Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ”borderline event”. Historiebruket är därmed oftast ideologiskt, men också moraliskt, existentiellt, politiskt- pedagogiskt och konstnärligt. Låtarnas tyngd ligger i den narrativa kompetensen genom att då- nu- sedan perspektiven förskjuter betydelsen från vad historia var till vad det är. Låtarna synliggör också historiemedvetandets normativa funktion och illustrerar hur historien kan användas i syfte att protestera mot befintliga strukturer. Förhoppningen är att resultaten skall ligga till grund för andra lärare som är intresserade av att använda sig av musik i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

After the Spanish civil war broke out, thousands of international volunteers travelled to Spain to help fight the fascist forces. Among these were over five hundred Swedes, of which around a third perished. Even though they are considered heroes in Spain and in the Swedish left, they are not greatly represented in Swedish history writing. Based on these assumptions, the primary aim of this essay has been to examine memory culture and history use in relation to the Swedish volunteers. First and foremost, I have studied their experiences in relation to Swedish society after the war. While there is great variance in their experiences, a few common and relevant factors have been made visible. These are primarily regarding difficulties getting jobs, persecution, abuse, and veterans being put in detention camps. Secondly, I have examined the memory culture in the Swedish left regarding the volunteers. Here, we can clearly see a tendency to use their stories to inspire modern activism and relating their fight against Spanish fascism to the contemporary struggle against similar tendencies.

Historiebruk, så lyder beteckningen när man önskar att poängtera att något inom historia är skapat, någon har för avsikt att berätta sin version om det förflutna för oss. Eftersom det bakom varje avsikt finns ett urval av källor vilka styr det narrativ som berättas blir följden att andras osynliggörs. Men vad är inte skapat med en avsikt? Tradition likt historia är även den skapad av människor för människor. Uppbyggt på ett spår av källor av redan etablerade äldre traditioner som i sin tur är uppbyggda av källor som minnen och muntliga berättelser, sed och sedvänjor. Traditioner agerar som samhällets styrmedel som tillsammans formar identiteter, individuella såväl som nationella. Om det alltid finns ett syfte bakom något skapat, ett urval, hur kan vi då veta vad som är sant? Spelar hela historien i slutändan någon egentlig roll?  Ett monument eller minnesmärke räknas som ett slutgiltigt manifesterande av historiebruk. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en mikrohistorisk undersökning reda ut hur viktigt valet av plats är när man önskar uppföra ett monument. Vad är det som avgör, hur ser processen ut och hur är - i vad vilar - den retoriska tyngden hos olika intressenter? Som studium för arbetet valdes frimurarnas uppförande av minnesstenen vid S:t Eskils källa i Strängnäs som exempel.  Både historia och tradition utgör någonting skapat och kan även definieras som något fast, minnet däremot är något formbart sårbart inför manipulation. Pierre Nora förklarar historia som en aktör som önskar att förinta minnet och på samma sätt som historia skrivs om när ny vetskap om det förflutna framträder, måste även gamla traditioner ge vika för nya när ett samhälle står inför förändring. Och för att undvika konflikt måste förändringen ske i harmoni med det redan etablerade. Lieux de mémoire är vad Nora kallar det fenomen som upplevs vid särskilda platser där en händelse av historisk signifikans ägt rum trots avsaknad av materiella spår. Dess motsats är milieux de mémoire, det vill säga minnesplatser. Det undersökningen visar är att association med identitet är vad som skiljer dessa begrepp åt, men att de kan existera i symbios i naturen. Men om begreppen hamnar i obalans kan milieux de mémoire utgöra ett reellt hot mot lieux de mémoire vilket frambringar ett raison d'être - ett existensberättigande - hos den aktör vars identitet står inför förintelse, vare sig det gäller historia eller minne. / Whenever someone writes or in other ways makes a use of history, they intend to tell us their version of the past and behind every intention lays a selection of sources that controls which story is told. Because of this one concern is the consequence of the invisibleness of other narratives, but what isn’t created with a purpose? Tradition is, like history, created and both are also based on traces of sources, the latter usually from older already established traditions. Traditions help to act as society’s governing instruments witch together shape identities, individual as well as national. So, if there is always a purpose behind anything created, and with it a selection of the narrative, how can we for sure know what the whole story is and does it even matter?  A monument or memorial is recognized by historians as a final manifestation in use of history. The purpose of this essay is, with a microhistorical investigation, to find out in where the importance lays with the choice of location when someone wants to erect a monument. What is decisive and what does the process look like? What sets the rhetorical tone and in where lays the weight in different stakeholder’s arguments. For this study I selected the erection of the Freemasons’ memorial stone at the spring of saint Eskil in Strängnäs to act as an example.  In the same way that history is rewritten when new knowledge of the past emerges, old traditions must give way to new ones when society change. To avoid conflict the change must take place in harmony with that witch is already established. Lieux de mémoire is what Pierre Nora calls the phenomenon that is experienced at particular places where some historical event took place, despite the absence of material traces. Its opposite is milieux de mémoire, a created historical location like museum or a monument. The sources for the study mainly consisted of correspondence between stakeholders, which culminated in the final decision to erect the freemasons monument at the spring of saint Eskil. With the use of Nora’s theory and evaluation of the sources the study showed that if Nora’s concepts get out of balance milieux de mémoire poses a threat to lieux de mémoire. This produces a raison d'être in the actor whose identity faces annihilation due to the threat, be it in history or memory. In conclusion what separates Nora’s two concept’s is the association with one’s identity, and that in some cases they can naturally coexist in symbiosis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare. Spelet har även en stark postkolonial syn.Europa Universalis III befäster stereotyper. De män som framställs har typiska manliga roller och den vita mannen hamnar högst upp i hierarkin. Kvinnan synliggörs endast en gång i spelet och då i form av drottning Elisabeth I. Vi tror, eftersom kvinnan inte finns representerad på fler ställen i spelet, att detta grundar sig i att hennes plats ansågs vara i hemmet och inte i det offentliga rummet förr. Dessutom så tror vi att Europa Universalis III: s målgrupp riktar sig till manliga spelare, som bär på en västerländsk historiekultur.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet förgymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående derasdidaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut.Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturellaSverige. De didaktiska frågorna ”vad?” och ”varför?” har central betydelse förundersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angåendehistorieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturelltsamhälle. Deras berättelser ger uttryck för att Historia A främst kännetecknas av genetiskhistoria där en kronologisk utveckling framstår som viktig. Stoffet som tas upp är till stor deleurocentriskt och lärarnas historiebruk verkar vara påverkat av en outtalad lärarkanon ävenom vissa skillnader dem emellan finns. Mångkulturella perspektiv får ofta stå tillbaka när dentraditionella genetiska historien prioriteras. Detta varierar dock då lärarna har olika inställningtill hur interkulturalitet kan integreras i undervisningen. / This is a history didactical survey who examines the problem with the choice of material onthe course History A for upper secondary school. Through interviews with five historyteachers on their didactical positions, the survey shows how the contents in this course canmaterialize. The survey also examines how the content gets influenced by the multiculturalSweden. The didactical questions “what?” and “why?” are central for this survey. Theteachers’ stories puts in relation to didactical theories on history teaching and studies whoexamines history teaching in a multicultural society. Their stories speak for that History Aputs in front a genetic history where a chronological development seems important. Thematerial is Eurocentric and the teachers’ use of history seems influenced by a silent canonalthough some differences appear. Multicultural perspectives often stand in the backgroundfor the traditional genetic history. This varies however when the teachers have differentattitudes on how interculturality can be integrated in their teaching.

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen. Vår avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur elever tar till sig historiska fragment från film, samt att analysera vad orsaken till valet av dessa. Denna studie pekar på hur åttondeklasseleverna vid Färsinga lärcentrum i Sjöbo kommun uppfattar och tolkar historiska sekvenser på film. För att belysa och utforska problemet har vi använt oss av en intervjustudie. Slutsatsen visar att eleverna som grupp tillsammans har ett berikande historiemedvetande. Däremot är den enskilda elevens historiemedvetande mer begränsat. Denna situation kan bero på historiebruket, utvecklingspsykologiprocessen och identitetsskapandet som vi upplever kan vara en normal process.