No description available.

The organized and controlled form of collecting consumption taxes and toll from the import and export trade goes back to the 17th century in Sweden. The customs administration and procedure were regulated by royal announcements, and the majority of the documents found in the customs archives represent thus records stipulated by such notifications. The customs archives can be used for research on several levels; the announcements reflect currents within both the domestic and foreign politics, while the account lists for financial statistics portray the extent of the trade. The various lists of compilation can be further used to follow for instance the development of different units of measurement, the expansion of tax rates, the value of trade goods or the changes in monetary units or systems. The diaries, architectural plans of the customs offices and maps of the toll areas place the customs officials and their work within the local scenery. The thesis focuses on archives deriving from customs located at harbors and on the Swedish-Norwegian border in the county of Dalarna. Examples of documents originating from the collection of agricultural tariffs have been included, as well as cases from a tariff court (accisrätt). These selected archives cover both the different kinds and levels of customs administration found in Sweden from the 17 the century and onward. This is a one year master’s thesis in Archival Science.

The purpose of this essay is to try and bring clarity to the question, what is Chick Lit and which factors make it so popular. My thesis  endeavors to explain that it is not only the promise of light entertainment that draws the reader, but also the possibility that in an easy way they can read about existential questions such as self-development  and life -choices. As well as mapping out Chick Lit´s specific characteristics, followed by previous research on the subject and the litterateur’s history, I have found it interesting to discuss the female characters, their personalities and life choice’s against a backdrop of existentialistic philosophy. In my research of this form of literateur I have discovered that chick lit often deals with existential universal problems, and that in order to be entertaining these books must contain a serious element.

No description available.

<p>”Colosseum- Code of Hammurabi” var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ”Spelprojekt II” vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.</p><p>För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ”Colosseum- Code of Hammurabi".</p><p>I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.</p><p>Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.</p><p>Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi.</p>

<p>Value-at-Risk (VaR) is among financial institutions a commonly used tool for measuring market risk. Several methods to calculate VaR exists and different implementations often results in different VaR forecasts. An interesting implementation is historical simulation, and the purpose of this thesis is to examine whether historical simulation with dynamic volatility updating is useful as a model to calculate VaR and how this differs in regard to type of asset or instrument. To carry out the investigation six different models are implemented, which then are tested for statistical accuracy through Christoffersens test. We find that incorporation of volatility updating into the historical simulation method in many cases improves the model. The model also generates good results compared to other commonly used models, especially if the volatility is predicted through a GARCH(1,1) updating scheme.</p> / <p>Value-at-Risk (VaR) är ett bland finansiella institutioner vanligt mått för att mäta marknadsrisk. Det finns ett flertal olika sätt att beräkna VaR, vilka ofta ger olika resultat beroende på förutsättningar. Ett av dessa är historisk simulering, och syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida historisk simulering med dynamiskt uppdaterande volatilitet är en användbar modell för beräkning av VaR och hur dess lämplighet beror på valt tillgångsslag eller instrument. För att besvara detta implementeras sex olika modeller för beräkning av VaR, vilka sedan testas med hjälp av Christoffersens test. Vi finner att inkorporering av dynamisk volatilitet i historisk simulering i många fall medför en förbättring av modellen ifråga om statistisk riktighet. Vidare kan historisk simulering med dynamiskt uppdaterande volatilitet anses vara konkurrenskraftig i jämförelse med andra vanligt använda modeller, framförallt då volatiliteten skattas genom GARCH(1,1).</p>

The present thesis discusses the history and meaning of the term and concept called grammaticalisation. Linguists usually ascribe the coinage of the term grammaticalisation to Antoine Meillet (1866-1936), who allegedly played a vital role in the history of grammaticalisation. It is also widely acknowledged that grammaticalisation was in some way 'revived' during the 1970s, and that Talmy Givón had an important role in this, as demonstrated by the popularity of the saying 'Today’s morphology is yesterday’s syntax' (taken from one of his articles). I show that Meillet wrote little about grammaticalisation and that he hardly ever used this word, and possibly did not mean for it to be viewed as a term / label. Moreover, the paper in question (Meillet, 1912) is basically a general introduction to a concept which he sees as a continuation of a notion with a long history. In addition, I prove that there are no clear links between Meillet and Givón’s work in the early 1970s. Despite the general acceptance that Meillet coined grammaticalisation, my thesis proves that it could have been coined more than once, and that it does not always mean the same thing to all users. I show that sometimes the term is accompanied by examples which others have used to illustrate lexicalisation, a term which some employ for a process that is seen as the opposite of grammaticalisation. I therefore advocate careful use of our definitions of terminology and concepts, and insist that we should define our notions, instead of letting examples do the work of illustration and definition. Finally, I question whether it is true that grammaticalisation is unidirectional. I research the history of the view that grammaticalisation is a unidirectional process. Grammatical relations can be expressed by different means – e.g. word order, content words becoming grammatical markers, or parts of words being given a function. I believe all these should be compared, in order to improve our knowledge of how languages change and why. I claim that they all represent sub-processes of a superordinate category which I have labelled supergrammaticalisation.

This essay is called In the head of Garibaldi – a study about the portrayal of Garibaldi in biographies and focuses on the literary portrayal of Garibaldi in biographies published in the early 20th century and the early 21st century. The purpose of the essay is to describe the possible changes in the way of portraying Garibaldi in biographies and compare the portraying to the portrayal of Garibaldi that Garibaldi himself gives in the American translation of his memoirs, which were published in New York 1859.I have in this study used a constructivist approach with focus on the attributes, ideals and roles of Garibaldi. Research and thoughts from a wide field of science has been used, for example the works on nationalism by Elie Kedourie and Ernest Gellner. The thoughts on biographies as a scientific genre as described in the anthologies Att skriva människan (Ambjörnsson, Ringby &amp; Åkerman red.) and Med livet som insats (Rosengren &amp; Östling red.) has also been of the utmost importance of the study.The results of the study shows that there has been changes in the way of portraying Garibaldi in biographies, as showed in the more unbiased portrayals in the newer biographies. A larger focus on criticism of the sources is also apparent in the newer biographies. In a comparison between the biographies and Garibaldi‟s memoirs it stands clear that the memoirs and the biographies portrays and depicts the myth of Garibaldi, with more or less focus on fiction.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.