I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan även leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades på fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls från databasen PubMed och sökmotorn Google. Resultatet visade att en sjuksköterskeledd tobaksavvänjningsintervention visar positivt resultat direkt efter avslutad intervention. Däremot är inte sjuksköterskans resurser tillräckliga vid uppföljningsintervention. Inte heller vid tobaksavvänjningsinterventioner för patienter som led av hjärt- och kärlsjukdom och vars sjukdom var tobaksrelaterad blev interventionsresultaten signifikant. Sjuksköterskans roll är viktigt för motivationen hos patienter. Sjuksköterskans yttre och inre resurser är de verktyg hon kan använda sig av och som är nödvändiga för att ge empowerment och motivation, och resultatet av studien visar att dessa måste förbättras.Nyckelord: Hinder, intervention, kunskap, motivation, resurser, tobak, sjuksköterska / Addiction to tobacco is classified in Sweden as a disease and the addiction can in turn lead to other diseases. The nurse’s responsibility is to promote health and prevent illness. The purpose of this literature review was to study the nurse’s role in smoking cessation. The literature review was based on the critical examination of five scientific articles which were found using PubMed and the search engine Google. The result showed that a smoking cessation intervention by a nurse gives a positive effect in the close timeframe after the intervention, but that the resources available to the nurse are not adequate for succesful follow-up intervention. The cessation intervention of patients suffering from cardiovascular diseases caused by tobacco use did not show any significant result. The nurse’s role is important for the motivation of the patient and her internal and external resources are the tools she can use to give empowerment to the patient. The result of this review shows that these tools can be improved.Keywords: Barriers, knowledge, motivation, nurse, resources, smoking cessation.

Inledning: I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som började gälla i juli 2019 har arbetet med digitala verktyg fått en tydligare plats i förskolan. Även arbetssättet hos förskollärarna har utvecklats för att få in de digitala verktygen som ett naturligt inslag i förskolan. Detta har bidragit till att vi vill undersöka hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan. Detta görs genom våra forskarfrågor som är: ● Hur arbetar förskollärare med de didaktiska frågorna vad, hur och varför när det gäller undervisningen med digitala verktyg? ● Vilka möjligheter och hinder ser förskollärare när det gäller undervisning med digitala verktyg? ● Hur samspelar barnen vid användandet av digitala verktyg enligt förskolläraren? Den tredje och sista frågan har tagits med i studien då vi vill undersöka om förskollärares arbete med digitala verktyg utvecklar barnens samspel. Metod: I denna studie har en kvalitativ intervju metod används där semistrukturerade och standardiserade intervjuer genomförts med verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem förskollärare från fem olika förskolor intervjuats. Dessa intervjuer har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultat:  Resultatet visar på att förskollärarna har ett medvetet arbetssätt och tydlig struktur på hur de arbetar med digitala verktyg där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är i fokus. Dessutom framkommer det att ett liknande utbud av digitala verktyg finns på samtliga förskolor och att de används regelbundet. Det finns många möjligheter till att använda digitala verktyg i förskolan, men resultatet visar samtidigt att det finns en del hinder gällande digitala verktyg. Avslutningsvis framgår det av resultatet att barnens samspel kring digitala verktyg kan göra att de lär sig och utvecklas tillsammans med andra barn.

The main purpose of this study is to examine why the process out to the Swedish labour market is unequal between men and women through the Swedish Public Employment Service. It has appeared through a pilot study that job-seeking men get more support in their efforts to break their unemployment to a greater extent than job-seeking women. This opposes the Swedish Public Employment Service’s aspirations of an equal labour market between men and women which can be identified as a discrepancy. This discrepancy is the starting point of this study, which aims to investigate experiences from employment officers about why this is the case. Previous studies have given us an insight in potential explanations, but not directly through Swedish employment officers who work in close contact with the job-seekers. Therefore the questions that have been raised are firstly about what problems employment officers encounter in their efforts to give equal support to men and women and secondly if there are any overall differences between job-seeking men and women and how we can understand them. The theoretical framework for this study consists of the theory of Glass Ceiling and Lipsky's theory of Street-level Bureaucrats.   In order to study the experiences about inequality in the process of job-seekers to the labour market, the method consists of semi-structured interviews with eight employment officers. The results from the interviews showed that employment officers encounter different conditions that do limit their influence in their pursuit of equality between men and women in their job-seeking. Furthermore, employment officers believe that women encounter certain obstacles and difficulties, which does not restrict men in the same way.

Inledning: Vad krävs för att det ska bli mer jämställt för kvinnor inom golfen? Vilka ärmöjligheterna för kvinnor som spelar golf kontra vad orsakar hinder? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa kvinnliga golfspelareserfarenheter och upplevelser av jämställdhet inom golfen. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex golfspelande kvinnori åldrarna 22–45 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En innehållsanalys avmaterialet resulterade i sex teman som svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultaten visar att jämställdheten upplevdes vara relativt god ochrespondenterna tyckte sig bli inkluderade i tävlingssituationer. Möjligheterna attutveckla spelet är många och bara få hinder upplevdes av kvinnorna. Resultaten visardock att en del kvinnor upplevt tillfällen då de inte känt sig inkluderade eller blivitrespekterade. Slutsats: En slutsats som kan dras är att golfen inte upplevs som helt jämställd men attutvecklingen mot jämställd golf går framåt. Där fler kvinnor känner att de får varadelaktiga inom golfklubbar och vara med inom högre ligor och spela.

Safety representatives quickly emerged during the 1900s because accidents were common workplaces in This contributed to the rapid emergence of safety representatives. Safety representatives are appointed at workplaces to contribute to a satisfactory working environment. There are different forms of safety representatives and all of them ill health and accidents at work. work to reduce the risks of In the Swedish Work Environment Act there is a whole chapter on safety representatives, where the representatives' assignments and rights and obligations appear. The most important cornerstone of the safety re presentative's activities is collaboration with the employer, as well as representing other employees. Safety representatives also have support in their assignment based on other Swedish laws. Despite the fact that the representatives have support in law, there are still obstacles in the activities of safety representatives. Based on case law, safety representatives are often hindered in their duties by employers or supervisory staff. It is common for safety representatives, for example, not to allow to par ticipate in meetings that deal with the work environment. Safety representatives also have the right to prohibit dangerous work, but there are requirements that must be met in order to be able to apply this right. It is important for safety representatives to have the knowledge required for the assignment. An important piece of the puzzle is that the employer is aware of it obligations and entails good cooperation with the safety representative .

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett välkänt och tabubelagt samhällsproblem som ofta sker i hemmet bakom stängda dörrar, där kraftig underrapportering och ett stort mörkertal gällande incidensen existerar. Det är ett område som anses svåridentifierat inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera vilka hinder som existerar för sjuksköterskor i primärvården avseende identifiering av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där databaserna Cinahl och PubMed använts för datainhämtning. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts utifrån SBU:s granskningsmall. Resultat: Dataanalysen resulterade i 6 kategorier som av sjuksköterskor anses vara hinder vid identifiering av våld i nära relationer vid mötet med primärvården. 1) Sjuksköterskans förhållningssätt till våld i nära relationer 2) Rädsla, oro och bristande mod 3) Den våldsutsatta 4) Kulturella aspekter 5) Bristande kunskap och standardiserade procedurer 6) Tidsbrist. I resultatet framkom att majoriteten av studierna ansåg att kategori 1 och 2 var de starkaste bidragande faktorerna till att sjuksköterskor har svårt att identifiera våld i nära relationer. Konklusion: När en sjuksköterska hindras i sitt arbete, på grund av egna övertygelser, rädslor eller okunskap, patientens förhållningssätt och rädslor eller hög arbetsbelastning och tidsbrist så kan personcentrerad omvårdnad ej bedrivas. Det framgår tydligt hur området våld i nära relationer hanteras behöver ses över då situationen som existerar i dagsläget ej möjliggör att personer som är utsatta för våld i nära relationer tryggt kan vända sig till vården och erhålla adekvat hjälp och en personcentrarad omvårdnad och på så sätt få hjälp att bryta sig loss från situationen de befinner sig i. / Background: Intimate partner violence is a well-known and taboo societal problem which often takes place at home behind closed doors, where strong under-reporting and unrecorded numbers exist regarding the incidence. It is an area that is considered to be difficult to identify in health care settings. Aim: The purpose of this study is to identify what obstacles exist for nurses in primary care regarding the identification of violence in intimate partner relationships. Method: A qualitative literature study where the databases Cinahl and PubMed were used for data collection. Quality review of the articles has been carried out based on SBU's review template. Result: The data analysis resulted in 6 categories that nurses consider to be problem areas when identifying violence in intimate partner relationships in a primary care setting. 1) The nurse's personal approach to violence in intimate relationships 2) Fear, worry and lack of courage 3) The victim of violence 4) Cultural aspects 5) Lack of knowledge and standardized procedures 6) Lack of time. The results showed that the majority of studies considered categories 1 and 2 to be the strongest contributing factors to nurses having difficulty identifying violence in intimate relationships. Conclusion: When a nurse is obstructed in their work, due to personal beliefs, fears or ignorance, the patient's attitude and fears or high workload and lack of time, person-centered care cannot be carried out. It is clear that how the area of ​​violence in close relationships is handled needs to be reviewed as the situation that exists today does not enable people who are exposed to violence in intimate relationships to safely turn to care and receive adequate help and person-centered care and thus get help to break free from the situation in which they find themselves.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur lärare uppfattar och beskriver tillvägagångssätt för att stärka matematikundervisningen för elever med begränsad läs-, skriv- och språkförmåga. Det är ett viktigt ämne att undersöka eftersom språket, det vill säga tal-, läs- och skrivförmågan, används inom alla ämnen i skolan. Arbete i matematikböckerna ställer höga krav på elevernas läs- och skrivförmåga, något som kan skapa eventuella hinder för elever med begränsningar inom förmågorna. För att ge eleverna förutsättningar att nå målen inom matematikämnet är det av stor betydelse att läraren är medveten om läs- och skrivförmågans påverkan på matematikinlärningen. Resultatet grundade sig i intervjuer som konstruerades med syfte att besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes med sju lärare, som arbetade på lågstadiet mellan årskurs 1–3. I resultatet synliggjordes det att majoriteten av lärarna inte nödvändigtvis såg ett samband mellan läs- och skrivförmågan och matematikinlärningen. Däremot användes flertalet arbetsformer med syfte att underlätta för en begränsad läs- och skrivförmåga i matematikundervisningen. Lärarna valde bland annat att utesluta språkutmaningen från matematiken, genom att tillämpa uppläsning för att underlätta uppvisandet av matematikkunskaperna.

Skollagen (SFS 2010:800) skriver att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal på individ- grupp- och skolenhetsnivå. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser pedagoger har av elevhälsan gällande samverkan i elevärenden. Vår avsikt är också att de upplevelser vi får ta del av bidrar till ökad kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att skapa fungerande samverkan mellan pedagoger och elevhälsan. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger som har klassundervisning inom grundskolan som sitt huvudsakliga uppdrag. Studiens teoretiska utgångspunkter förankras i två specialpedagogiska perspektiv, det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av den kvalitativa metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen mynnade ut i två överordnande teman som redovisas med hjälp av fem underordnade teman. Resultatet visar att pedagoger önskar en lyhörd elevhälsa som finns tillgänglig i deras vardagliga arbete. Studien lyfter fram delade upplevelser av elevhälsans tillgänglighet. Pedagoger som upplever en fungerande samverkan är de som vittnar om en daglig tillgänglig elevhälsa som också anammat ett salutogent förhållningssätt. Vi finner det betydelsefullt att ur undersökningen lyfta fram att pedagoger och elevhälsan behöver mötas på lika villkor i syfte att tillsammans utveckla lämpliga arbetssätt och strategier för att möta elevers olika behov. En slutsats som dras utifrån studien är att rektorn som ytterst ansvarig bör skapa organisatoriska förutsättningar och fungerande rutiner i syfte att främja samverkan.

Att elever lär sig läsa och förstå vad de läser är något av det mest centrala i ämnet svenska i skolan. Det ligger även till grund för att lyckas i samtliga ämnen i skolan. Den internationella studien från PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) visar dock att läsförmågan hos elever i årskurs fyra sjunker. Detta har varit ett omtalat ämne i media de senaste åren och vi vet sedan länge att mer forskning behövs kring läsförståelse. Läsforskaren Barbro Westlund (2012) menar att läsförståelse är komplext eftersom det är ett möte mellan läsare och text. Även Elleman och Compton (2017) understryker detta genom att beskriva att läsförståelsen har flera delar där varje del kräver kunskap och förståelse både hos läraren och eleven. Mot denna bakgrund har undersökningen syftet att undersöka hur sex lärare från tre olika skolor reflekterar över lässtrategier som främjar läsförståelsen inom ämnet svenska i grundskolans tidiga år F-3. Studien avhandlar även eventuella hinder och utmaningar som lärarna kan identifiera i de tre skolorna som undersöks. För att uppnå detta syfte har undersökning sökt svaret på två frågor: ●    Vilka strategier anser lärare främjar läsförståelsen hos elever? ●    Vilka eventuella hinder och utmaningar kan lärarna identifiera i sin läsundervisning? För att inhämta empiri till studien har en kvalitativ metod använts. Sex lärare från tre olika skolor i en kommun i västra Sverige har intervjuats genom en semistrukturerad intervju. Empirin har struktureras med inspiration av tematisk analys, därefter med hjälp av hermeneutiken har det empiriska materialet analyserats. Studien visar att för att en läsförståelsestrategi ska bidra till elevers läsförståelse behöver den förutom rent pedagogiska verktyg och metoder anpassas till de basförutsättningarna som råder. Detta innebär också i förlängningen att en strategi inte endast är den enskilda lärarens ansvar utan behöver också anammas av skolan som helhet, kommunen och politiskt. Med andra ord krävs ett helhetsgrepp kring läsförståelsen.

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka metoder och strategier förskollärare använder sig av i sitt arbete för att ge barn möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan. Data har samlats ingenom åtta intervjuer med verksamma förskollärare samt en enkät som komplement. Där resultatet visar att även om förskollärarna upplever vissa hinder i arbetet med flerspråkighet så finns det flera möjligheter som de är eniga om i arbetet. Utifrån resultatet kan man se att förskollärare använder ett antal metoder och strategier för att stötta barns flerspråkiga utveckling,samt att förskollärarna använder sig av liknande metoder och strategier, som AKK, digitala verktyg och samverkan med vårdnadshavare. Förskollärarens inställning mot flerspråkighet kan ha en påverkan på bemötandet av eventuella hinder. När förskollärare har en positiv inställning till flerspråkighet kan det bidra till att de ser fler möjligheter till arbetet samt lösningar på hur de ska hantera eventuella hinder som språkbarriär och tidsbrist. För att underlätta arbetet med barns flerspråkiga utveckling bör arbetslaget skapa sig ett gemensamt synsätt, för att kunna utsätta tid och skapa sig ett gemensamt förhållningssätt. Däremot visar det tydligt att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder i arbetet med flerspråkighet, då arbetet kan bidra till att lyfta olika språk och kulturer, samt bidra till ett ökat intresse för språk hos barn och pedagoger.