Spelling suggestions: "subject:"historiebruk"" "subject:"historiebruks""
71 |
Det förflutna nu och i framtiden : En studie i nybruk av kulturmiljöEngelin, Isabelle January 2017 (has links)
I föreliggande studie undersöks hur kulturmiljöers omvandlingsprocess kan ta sig uttryck, specifikt i frågan om återbruk av äldre strukturer i form av byggnader och landskap. Det övergripande syftet är att studera hur denna process formuleras, både materiellt och socialt, genom en fallstudie av Venngarns slottsområde i Uppland. I fokus står begreppen historiebruk, värde och autenticitet som alla kan sägas vara betydande i omvandlingen, eller vad som kan kallas nybruket av en kulturmiljö. Ett aktörsperspektiv föreligger där berörda kommun och den undersökta kulturmiljöns ägare är föremål för studien. Fallstudiens metod är att med kvalitativ diskursanalys undersöka planhandlingar samt ett antal texter utgivna av de som driver omvandlingsprojektet, detta för att få en inblick i hur de berörda begreppen formuleras och diskuteras i ett planmässigt samt mer marknadsföringsmässigt material. Den praktiska omvandlingen av området har genomförts av fastighetsägaren, därför har materialet kompletterats med en intervju med berörda personer bakom projektet. Slottsområdet har genom historien genomgått en rad olika förvandlingar, det är dock endast på senare år som en huvudsaklig funktionsförändring skett. Resultatet visar att omvandlingen av kulturmiljön starkt förändrat dess karaktär, både vad gäller dess materiella struktur som dess sociala innebörd. Tre huvudsakliga spår går att urskilja i den genomförda omvandlingsprocessen; ett kommersiellt och resursbetonat historiebruk, kulturmiljöns tillgängliggörande samt bevarande av platsen. Nybruket har sammantaget fått stora konsekvenser för platsens värde, autenticitet som dess bevarande.
|
72 |
En ärlig svensk man som räddar Sverige från danskt vanstyre: : En historiedidaktisk analys av hur Gustav Vasa förmedlas i läroböcker. / An honest Swedish man who saves Sweden from Danish mismanagement : A history didactic analysis of how Gustav Vasa is conveyed in textbooksFaeq Hadi, Astbrik January 2018 (has links)
The purpose of this project was to explore how the image of Gustav Vasa is conveyed in schoolbooks for secondary school and upper-secondary school from 1978 to 2016 where I have used qualitative text analysis. My hypothesis is that the image of Gustav Vasa is embellished in schoolbooks for secondary school. The research was based on two questions: How is the image of Gustav Vasa conveyed in schoolbooks for secondary- and upper secondary school from the year 1978 to 2016? What kind of differences are there between the newer and the older books? The earlier books indicate an explicit political-educational use due to the differences and similarities between the past and present, but on the other hand, it shows minimal scientific practice because there is no critical interpretation of the past. The later schoolbooks, however, demonstrate a clear and distinguishable political-and educational use where there is an interpretation of the past and the present. The conclusion is that the image of Gustav Vasa differs between the schoolbooks for secondary school and middle school. In the upper-secondary school, Vasa is power hungry and a dictator. In the textbooks for a secondary school, there is a milder tone. He is a family guy and cares for the country, the earlier books romanticized him clearly.
|
73 |
Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren : En undersökning om historiebruket kring Astrid LindgrenAndersson, Emma January 2019 (has links)
Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.
|
74 |
Nutidens Kina i Sverige : En läromedelsanalys av Kinas nutidshistoria i svenska läroböcker för ämnet historiaLockner, Adam January 2019 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka vilka bilder av det nutida Kina, och vilket historiebruk som förmedlas i sju svenska läroböcker för gymnasieskolans historieämne. Detta görs genom en kvalitativ text- och bildanalys som delas in i två delar; en orientalistisk diskursanalys om skapandet av “den andre” utifrån Hägerdals två teoretiska begrepp Exotism, i denna undersökning kallad “Den andre”, och Positionell överlägsenhet, samt Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi. Urvalet av böcker sker genom att de sju vanligast förekommande läroböckerna i kursen historia 1b valts ut. Resultatet visar att traditionella bilder av Kina lever kvar i form av synen på Kina som ett hot, ett land med starka kontraster, tudelad fascination och fruktan, att man bedöms efter den västerländska världens utveckling, och som beroende av stimulans från västvärlden för att kunna utvecklas som land. Undersökningen visar att det moraliska och ideologiska, tillsammans med det existentiella, historiebruket dominerar i läroböckerna.
|
75 |
I romanernas tid : En studie av historiemedvetande, historiebruk och den historiska romanens funktioner i Vilhelm Mobergs romaner Raskens - en soldatfamiljs historia och Rid i natt! Roman från Värend 1650Kakoulidou, Kristina January 2011 (has links)
No description available.
|
76 |
Historiemedvetande och folkmord : En enkätundersökning om vilka faktorer som styr historieundervisningen på gymnasietJohansson, Anna, Hägelmark, Caroline January 2007 (has links)
Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt. Det är centralt i sammanhanget att komma ihåg att lärarnas historiemedvetande ofta påverkar den historia som de förmedlar i undervisningen. De kunskaper som eleverna därmed har möjlighet att förvärva i undervisningen, har då ett direkt samband med lärarens historiemedvetande och lärarens kunskaper i ämnet. Vilka kunskaper som anses centrala att ta upp beror i sin tur på den politiska dimensionen, där kursplaner och läroböcker direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. För att komma åt hur gymnasielärares historiemedvetande påverkar valen i undervisningen, valde vi att använda oss av företeelsen folkmord. För att undersöka detta fick lärarna bland annat ange vilka insikter olika folkmord kan ge, samt vilken relevans och i vilken utsträckning den reella undervisningen sker. Vi skickade ut 63 mail till gymnasielärare i historia runt om i Sverige, som fick möjligheten att svara på en enkät på Internet, av dessa fick vi in 16 svar. Vi fann att de folkmord lärarna valde påverkades av den rumsliga och geografiska närheten till respektive folkmord. Men detta är inte tillräckligt för att förklara det utrymme som de olika folkmorden får i undervisningen. Ytterligare en aspekt som medvetet eller omedvetet tas i beaktning är den affektiva aspekten och den kanon som finns i skolan eller inom lärarkåren som helhet samt huruvida folkmordets existens är erkänt eller inte.
|
77 |
Från fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan användas i historieundervisningen / From fiction to historical consciouness : -A study about how moving-pictures can be used in history educationJönsson, Carl-Fredrik, Kullgren, Magnus January 2007 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna. Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade. En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia. Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.
|
78 |
Spela med tid : En analys av förbindelsen mellan historiebruket och historiemedvetandet i datorspelet Shadows of Memories / Playing with Time : An analysis of the relationship between the use of history and historical consciousness in the computer game Shadows of Memories.Willander, Martin January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lära sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt återgivning av gångna handlingar. Jag inriktar mig istället på hur tv/datorspel använder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande. Den huvudfråga jag ställer i detta arbete är: Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna fråga tog jag hjälp av två underfrågor. Jag börjar med att besvara den första underfrågan: Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berättelsen, berättartekniken och gameplay:en. Berättelsen innehåller olika tidsaxlar, vilka spelaren måste förhålla sig till, samtidigt som berättartekniken och gameplay:en, som består av interaktion med olika tidspuzzel, tvingar spelaren att tänka i banor som ”dåtid”, ”nutid” och ”framtid”. För att lösa tidspuzzlena och komma vidare i spelet, måste spelaren således reflektera över berättelsens innehåll och hur sammanbandet mellan de olika tidsaxlarna ser ut. Detta gör att spelaren övar upp och utvecklar sitt historiemedvetande. Jag upptäckte att musiken, ljuden, grafiken och kameran fungerar som ett pedagogiskt hjälpmedel för spelaren, så att han/hon lättare ska kunna följa med i berättelsen. Den andra underfrågan: På vilket sätt är spelet handlingsnormerande? Spelet åskådliggör med sin berättelse och interaktion, att enskilda individer med sitt normhandlande kan förändra ”verkligheten”. Vi som människor är aldrig ”fängslade” av historien och samhället, utan vi har alltid möjlighet att förändra vår tillvaro och därmed skapa vidare på vår egen historia. Berättelsen visar också, att det förflutna bygger på mänskligt handlande och att det finns intentioner bakom handlandet. Shadows of Memories visar att människor i alla tider varit mer lika än olika varandra. Detta gör att det blir lätt att förstå människorna och deras intentioner. Kopplingen mellan historiebruket i spelet och spelarens historiemedvetande är således den historiska berättelsen, interaktionen mellan de olika tidsaxlarna för att lösa puzzeln och berättartekniken, vilka låter spelaren normhandla och förändra ”dået”, ”nuet” och ”framtiden”. Det är dessa element tillsammans som ”triggar” spelarens historiemedvetande och därmed också utvecklar det. Tv/datorspelet Shadows of Memories kan inte lära spelaren något om det förflutna, men det kan bidra till ett utvecklande av historiemedvetandet, öka självinsikten och därmed bidra till identitetsutvecklingen, åskådliggöra samband mellan ”nu” och ”då” och visa spelaren hur normhandlande kan påverka ”nutid” och ”framtid” samt levandegöra det förgångna och få elever intresserade av historia. / Abstract The aim of this essay is to investigate how TV and computer games convey history also, how it can be connected to didactics by showing what can be learnt by playing TV and computer games. In this essay I do not focus on history as a correct reproduction of an event. Instead I concentrate on how TV and computer games use history to motivate the player’s actions. The main question of this essay is: What is the connection between the use of history in TV and computer games and the player’s historical consciousness? In order to answer this question I have also used sub-questions. The first one being: How is historical consciousness illustrated in TV and computer games? Is it possible to develop historical consciousness through TV and computer games? In the analysis I show that historical consciousness is created through the story and the narrative techniques as well as the game play. The story contains different time lines that the player has to relate to, furthermore, the narrative techniques and the game play contain interactions and time puzzles that force the player to relate to past, present and future. In order to solve the time puzzles the player has to reflect on the story and the different time lines and how they are connected to each other. As a consequence the player develops his/her historical consciousness. I found that music, sound, graphics and the camera’s movement work as learning aids in order to make it easier for the player to follow the story. My second sub-question is: How are intentions behind an action explained in the game? With its story and its interactions the game shows that individuals can change reality by taking action. People are never forced by history and society, we always have the power to change our reality and create our own history. The game’s story also tells us that the past is built on people’s actions and that every action has an intention. Shadows of Memories illustrate how people of all times have been alike, consequently, it is easy to understand people’s intentions. To conclude, the connection between the game’s use of history and the player’s historical consciousness are the historical story, the interaction between different time lines and the narrative techniques that allows the player to act and change the past, present and future. These elements work together to trigger and develop the player’s historical consciousness. The TV and computer game Shadows of Memories cannot teach the player anything about the past, however it can help develop the player’s historical consciousness, increase self-perception, hence, contribute to identity development, visualise the connection between present and past and show the player how an act can influence the present and the future and also make the past more alive and thereby increase the student’s interest in history.
|
79 |
Historiemedvetande och folkmord : En enkätundersökning om vilka faktorer som styr historieundervisningen på gymnasietJohansson, Anna, Hägelmark, Caroline January 2007 (has links)
<p>Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt. Det är centralt i sammanhanget att komma ihåg att lärarnas historiemedvetande ofta påverkar den historia som de förmedlar i undervisningen. De kunskaper som eleverna därmed har möjlighet att förvärva i undervisningen, har då ett direkt samband med lärarens historiemedvetande och lärarens kunskaper i ämnet. Vilka kunskaper som anses centrala att ta upp beror i sin tur på den politiska dimensionen, där kursplaner och läroböcker direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut.</p><p>För att komma åt hur gymnasielärares historiemedvetande påverkar valen i undervisningen, valde vi att använda oss av företeelsen folkmord. För att undersöka detta fick lärarna bland annat ange vilka insikter olika folkmord kan ge, samt vilken relevans och i vilken utsträckning den reella undervisningen sker. Vi skickade ut 63 mail till gymnasielärare i historia runt om i Sverige, som fick möjligheten att svara på en enkät på Internet, av dessa fick vi in 16 svar. Vi fann att de folkmord lärarna valde påverkades av den rumsliga och geografiska närheten till respektive folkmord. Men detta är inte tillräckligt för att förklara det utrymme som de olika folkmorden får i undervisningen. Ytterligare en aspekt som medvetet eller omedvetet tas i beaktning är den affektiva aspekten och den kanon som finns i skolan eller inom lärarkåren som helhet samt huruvida folkmordets existens är erkänt eller inte.</p>
|
80 |
Från fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan användas i historieundervisningen / From fiction to historical consciouness : -A study about how moving-pictures can be used in history educationJönsson, Carl-Fredrik, Kullgren, Magnus January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna.</p><p>Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade.</p><p>En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia.</p><p>Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.</p>
|
Page generated in 0.059 seconds