Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms.

Titel: Hinder och konflikter – En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Joakim Lundin, Lars Ökvist Handledare: Tomas Källqvist Datum: 2011 – maj Syfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer. Således har vi genom arbetets gång använt oss utav den kvalitativa metoden. I arbetets teorikapitel har vi utgått från teorier inom området för hinder och konflikter. Vi har genom utvalda teori skapat frågor till intervjupersonerna och har därigenom utformat arbetets empirikapitel. Resultat & slutsats: Vi kom fram till att påtryckande medel i form av tydliga direktiv krävs för att medarbetarna ska engageras. Avdelningschefen finner svårigheter i att applicera sin personalinriktade ledarstil på medarbetarna. Medarbetarna var omedvetna om innebörden kring det nya arbetssättet och kände därmed en oro kring fortlöpandet av implementeringen. Vi har även identifierat att kontinuitet och den knapphändiga informationen mellan personal och avdelningschef som ett problemområde. Förslag till fortsattforskning: Utöka forskningsområdet genom att ändraavgränsningarna. Att istället för att begränsa sig till en avdelning utforska ett flertal för att finna fler påverkande aspekter. Vidare kan man studera informationen på den högsta nivå i hierarkin, för att senare fördjupa sig i ledningens beslut och tillvägagångssätt vid ett förändringsarbete. Ännu en aspekt kan vara att fördjupa sig i kommunikation mellan medarbetarna, d.v.s. undersöka om det horisontella informationsflödet har en lika betydande roll som det vertikala. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen är tänkt att uppmärksamma den undersökta avdelningen på vilka hinder och konflikter som gör att fortskridandet av förändringsprocessen har avstannat. Vi har som förhoppning att de kommer att ta tillvara på framförda problemområden och att avdelningen kan genom detta påbörja sin utveckling mot det nya arbetssättet. Nyckelord: Förändringsarbete, Hinder, Konflikter, Kommunikation, Ledarskap.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det.  Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp.  Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper. Informanterna bestod av både undersköterskor och vårdbiträden i respektive grupp. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och tio undergrupper. Brist på kunskap och stöd, samt omvårdnadspersonalens upplevelser av olika känslor i samband med utförandet av munvård framstod som hinder i utförandet av munvård. För att bemästra dessa hinder använde sig omvårdnadspersonalen av både personliga och gemensamma strategier. Konklusion: Omvårdnadspersonal som utför munvård hos personer med demenssjukdom ansvarar för en svår arbetsuppgift. Brist på kunskap och stöd, kan utgöra ett hinder vid utförandet av munvård. Omvårdnadspersonalen är i behov av utökat stöd och utbildning i utförandet, detta för att kunna övervinna hindren och känna trygghet och säkerhet vid utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom.

No description available.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, 2013.   Under våra år som studenter inom lärarprogrammet med inriktning förskola, har vi flera gånger stött på förskollärare som uttryckt sin oro för att de inte hinner med att göra det som krävs av dem med allt större barngrupper. Ett problem för kvalitetsarbetet i förskolan som bland annat både Teveborg (1997), Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) belyser, är att pedagogerna endast ser hinder istället för möjligheter i den verksamhet de ska bedriva. Syftet med examensarbete är att få en insikt i förskollärares arbete i stora barngrupper för att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet utifrån läroplanen och dess intentioner. Finns det några möjligheter eller är det så att förskollärare i sitt arbete ser till hindren med en stor barngrupp?   Metoden som vi använde oss av bestod av intervjuer. Intervjuerna vände sig till åtta förskollärare från fyra förskolor i olika kommuner. Det valdes medvetet ut att alla informanterna skulle vara utrustade med en förskollärarexamen, då vi anser att det är utifrån deras ansvarsområde som vi kommer att arbeta när vi är färdigutbildade förskollärare. Vi kontaktade förskolornas rektorer via telefon och informerade om vilka vi var, uppsatsens syfte och ett möte bokades in för att presentera oss för varandra och träffa de utvalda förskollärarna på förskolan. Intervjufrågorna var strukturerade och det fanns utrymme för följdfrågor. Det material som lyfts fram och redovisas består av förskollärarnas intervjuer som har transkiberats och bearbetats.      Resultatet visar att förskollärarna arbetar med stora barngrupper och skapar möjligheter till att bedriva ett bra pedagogiskt arbete genom att dela in barnen i mindre grupper, tillbringa mycket tid utomhus, anpassa miljön så den känndes inbjudande och stimulerande, samt erbjuda lättillgängligt material. Hinder som förskollärarna lyfter fram i sitt arbetet med stora barngrupper, är den ökade arbetsbelastningen, tidsbrist, samt att det organiseras för mycket. Det framkom att arbetet med stora barngrupper kräver en positiv inställning, lyhörhet, att vara närvarande och engagerad som förskollärare. Slutsatsen är att det är lättare att se hinder än att se möjligheter i arbetet med stora barngrupper ute på förskolorna. Även om förskollärarna har svårt att se möjligheter med stora barngrupper försöker de hitta lösningar på problemen utifrån sina förutsättningar.

I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument. Om de så behöver trolla med knäna.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. / Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Klassrummet är den plats lärare och elever tillsammans lär sig kunskaper om matematik. En viktig del i klassrummen är undervisningens matematikuppgifter, uppgifterna som skapar ett utmanande hinder och engagerar eleverna att sträva mot ett lärande. Denna studie sker i anslutning till LICR-projektet vid Umeå universitet och syftar till att öka förståelsen för relationen mellan elevers lärande och vilken resonemangstyp elever använder när de löser matematikuppgifter designade så att eleven använder antingen algoritmiskt- eller kreativt resonemang. Studien använder en jämförande analys för att beskriva datamaterialet. Empiriskt visar studien att elever som utför matematikuppgifterna som prövar algoritmiskt resonemang lyckas signifikant bättre under träning än elever som utför matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang. Under test gäller motsatsen och elever som tränat med matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang presterar bättre än de som prövats på algoritmiskt resonemang. Det finns ett samband mellan elevers lösningsfrekvens och deras kognitiva förmåga under test oavsett vilka matematikuppgifter de tränat på.