Archive profession, just like other professions, has not so long ago observed the lack of women in the archive world. The old patriarchal order and other power relations kept women out of archives and the labor market. Today, the labor market and the archive world look completely different as women just like men, are treated equally. There is even talk of a shift, that the norm of male archivist has instead become a norm of women archivist. The aim of this studie was to discover if a possible shift can be expressed within the international archival journal Archival Science, by examining what the gender distribution looks like among writers and how gender issues are addressed in the articles. With a qualitative and quantitative content analysis as method and a theory of gender systems by Yvonne Hirdman, the studie where able to obtain gender statistics and scheme from the contributing writers in the journal, and also what the writers dealt with when gender was mentioned in their research. The main result showed that women, both when it came to gender distribution among Archival Science writers and which of them touched on gender in their articles, the gender distribution of the various subject categories based on what was treated subjectively when gender was raised, were most numerous in all results. On the other hand, it was clear that both gender issues and women became more towards the end of the study period, and that the gender category of men shrunk in number, at the same time as the number of writers who wrote articles together regardless of gender, grew. Which means that the gender order changed during the period examined.

Industrialization and urbanization brought  major societal changes. For the individual, these changes meant an adjustment beyond the ordinary. Not everyone had the conditions required to adapt and take part in what modernization entailed. Those who were well off also had the means required to succeed in the new society. Those who were already vulnerable, however, came to be hit hard by the changes that emerged.The struggling working class became overrepresented among inmates in prisons.The purpose of this study has been to find out why the working class has been overrepresented by examining the factors behind their crime, how their life history can explain their situation and the socio-economic factors that may be the basis for the imprisonment.The study refers analyses six  of the inmates at Härlanda Kriminalvårdsanstalt during the early 20th century. The sources used include prisoner scrolls and biography books that are available at the National Archives in Gothenburg.The results of the empirical study show that the causes behind the working class crime have been poverty and the difficulty of establishing societal goals.The study is based on Marxist criminology's explanation of crime and the public debate on working class crime during the time period. / Industrialiseringen och urbaniseringen kom att medföra stora samhällsförändringar. För DEN enskilde individen innebar dessa förändringar en omställning utöver det vanliga. Alla hade inte de förutsättningar som krävdes för att anpassa sig och ta del av det moderniseringen medförde. De som hade det gott ställt hade också de medlen som krävdes för att lyckas i det nya samhället. De som redan var utsatta kom dock att drabbas hårt av de förändringarna som växte fram.  Den hårt drabbade arbetarklassen kom att bli överrepresenterad bland intagna på fängelseanstalterna.  Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på varför arbetarklassen varit överrepresenterat genom att undersöka faktorerna bakom deras brottslighet, hur deras livshistoria kan förklara deras läge samt de socioekonomiska faktorerna som kan tänkas vara grunden till fängslandet.   Undersökningen analyserar sex av de intagna fångar på Härlanda kriminalvårdsanstalt under början av 1900-talet. De källor som använts är bland annat fångrullor och biografiböcker som finns tillgängliga på Landsarkivet i Göteborg.  Resultaten av den empiriska undersökningen visar att orsakerna bakom arbetarklassens brottslighet varit fattigdom och svårigheten att etablera samhällsmålen.  Undersökningen utgår från den marxistiska kriminologins förklaring till brottslighet samt dåtidens samhällsdebatt kring arbetarklassens brottslighet.

Through a case-study of the project Kingorama by Hamid Rachmanian, this essay examines how the Iranian epic Shahnameh by Abol Qasem Ferdowsi is manifested outside Iran today and how it can be viewed as a cultural memory in motion. Questions concerning Iranian identity and the transcultural movement of memory are explored through a theoretical framework consisting of Astrid Erll’s “travelling memory” and of history as something which can be ‘used’ or ‘constructed’ through remediation and performativity. The essay also applies a methodological framework within which Iranian identity is understood through five historical dimensions, from pre-islamic Iran to modern Iran. The results of the study show that the Kingorama-project embraces a multilayered understanding of Iranian identity and that it mediates a shift where Shahnameh is not seen foremost as a national epic, but as being of universal importance.

Denna undersökning belyser hur elever med utländsk bakgrund framställs i medlemstidningen Skolvärlden under 1969-1979 samt vad det kan innebära för det skolpolitiska idealet ”En skola för alla”. För att belysa detta undersöks vilka diskurser som kan urskiljas i framställningen samt hur andrafiering och stigmatisering tar sig i uttryck kring diskurserna. För att möjliggöra detta användes Norman Fairclough kritisk diskursanalys som tillvägagångsätt samt Stuart Hall tolkning av stereotyper och Erving Goffman definition av stigmatisering som tolkningsramar i analysen av källmaterialet. Resultaten av analysen omfattas av tre identifierade diskurser. Dessa är: ”Ett offer och en dyr belastning”, ”Socialt isolerade och sociala problem” och ”En odefinierad svenskhet, det nya pluralistiska & jämlikhet”. Diskurserna och resultaten visar att invandrare och elever med utländsk bakgrund stigmatiseras och andrafieras. Något som kan leda till att målgruppen kan känna sig utstött och diskriminerad. Diskurserna visar också att framställningen av invandare kan skapa fördomar som således ger förutsättning för rasism och att etniska grupper marginaliseras. Undersökningen visar att kategorisering av individer och skapandet av dikotomier har negativa följder som hindrar och begränsar för ett tillstånd av verklig integration mellan grupper. I uppsatsen fanns ett önskemål att belysa fackförbundets förhållningssätt och ståndpunkt om elever med utländsk bakgrund. Trots att Skolvärlden lyfte fram det pluralistiska förhållningssättet i sina artiklar och poängterade att dåvarande samhälle behöver förhålla sig till detta, visade diskurserna att det råder en nationell samhörighetskänsla i texterna som exkluderar vissa folkgrupper. Något som också motsäger det skolpolitiska idealet.

The archipelago at the Swedish Baltic coast belonging to the landscapes Södermanland och Östergötland consists of many thousands of islands today. However, about 10 000 years ago, the first islands broke the sea surface due to the land uplift. Despite of the very exteme maritime environment at that time there exist archaeological remains from the mesolitical period from the first visitors. Since that time the maritime landscape has been used for several reasons, such as providing food, establishing industry, defence and trade. In the viking and medieval age the activity was high in the archipelago. This could only be possible with a safe journey between the islands with help from local fishermen who were the experts of the archipelago and severed as pilots as they know the safe routes and the placenamnes. The intention of this essay is to test if the phenomena called "name user circle" is present along the Swedish Baltic Sea coast of Södermanland and Östergötland. This means that a limitid group of people, geographically located, used the same placenamn for, in this case the placenamne Hamnskär (harbour islet). The frequensy and locality of Hamnskär will be studied as well as the historical och archaeological materiel. Other questions will be answered, such as common factors for Hamnskär, who used them, what were they used for, where did the users come from and who gave the islands their placenamnes. The result of the test is that ten Hamnskär have been found relatively frequently along the tested coast, except outside Södertörns coast, a part of Södermanland. Five "Bodskär" ("hut-islet") were located here. To go fishing in the outer archipelago you need a boat, a harbour and a hut, the use of these islets is the same. Archaeological materiel exits on some islets. The islets were used for fishing and for self-sufficiency. As the fishing was very income-generating a lot of people came to fish, even the Crown and burghers. Some other placenames have been found along the tested coast, Björkskär 18 and Alskär 26. The conclusion is that Hamnskär is a part of a local name user circle.

Denna uppsats syftar till att studera platser med kontinuitet genom slutet av den sena bronsåldern på Peloponnesos för att undersöka vilka faktorer som bidrar till kontinuitet genom en period som traditionellt definieras av dess förstörelse och sociala oro. Undersökningen utgår från platser med kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC på Peloponnesos publicerade i Mycenaean Atlas Project, och studerar dessa platser genom en kvantitativt jämförande analys. Studien använder resiliensteori, och undersöker vilka karaktärsdrag hos platserna som möjliggjorde resiliens och kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC. Materialet ställs i relation till huvudsakligen två förklaringsmodeller rörande samhällsnedgången under slutet av sen bronsålder: det torrare klimatet, och social oro. I det sociala perspektivet visar resultatet att en försvarbarhet och isolering från palatsens kontaktnät var fördelaktigt för kontinuitet genom perioden. Ur det klimatologiska perspektivet kan ingen tydlig koppling etableras mellan platsernas karaktärsdrag och deras möjlighet till kontinuitet. / This essay aims to study places with continuity through the end of the Late Bronze Age in the Peloponnese to examine what factors contribute to continuity through a period traditionally defined by its destruction and social unrest. Source material for the essay is confined to places with continuity through LH IIIB–LH IIIC in the Peloponnese published through the Mycenaean Atlas Project, and the places are studied through a quantitative and comparative analysis. The study uses resilience theory and examines what place traits made continuity and resilience through LH IIIB–LH IIIC possible. The source material is put in relation to two explanatory models regarding the societal decline during the end of the Late Bronze Age: the drier climate, and social unrest. In the social perspective, the results indicate that defendable places and isolation from the palace networks are favourable aspects for continuity through the period. No clear link between place traits and continuity can be established in the climatological perspective.

Med hjälp av osteologiska och genetiska analyser har flera gravar från vikingatiden som tidigare tolkats tillhöra män nu visat sig tillhöra kvinnor. Det är dock fortsatt kontroversiellt att tolka dessa kvinnor som krigare. Att kvinnorna tillhört den sociala eliten är studenter och forskare i stort överens om men vilken roll de haft i vikingatidens samhälle råder det delade meningar om. Att tolka tidigare samhällen och deras sociala roller utifrån det material som finns tillgängligt idag är komplext vilket blir tydligt i denna uppsats. Vikten av att inte tolka vikingatidens sociala roller utifrån samtidens syn på könsroller, ideal och normer blir också tydligt. / With the help of osteological and genetic analyses, several warriorgraves from the Viking Age that where previously interpreted as belonging to men have been shown belong to women. However, it remains controversial to interpret these women as warriors. That the women belonged to the social elite most students and researchers largely agree on but there are divided opinions about what role they had in the Viking Age society. Interpreting past societies and their social roles based on the material available today is complex, which comes clear in this essay. The importence of not interpreting the social role of the Viking Age based on the contemporary view of gender roles, ideals and norms also becomes clear.

Denna uppsats syftar till att kritiskt undersöka de akademiska diskurserna kring den symboliska tolkningen av förhistoriska Komari-motiv på Rapa Nui (Påskön). Genom att undersöka ett antal olika källor kommer uppsatsen att ge en översiktlig genomgång av de aktuella akademiska diskurserna samt diskutera de olika tolkningarna av symboliken hos komari-motiven. Genom att kombinera diskursanalys med ett feministiskt arkeologiskt perspektiv och ett postkolonialt perspektiv är huvudsyftet med uppsatsen att bedöma i vilken utsträckning den sociala konstruktionen av kön och sexualitet samt koloniala idéer har påverkat tolkningarna av symbolerna. / This essay aims to critically examine the academic discourses surrounding the symbolic interpretation of prehistoric Komari-motifs in Rapa Nui (Easter Island). The analysis will draw on a variety of sources and will give a brief overview of the academic discourses in question and discuss the different interpretations of the symbolism behind the komari-motifs. Combining discourse analysis with a feminist archaeology perspective and a postcolonial perspective, the main aim of the essay is to assess to what extent the social construction of gender, sexuality and colonialist ideas influenced the development of theories regarding the symbols.

Gropkeramiker är en intressant kultur som utmärker sig under mellanneolitisk tid på grund av de mesolitiska jakttendenserna. Denna text undersöker gropkeramikernas förhållningssätt kring motgångar och resiliens, genom att registrera potentiella motgångar inom kulturen. Detta kommer att genomföras genom att sammanställa källor från tidigare forskning kring kulturen samt utgå från den adaptiva modellen där kollaps och resiliens definieras. De sammanställda källorna inkluderar gropkeramikernas kontaktnät, ritualer, diet, osteologiska analyser, DNA - analyser och handel. Uppsatsen har avgränsat det geografiska området där de primära källorna inkluderar lokalerna: Ajvide, Västerbjers och Jettböle. / Pitted ware culture is an interesting culture during the middle neolithic period due to the mesollithic hunting tendencies. This text examines the cultures approach to setbacks and resilience by registering potential setbacks within the culture. This will be done by compiling sources from previous research on pitted ware culutre and by using the adaptive model where collapse and resilience are defined. The compiled sources include the social network, rituals, diet, osteological analyses, DNA - analysis and trade of the pitted ware culture. This essay has defined the geographical area where the primary sources include the sites of: Ajvide, Västerbjers and Jettböle.

The story of Alcestis is an interesting case of divine agency pervading the narrative and the characters in the play. It intimately concerns the mortal players, who, though largely powerless in the struggle, are central to the story. The play in the ancient times brought with it the associations and expectations of the society and it was written to interact with its audience. This remains true despite the temporal, cultural and religious boundaries that divide ancient Greece from 18th century Europe. Despite offering its own take on the drama, involving small but significant changes to the narrative, the operatic rendition, Alceste of both 1767 and 1778 show cases the resourceful and accurate interpretation of the different aspects surrounding Apollo, such as oracles, prophecy and indeed, his troubled history. The authors of 18th century Alceste pursued the wider world of classical myths to creatively, and independently from the play, enrich the altered narrative with immersive qualities. / Berättelsen om Alkestis är ett intressant fall av hur det gudomliga genomsyrade narrativet och karaktärerna i pjäsen speglar gudomligheten. Den behandlar nära de dödliga som trots sin maktlöshet är centrala för berättelsens handling. Pjäsens uppkomst i antiken förde med sig associationer och förväntningar från samhället och den skrevs med tanken att interagera med sin publik. Detta förblir sant trots de tidsmässiga, kulturella och religiösa gränserna som skiljer det antika Grekland från 1700-talets Europa. Trots att den erbjuder sin egen syn på dramat, med små men betydande förändringar i berättelsen, visar tolkningen av operan Alceste från både1767 och 1778 en fyndig och noggrann tolkning av de olika aspekterna kring Apollo, såsom orakel, spådom, samt hans oroliga bakgrund. Författarna av 1700-talets Alceste eftersträvade den vidare världen av klassiska myter för att kreativt och oberoende av pjäsen berika det förändrade narrativet med uppslukande kvaliteter.