This Master’s thesis is concerned in analysis of HR activities, which are doing in company S & K TOOLS spol. s r.o.. There is part of the thesis survey of employee satisfaction, which was done for foundation of employee opinions. There are some proposals how to improve HR activites, which was done on the basis of the analysis of HR activities and survey of employee satisfaction in the Master’s thesis.

This master’s thesis “Development of HR management in the company” analyses a way of a management of human resources in a middle sized company, which produces and distributes fibreglass. The goal is to identify a current status and propose corrective measures, which will lead to the improvement in human resource area. By that, company should improve their efficiency, economy and future growth.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

Föreliggande studie har som avsikt att förtydliga för intresserade allmänhet, forskare eller andra yrkesinriktningar vad det strategiska HR-arbetet innebär samt identifiera utvecklingsområden för HR-strateger. Syftet med studien är därför att undersöka vad det strategiska HR-arbetet egentligen är eller kan vara och hur detta tillämpas på olika arbetsplatser i Sverige, samt hur det förhåller sig till den operativa sidan av HR-arbetet. Frågeställningarna utgår från studiens HR-personal som anser sig arbeta med strategisk HR, för att undersöka deras upplevelser av det strategiska arbetet. Studien baseras på en kvalitativ ansats bestående av transkriberat intervjumaterial, totalt intervjuades tio informanter som arbetar både inom offentlig och privat sektor, och i större och mindre verksamheter. Materialet har analyserats utefter nyinstitutionell samt institutionell teori med hjälp av begreppen, isomorfism, legitimitet, särkoppling samt institutionalisering. Resultatet visar att organisering är en förutsättning för det strategiska arbetet samt att HR-strateger bevakar trender för att möta samhällets krav och därmed få legitimitet. Resultatet visar vidare att skillnaden och därmed gränsen mellan operativt och strategiskt arbete är inte tydlig, dock har det operativa arbetet visat sig vara mer kortsiktig medan strategiskt arbete har visat sig vara mer långsiktig. Resultatet visar även motsättningar mellan operativt och strategiskt arbete. Slutsatsen är att strategisk HR behöver leda till aktivitet för att ge värde till organisationer, vilket däremot inte alltid är fallet enligt empirin, samt att HR-strateger behöver ha en större förståelse i personalens styrkor och svagheter för att skickligare utveckla strategier.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal. / New economic realities are putting pressure on HR to widen its focus from the administrative role it has traditionally played, to a broader strategic role as a business partner. This transition has been difficult for many HR functions because in order to play a more strategic role, they have to measure their effectiveness. To date very few have met this challenge. There are many schools of thought on measuring the effectiveness of the HR function. Sorne authors propose a quantitative or a qualitative approach, while others propose a global approach. However, they all have limitations. An alternative approach is the Balanced Scorecard concept, which enables organizations to translate their strategy into a balanced set of metrics, combining qualitative and quantitative, and financial and non­financial metrics, helping the organization assess current and predict future performance. Therefore, the objective of this research has been to design a balanced scorecard for the Human Resources function as a potential approach to evaluating its effectiveness. Based on the literature, the research methodology focused on the design of a scorecard for a large international organization. First, the HR strategy for this organization was clarified and articulated into a series of cause and effect relationships, presented as tangible goals. To assess the performance of these strategic goals, measures were then selected and defined for each one, resulting in a feasible scorecard composed of 3 8 metrics. The scorecard is ready to implement as a strategic measurement system, enabling the Function' s effectiveness to be assessed over time. Due to the exploratory nature of this research, this application study will hopefully provide insight on the use of the balanced scorecard as an approach to evaluating the effectiveness of the HR function. In the current context facing HR functions, it is key that they find a way to evaluate their effectiveness that will support their evolution as business partners. / Les réalités économiques étant ce qu'elles sont, une forte pression est exercée sur la fonction ressources humaines (RH) afin d'élargir son horizon du rôle administratif traditionnel, à un rôle stratégique accru en tant que partenaire d'affaires. Cette transition a été difficile pour les fonctions RH car, afin d'assumer un rôle plus stratégique, elles se doivent de mesurer leur efficacité. À ce jour, très peu d'entre elles ont relevé ce défi. Il y a plusieurs écoles de pensées sur le sujet de la mesure de l'efficacité du rôle des RH. Certaines proposent une approche quantitative ou qualitative, alors que d'autres suggèrent une approche globale. Cependant, toutes ces approches accusent certaines limites. Le concept du Tableau de Bord Équilibré est une approche qui permet aux organisations de mettre sur pied leurs stratégies sous forme de mesures équilibrées, combinant mesures qualitatives et quantitatives, financières et non-financières, permettant ainsi à ces organisations d'évaluer les performances actuelles et d'anticiper les performances futures. En résumé, l'objectif de ce travail a été de concevoir un tableau de bord équilibré comme une approche susceptible de mesurer l'efficacité de la Fonction des Ressources Humaines. Basée sur la documentation existante, la méthodologie de recherche se concentre sur la création type d'un tableau de bord pour une organisation de taille internationale. D'abord, la stratégie des RH pour cette organisation a été exprimée et conçue en séries de relations de cause à effet, présentées sous forme d'objectifs tangibles. Pour évaluer la performance de ces objectifs stratégiques, des mesures précises furent sélectionnées et définies donnant comme résultat un tableau de bord réalisable composé de 38 mesures. Le tableau de bord est donc prêt à être mis en œuvre en tant que système de mesure stratégique, permettant ainsi d'évaluer l'efficacité de la Fonction au fil du temps. Ce travail étant de nature exploratoire, il est à prévoir que cette étude d'application fournira un modèle quand à l'utilisation du tableau de bord en tant que méthode d'évaluation de l'efficacité de la fonction RH. Face au contexte actuel, il est essentiel que les fonctions RH trouvent un moyen d'évaluer leur efficacité afin de supporter leur évolution en tant que partenaire d'affaires.

No description available.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

<p>Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig. Cheferna på företag utan HR-funktion prioriterade verksamhetsfrågor i större utsträckning och upplevde viss mental stress när de kände sig osäkra i sina HR-kunskaper och därmed ibland inte kunde hantera personalfrågor som dök upp.</p>

As a result of the increased flexibility of today’s jobs higher demands are being put on the individuals to on their own create a distinction between the different spheres of work and leisure. Free working conditions generate both possibilities and stress for the employees. This essay examines and analyses the impacts and consequences of boundless labor. The purpose is to study how HR-Managers perceive boundless work and its effects. The issues this essay is based upon examines HR-Managers demarcation between leisure and work, and also on their experience of how leisure, close relatives and well-being is affected by boundless work. Previous research regarding the subject has shown that the transition between work and leisure is very significant to avoid the boundaries of both work and leisure to collide, something that is very common when you work from home. The evolution of technology has made it possible to be connected and available around the clock, this is also the biggest factor to why work in today’s society is portable. The flexibility creates an unhealthy stress among the employees. This study, which is based on seven interviews with different HR-Managers, shows that the effects of boundless work is individual, but that it is also influenced by the culture of the workplace and their own spatial arrangement. The study also shows that boundless work primarily has a negative effect on the human well-being and that it is often through the stress of high workload this occurs. When it comes to the impact on leisure, it is clear that the family is prioritized before the individuals own private interests. / I och med ökad flexibilitet i dagens arbeten ställs högre krav på individen att på egen handskapa åtskillnad mellan de olika sfärerna arbetsliv och fritid. Fria arbetsvillkor genererar i sin tur både möjligheter och belastningar för medarbetarna. I den här uppsatsen undersöks effekterna av det gränslösa arbetet. Syftet är att studera hur HR-chefer hanterar gränslöst arbete samt hur de upplever att det påverkar det har på det övriga livet. De frågeställningar uppsatsen utgår ifrån undersöker HR-chefers gränsdragning mellan fritid och arbete samt hur de upplever att fritid, nära anhöriga och välmående påverkas av gränslöst arbete. Tidigare forskning om ämnet visar att skiftet mellan sfärerna arbete och fritid är av stor vikt för att undvika flytande gränser, vilket lätt uppkommer i samband med arbete i hemmet. Tekniken, som gör det möjligt att vara uppkopplad och tillgänglig dygnet runt, är den största bidragande faktorn till att arbetet idag är bärbart. Flexibiliteten skapar således en ohälsosam stress hos medarbetare. Denna studie, som baseras på sju kvalitativa intervjuer med HR-chefer, påvisar att det gränslösa arbetets påverkan på det övriga livet är individuellt, men att det influeras av såväl kulturen på arbetsplatsen som egna rumsliga arrangemang. Studien visar också att det gränslösa arbetet till största del påverkar välmåendet negativt och ofta via stress då arbetsbelastningen generellt är hög. När det gäller inverkan på fritiden är det tydligt att egentiden väljs bort före familjen.

Linjechefers HR-roll har under de senaste åren blivit tydligare. Empiriskt material saknas som beskriver hur chefer hanterar HR-rollen och hur de resonerar kring de HR-praktiker de är ansvariga för att hantera. Utan tillräcklig empiri inom området är det också svårt för HR-medarbetare att anpassa det stöd linjecheferna behöver. Denna studie syftar därför till att undersöka hur linjechefer hanterar den HR-roll som deras arbete innebär samt att bidra med förståelse för grunden till olika sätt att hantera rollen. Genom tio kvalitativa intervjuer med linjechefer inom ett förband vid Försvarsmakten har tillvägagångssätt och resonemang om HR-praktiken karriärutveckling studerats. Resonemang skiljde sig åt medan det praktiska arbetet hanterades likartat. Olika arbetssätt kunde utläsas. HR-funktionens relation till linjecheferna betonades för att möjliggöra