The purpose of this Master’s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups. Since it is two different professional groups which meet in a situation of cooperation, I have also chosen to investigate “the faculty culture” where the point of departure has been the research of Larry Hardesty. One result of my study is that all the teachers have a similar conception of information literacy. All the respondents mention the ability to retrieve, evaluate and use effectively the information needed and they also mention the criticism of the sources as important elements in the concept of information literacy. My research also shows that all the teachers have a positive opinion of cooperation between librarians and university teachers. As favourable factors in a collaborative situation the teachers mention personal contacts and common goals. As negative factors the respondents point out lack of time, insufficient marketing, economic cutbacks, digitalization, conservatism and individualism. Some teachers also point out that it is two different professional cultures that meet and a cultural clash could then occur. The results of the study also show that teachers have confidence in the professional abilities of librarians, but, which all my respondents emphasize, their personal qualities are equally important. / Uppsatsnivå: D

När en person drabbas av en magtarmsjukdom påverkas hela kroppen. Att leva med problem från mage och tarm innebär en osäkerhet eftersom det inte går att veta från den ena dagen till den andra hur man ska må. Då det gäller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förändring i livet, för många blir det en svår livskris. Det svåraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lätt till dålig förståelse bland de människor som man möter. Frågan är hur dessa människor upplever sin vardag och vilka hinder det kan vara för att uppnå ett optimalt välbefinnande. Syftet med uppsatsen var att beskriva människors upplevelse av att leva med en magtarmsjukdom. Jag har valt att analysera självbiografier samt göra en intervju för att få patientens beskrivning av sin upplevelse. Metoden som använts är narrativ analys. I analysen framkom fyra teman som ligger till grund för resultatet. Dessa är: att alltid vara beroende utav en toalett, leva i gemenskap med dem som förstår, att ständigt tänka på maten samt det syns inte utanpå. Det är viktigt att synliggöra och uppmärksamma dessa personers upplevelse då magtarmsjukdomar är vanligt förekommande och dessutom ökar antalet människor som drabbas. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva anestesisjuksköterskors möjligheter att lindra patienters vårdlidande. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades på en operationsavdelning i västra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med öppna semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal som ger möjligheter att tolka och skapa en ny kunskap genom dialogen som ett fenomen. I resultatet framkom både hinder och möjligheter som anestesisjuksköterskorna upplevde i sitt arbete för att kunna lindra patienters vårdlidande. Begreppen hinder och möjligheter fick tillhörande underkategorier. I diskussionen belyses resultatet utifrån anestesisjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till. Det pressade arbetsschema som råder på operationsavdelningen, försvårar lindrandet av patienters vårdlidande och anestesisjuksköterskorna ges ingen möjlighet till att genomföra en perioperativ vårdprocess. Det preoperativa samtalet kan förebygga och reducera vårdlidande samt stimulera till välbefinnande och en trygghet hos patienten. Vi kan då nå fram till patienten i ett tidigt stadium, vilket kan lindra patientens vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka de bakomliggande förklaringarna till varför individer som befinner sig mitt i livet genomför ett jobbyte. Fokus ligger på motivationsfaktorn eftersom motivation i stor utsträckning leder till ett agerande. Studiens frågeställningar är: Vad motiverade personen att byta yrke? Påträffades några hinder under vägen till det nya yrket, i så fall vilka? Blev personen nöjd med yrkesbytet via en akademisk examen? För att få svar på forskningsfrågorna utfördes sex stycken intervjuer med individer mellan 30-55år och som alla tagit en master i sociologi samt genomfört en karriärsförändring. Både kvinnor och män representerades. Denna studies teoretiska ramverk är McClellands motivationsteori och teorin rädslan att misslyckas (fear of failure, FF). McClellands motivationsteori förklarar tre behov; prestation, samhörighet och makt. Dessa behov förklarar varför individer motiveras och i förlängningen agerar. Fokus ligger på prestationsbehovet. Teorin rädslan att misslyckas förklarar varför denna rädsla kan leda till att individer motiveras till att prestera. Denna teori är ett komplement till McClellands motivationsteori. Teorierna ger tillsammans en bra bakgrund till att förklara individers motivation som leder till ett agerande och att individer presterar. Tidigare forskning av karriärsväxlare som befinner sig mitt i livet har bland annat kommit fram till att individer som har en hög motivation också är de som uppnår karriärsuccé. Resultaten har analyserats utifrån sju stycken olika teman som utkristalliserades ifrån intervjuerna. De är: bakgrund, prestation, makt, samhörighet/tillhörighet, utmaning, hinder/barriärer/rädsla, mål. Studien visar på att när individer har ett jobb som de av olika anledningar vill bort ifrån leder det individen in på en karriärsresa. Prestation och rädslan för att misslyckas är exempel på faktorer som motiverar individer att agera.

Background: Previous research shows that language barriers can make it difficult for patients and nurses to communicate and understand each other. Communication enables patients to express their suffering to nurses, but language barriers can prevent this and thus affect the nurse-patient relationship. Although there are language barriers, nurses can create trust by showing willingness to care. The purpose: The aim of the study is to describe nurses' experiences of how language barriers affects the nurse-patient relationship. The method: A qualitative systematic literature study with a descriptive synthesis. Results: The result presented two themes and four sub-themes. The theme Willingness to do good contained sub-men A willingness to care and To receive support to promote communication. The theme Obstacles in caring contained sub-men An emotional distance and Does not understand. Conclusion: Language barriers, on the one hand, were found to limit the possibility of establishing a nurse-patient relationship, on the other hand, a nurse-patient relationship could develop into a caring relationship despite language barriers. Interpreters were necessary to be able to make contact with the patients, while being able to create a distance between the nurses and the patients.

Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll på gymnasiet. Den syftar till att bidra med exempel på specialpedagogers arbetsinsatser på olika nivåer samt att identifierar hinder och framgångsfaktorer i relation till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är av kvalitativ art och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre specialpedagoger och tre rektorer fördelade på tre olika gymnasieskolor. Studiens teoretiska ansats är systemteori. Vi har även tagit hjälp av salutogent och patogent perspektiv. Dessa ansatser hjälpte oss i analysen av vårt resultat. I vår studie förefaller det sig som att specialpedagogerna i denna kontext gör anspråk på ett brett område av arbetsuppgifter av både förebyggande, främjande och åtgärdande karaktär. Insatser riktas både mot enskilda elever och klasser, enskilda lärare och arbetsgrupper samt övergripande för skolan. Tillgänglighet, kommunikation, kompetens och mandat är fyra övergripande katego-rier som kan verka som antingen framgångsfaktorer eller hinder i relation till specialpedagogens yrkesroll.

<p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong></strong>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong><p> </p><p>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p> / <p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>ABSTRACT</p><strong><p>Introduction:</p></strong><p> </p><p>Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent.</p><strong><strong><p>Aim:</p></strong><p> </p><p>To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level.</p><strong><strong><p>Method:</p></strong><p> </p><p>The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach.</p><strong><strong><p>Results:</p></strong><p> </p><p>Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations".</p><strong><strong><p>Conclusion:</p></strong><p> </p><p>To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

<p>Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap. · Studera hur två olika verktyg kan användas för att påverka detta, nämligen organisationskultur och organisationsstruktur. Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats. Empirin har insamlats genom kvalitativa undersökningar i form av djupintervjuer med 36 personer i Sverige, England och Tyskland. Resultat: Resultaten består av en modell för överföring och skapande av kunskap i organisationer. I modellen ingår definitioner på kunskap, förutsättningar och hinder för överföring och skapande av kunskap, kultur och struktur som verktyg för att förbättra dessa processer.</p>

<p>Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna. Resultatet visar att de flesta seglingsföreningarna satsar på en utveckling av fortsättningsverksamheten efter seglarskolan. De största möjligheterna för utveckling upplevs vara engagemang, sailcoachtid och externa bidrag. De största hindren för utveckling upplevs vara brist på tränare och att kunna vidmakthålla tillräckligt med engagemang. Därmed torde den största utmaningen för seglingssporten nu vara att lära hur de skall få in tillräckligt med kompetens och engagera fler samt hur på bästa sätt överbygga glappet mellan seglarskolan till den fortsatta seglingsverksamheten.</p>