressenterna, Nå politikens mål och Ekonomi som hinder.   Diskussionen belyser sedan att det finns både drivkrafter och hinder när det gäller politiska mål, ekonomi, intressenter samt kunskap och engagemang. Medan det identifieras att stärkt image, insatser för bättre miljö, leda och stötta en utveckling samt skapa rutiner och struktur endast anses vara drivkrafter. Administration samt omfattning och få belöningar uppfattas entydigt som hinder.   Slutsatserna utmynnar i att kommunen måste fokusera på frigöra de betydande drivkrafterna genom att överbrygga de betydande hindren. Det gäller alltså att satsa på att öka kunskapen och engagemanget i området för att tillfredsställa en betydande drivkraft och på samma gång bemöta ett betydande hinder. Annars drivs kommunen särskilt av att förbättra ekonomin, skapa rutiner och struktur samt leda och stötta en utveckling. Detta leder till belöningar. För att nå dit måste administrativa hinder övervinnas.   Genom framtida studier kan det vara intressant att genomföra en studie i en större kommun eller fördjupa sig i ett avgränsat kommunalt ansvarsområde, såsom skolområdet. / We need to take responsibility for environmental issues. Knowing that the various environmental problems must be handled has led to the application of environmental management systems. An environmental management system is a tool that requires a continuous and strategic approach to continuous improvement with respect to environmental issues. In Sweden usually applied five different environmental management system, but the question is what drives and avoids organizations to implement an environmental management system.   The problem with the study is to answer the driving forces and barriers that occur when implementing an environmental management system from a management perspective and to analyze them. The analysis aims to create an understanding of how drivers can be recovered and the interventions needed to overcome the barriers.   The aim is to contribute knowledge in Hofors municipality with respect to the drivers and barriers for the implementation of an environmental management system from a management perspective. To do this, twelve interviews with elected politicians and employees of management were carried out in Hofors municipality. The municipality has about 9,500 inhabitants. The municipal organization consists largely of the Municipal Executive, Children and Education, Social Services Committee and Hoforshus AB.   The interviews first identify drivers from various categories. Knowledge and commitment, Economy, Procedures and structure as well as Lead and support the development are significant driving forces. Less significant driving forces are Image, Stakeholders, Reaching policy goals and the Environment.   The interviews also identify barriers based on different categories. It identified that basically all look Knowledge and commitment, the Administration and the Extent and few rewards as barriers. About half said Stakeholders, Reaching policy goals and Economy as barriers.   The discussion highlights there are both drivers and barriers in terms of policy objectives, economy, stakeholders and knowledge and commitment. While it is identified that better image, efforts to improve the environment, lead and support the development and create routines and structure is considered to be the driving forces. Administration and extent and few rewards perceived unambiguously as barriers.   The conclusions results that the municipality must focus on freeing the significant driving forces by overcoming the considerable barriers. It is therefore important to focus on increasing knowledge and commitment in the area to satisfy a significant driving force and at the same time addressing a significant barrier. Otherwise operated the municipality especially to improve the economy, create routines and structure and lead and support development. This leads to rewards. To achieve this, the municipality need to overcome the administrative barriers.   Through future studies, it may be interesting to do a study in a larger municipality or in an enclosed municipal field of responsibility, such as school.