The purpose of this study is to analyze the use of history in the TV series Vår tid är nu as well as how it portrays the characters in regard to gender and social class to see if there is a progression in the series for how they are treated and their opportunities in society from a gender, social class, and sexuality perspective. A targeted selection of scenes were made where the scenes show the social norms the characters has follow. To analyze the scenes a narrative, intersectional analysis, and historian Klas-Göran Karlsson’s theory about the use of history was applied. Furthermore, this study argues for the didactical possibilities of using visual media as a mediating tool in conveying history. The results shows that the series are influenced by contemporary issues such as the MeToo movement, feminism, and the trade union movement. The creators of the series use the history as a time stamp in history. The results points to a strong connection to the research on Sweden in the 20th-century – the housewife contract, housing politics and the work towards a welfare state. It also shows a progression were women get a bigger role outside the home and a more liberal view on sexual relations in the Swedish society.

The following study focuses on a certain typologi of uses of history, defined as narratological uses of history. This typology is used to investigate its applicability on teaching materials in history education and materials used in Swedish teaching education in history. Uses of history is a common concept in history didactics and is linked to the broader idea of history councessnes. Which is a term that is used in the Swedish syllabus for year 4–6. Uses of history relates to how history is presented in a certain context. The narratological uses of history focus on narratives and are divided into three categories: Traditional, critical and genetic. Traditional is a fact-based and factual way, as something impenetrable for interpretation and reconstruction. Critical is a use of history that questions, critises or shows an alternative historical explanation. Genetic recognises more than one view of certain history. This typology has been applied to the great power era (1611–1720) in Swedish history due to its controversy both in present and past time and the typology is new to the research field and it has been used only on materials for years 7–9. The study has used a content analysis and a thematic analysis, to be able to answer the study's research questions. The content analysis of the material shows that the traditional uses of history is the most common way of presenting history, which correspond to previous research, and that there's only  difference between teaching materials for education in history for year 4–6 and material in education for teachers in history according to the critical typology. The thematic analysis shows that the genetic typology is used to present certain historical characters, Gustavus Adolphus, Queen Christina and Charles XII of Sweden, in all materials used in the study. The critical typology is used in only two materials and is not commonly seen, but when it is used it applies to certain historical characters. The research that is presented in this study shows that there seems to be a consensus about how and when history should be presented according to the typology and the way it has been applied in the study.  The result of the different analysis will be discussed in contrast to history didactics and its implications on teaching about history. An awareness on how to implement certain history in contrast to the teachers own consciousness of history is therefore argued.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola.Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom.Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv. / How has the picture of Gustav Vasa changed in the textbooks? From 1903 to 2007.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer. Till sist var en viktig insikt även att författarna tenderade att fokusera på krigens symboler snarare än krigen själva. / The purpose of the study was to analyze the use of history in Swedish high schoolbooks in history. The two world wars were used as objects of study. The wars were analyzed by several parameters such as which fronts and war crimes were described, how Sweden’s role in the wars was described and whether the ethics of the books were in tandem with the ethics of GY11. The study shows that the analyzed books focused on the actions of western countries and that the descriptions of the Eastern and Asian fronts of the wars were negligible at best. This added to the lack of descriptions of Eastern or Asian suffering lead to the conclusion that the analyzed books did not correlate with the ethics of GY11. Lastly, one of the important points of the essay was that the analyzed authors tended to focus on the symbols of the wars rather than the wars themselves.

This essay investigates how Swedish history teachers in upper secondary school handle the mandatory subject usage of history in their history courses. The essay has two main focal points; the general didactic strategies employed by the teachers, and to what extent they bring up contemporary issues related to the usage of history. A typology of the usage of history is used to analyze the findings, along with a theory regarding the weaponization of history. The essay arrives at several conclusions. The teachers participating in the essay find usage of history meaningful content and make an effort to provide ample time for it during the school year. The essay also reaches the conclusion that the nature of the student groups is of importance when it comes to planning and teaching usage of history; the subject's inherent theoretical essence means teachers must be careful as to not overwhelm students, in particular those who perform below average in school. The essay also concludes that the teachers to a certain degree brought up contemporary examples of the usage of history, most notably in connection to the ongoing Russo-Ukrainian war, but also occurrences within a Swedish political context. Some of the teachers tethered this to the Swedish school’s overarching goal of cultivating democratic ideals and bolstering the students’ resilience to disinformation.

I den här studien presenteras undersökning som gjorts inom ramen för ett historiebruk med fokus på IS tidskrifter, där en textanalytisk undersökningsmetod har legat till grund för studien. Syftet med denna analys har varit att undersöka Islamiska statens historiebruk i tidskrifterna Dabiq och Rumiyah med tonvikt på dess motståndare. Frågeställningar som denna studie har behandlat sammanfattas enligt följande: • Hur använder IS historien för att rättfärdiga sitt handlande gentemot sina motståndare? • Hur och vilka framställs som motståndare i IS tidskrifter? • Vilka kopplingar finns det i IS tidskrifter mellan vår nutid och händelser i vår dåtid? Studien har visat hur IS historiebruk har påverkat synen på motståndarna. Med IS tidskrifter har det historiska vapnet kunnat användas genom historiska texter, händelser, ord samt personer. Således har IS skräck-propaganda påverkat individers tolkning av historiska källor där haditherna samt Koranens relevans har bidragit till motståndarnas exekution. Med hjälp av historia kan organisationen ifrågasätta motståndarnas tro för att stärka sin egen ideologi. Artiklarna använder historiska ord för att stärka föraktet men även bygga upp en gemensam tradition där historiebruket rättfärdigar handlandet mot motståndarna. Resultatet visar att motståndarbilden består av korsfarare, shiamuslimer, murtaddin samt mushrikin som med hjälp av ett historiebruk ur islams historia stärker IS identitet samt tillväxt.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att hemsidan SO-rummet.se, en digital utbildningsresurs med inriktning mot SO-ämnena, är mycket välbesökt och rekommenderad av en rad olika aktörer, från Skolverket till enskilda lärare. Trots detta är hemsidan sparsamt beforskad. Vad är det egentligen som möter alla skolungdomar som använder hemsidan? I detta arbete granskas SO-rummets kvinnohistoriska skildringar. Syftet är centrerat kring att öka kunskaperna om hur kvinnor och kvinnohistoria skildras i utbildningsmaterial samt hur kvinnohistoria generellt skildras. Klas-Göran Karlssons historiebruksterminologi fungerar som teoretiskt analysverktyg. Materialet består av 78 kvinnohistoriska artiklar från SO-rummet, vilka analyseras kvalitativt. Resultatet visar att kvinnor skildras på två diametralt olika sätt i SO-rummets artikelmaterial. Genom den kvinnohistoriska ambition som presenteras på SO-rummet uppkommer en viss typ av kvinnoskildringar. Utgångspunkten är då ett moraliskt historiebruk. I skildringarna återfinns också ett vetenskapligt historiebruk, men även genusteoretiska resonemang om kvinnors villkor i olika tider, vilket här bedömts som ett ideologiskt historiebruk. Kvinnor skildras sakligt och med fokus på deras bedrifter. I analysens andra del undersöks istället kvinnoskildringar som skiljer sig från de som tidigare uppmärksammats. Dessa skildringar bedöms som uttryck för ett så kallat ideologiskt patriarkalt historiebruk. Kvinnor skildras med ett manligt fokus och när de väl uppmärksammas som individer, skildras de som inkompetenta och med fokus på deras privatliv och utseenden. Stereotypa uttalanden om kvinnor problematiseras ej. Dessa två olika typer av kvinnoskildringar är dock inte särdeles åtskilda i materialet, utan där möts de, om än i olika hög grad i olika artiklar. Därav torde det vara svårt för elever att hantera de patriarkalt ideologiska kvinnoskildringarna, eftersom de samexisterar med innehåll med ett annat budskap. Konsekvenserna av ett ideologiskt patriarkalt historiebruk bedöms drabba både elevernas förmåga att resonera historiskt samt deras eget existentiella historiebruk. Ett annat resultat rör just arbetet med ett ideologiskt patriarkalt historiebruk, en specificering av ideologiskt historiebruk som är okänd sedan tidigare för uppsatsförfattaren, men som här fungerat väl som analysverktyg. Detta tyder på att begreppet kan vara användbart även för andra.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.

No description available.