Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

The development and implementation of AI is rapidly growing in the Nordic countries, yet the perception and information of AI is still limited. This paper will look deeper into the managerial aspects of implementing AI as part of the recruitment system, specifically the selection process and machine learning in text mining. The data gathering of this research has been conducted via interviews with Linköping's municipality, as well as collecting secondary data from public reports and scientific articles. Afterwards, the data was then scrutinized through theoretical analysis, using frameworks from different academic researches. A set of aspects was found, which affects the implementation of AI in an organisation in Sweden. A managerial view was taken to find a deeper significance on why an understanding of these aspects is necessary when implementing AI as a part of company's recruitment processes. However, while other elements other than the ones identified in this thesis do exist, a coherent picture of the process and the affecting variables can be thoroughly explained through these specifically chosen viewpoints. The paper concludes with drawing a bigger image of the AI in recruitment and selection processes, and the implications of it to an organisation considering to implement AI as part of these processes in near future. The thesis can be seen as a recommendation to any establishment that is making the decision of adopting the usage of AI as part of recruitment.

Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet. Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll. / This study concerns teacher´s professional identity from three perspectives. Teacher students, professional teachers and HR at two school administrations in Western Sweden. The study deals with how the professional identity of the student and teachers look today, what it is built up of and how HR relates to the teacher’s professional identity. What is the benefit of studying professional identity for the organization and the individuals.  The study is of a qualitative nature and data has been collected through 6 semi-structured interviews. The result shows that the teacher students have a strong professional identity linked to the teacher role, which is created a lot in relation to VFU during the education and  in the expectations of the future professional role. The teacher´s professional identity tends to grow stronger over time and the results for both students and teachers show that the identity is linked to certain parts of the teaching role, parts that the individual himself has the strongest interest for. The result around HR shows that both administrations work with the teacher´s professional identity. Management 1 wishes to eliminate a strong professional identity among the teachers to create a greater tendency for change and focus on the collective efforts and division of labor. Management 2 works to increase the teacher’s specialization and the core assignment that the teachers have. Common to the administrations is their desire for teachers to feel a greater identity also to the organization. From HR it appears that the administrations face a great challenge in the need to reorganize the teacher´s work as a result of the teachers to find a loyalty to the employer. The employer way of retaining and attracting staff is based on understanding the needs of the staff. Understanding the professional identity of their employees can therefor help the organization to form a HR strategy where the teachers perform most effectively in their role.

En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

I det svenska samhället har alkoholen en socialt normativ position. Trots en strikt alkoholpolitik och stora samhälsinsatser utgör alkoholism och alkoholproblematik en stor samhällsutmaning. Till följd av arbetsplatsens centrala position i många yrkesverksammas liv tillkommer ett stort ansvar i att uppmärksamma och hantera alkoholism och alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka och jämföra det praktiska arbetet med alkoholproblematik inom två olika organisationer utifrån ett organisationskulturellt perspektiv. Genom det organisationskulturella perspektivet belyser studien hanteringen av alkoholproblematik utifrån ett nytt synsätt. Studien problematiseras genom att jämföra hanteringen av alkoholproblematik utifrån organisationskulturens artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Studiens empiriska material utgår ifrån åtta stycken semistrukturerade intervjuer fördelat jämt på respektive organisation. Resultatet som föreligger visar att organisationskulturen är av stor betydelse för hur organisationer arbetar med alkoholproblematik. Skillnaderna som föreligger organisationerna emellan förekommer på ett djupt medvetet och omedvetet plan i organisationernas värderingar, normer och grundläggande antaganden. I de ytliga nivåerna av organisationskulturen avseende alkoholpolicy, stöddokumentation och rehabiliteringsplaner föreligger inga omfattande skillnader. Vidare indikerar studiens resultat på att medarbetarnas och befattningsgruppernas sociala interaktion är avgörande för att skapa enhetliga alkoholvärderingar och således även ett enhetligt arbete med alkoholproblematik.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats utifrån intervjuguiden för att vidare tolka mönster och sammanhang som finns i dessa koder. De teorier som används i uppsatsen handlar om värdeskapande HR och Otto Granbergs olika rolltyper. Teorierna är inte utgångspunkter utan vi har valt att ansluta oss till dessa under arbetets gång. Värdeskapande HR är en modell som presenterar ett antal kriterier som bör uppfyllas för att främja ett värdeskapande HR arbete. De olika rolltyperna illustrerar HR-personal och dess syn på personalfrågor.Resultatet visar att majoriteten av intervjupersonerna inte ser någon förändring av HR-funktionens roll och arbetssätt i en lågkonjunktur. Vidare visar resultatet att HR fokuserar på att backa upp chefer, arbeta strategiskt och ekonomiskt. En del av HR-funktionens roll blir därmed att bidra till att uppnå affärsmål, kunna verksamheten och se vilka förutsättningar den har. I framtiden tror intervjupersonerna sig kunna se företag med slimmade HR-funktioner och med en personal som har en bred kompetens. I diskussionen för vi ett resonemang om att HRs roll och arbetssätt har förändrats i en lågkonjunktur, vilket är i motsats till intervjupersonernas uppfattningar. Vidare diskuterar vi utifrån teori och tidigare forskning vad detta innebär för HR-funktionen. Vi diskuterar även framtiden för HR-funktionen där vi ser att den går mot en professionalisering.

Human resources (HR) outsourcing has become a norm that organizational leaders leverage as a strategic tool to achieve various business objectives. However, the outsourcing of specific HR functions generates unintended consequences and impacts the performance of internal staff. The purpose of this qualitative, descriptive multiple case study was to explore the strategies used by HR managers to mitigate the negative effects outsourcing has on HR staff performance. The conceptual framework underpinning this research was transaction cost theory. Data were collected from 6 HR executives with experience leading HR outsourcing initiatives in the financial services industry in the United States. Primary data were gathered by conducting semistructured interviews with a set of 8 consistent, open-ended interview questions. Data analysis involved coding of the interview transcripts and analysis of company documents provided by the participants to identify themes. Member checking and methodological triangulation enhanced the credibility of the study. Three themes emerged from the interviews with HR executives as key strategies for managing HR performance: training, communication, and performance management. The findings of this study may contribute to positive social change by providing best practices and strategies to increase the effectiveness of HR outsourcing by mitigating its impact on the performance of HR staff. Furthermore, the effective management of HR outsourcing decisions may increase employment stability, positively affecting the lives of HR staff, increasing the profitability of U.S. businesses, and contributing to a stable U.S. economy.

Sverige har i jämförelse med andra länder kommit långt i frågan om jämställdhet och jämställdhetsarbete har en lång tradition inom just offentlig sektor. Trots detta är den könsmärkta kulturen svår att bli av med. Region Västerbotten planerar att genomföra en jämställdhetsutbildning för sin HR-stab och för att klargöra utgångsläget innan utbildningsinsatsen så genomfördes denna studie. För att utröna om genusordning och kön har betydelse för upplevelsen av jämställdhet var syftet att utifrån kön beskriva och analysera hur man inom HR-staben skattar jämställdheten och sitt bidrag till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen. Som metod användes en enkät där alla anställda i HR-staben skattade sig själva och sin arbetsplats i förhållande till jämställdhetsrelaterade påståenden. Resultatet sammanställdes genom index och redovisas i förhållande till kön och ålder. De centrala fynden visar att många inte upplever att sexism förekommer, däremot råder tvetydighet kring kränkande behandling som tycks förekomma i större utsträckning. Kvinnor befinner sig i majoritet på arbetsplatsen och upplever sig generellt mer delaktiga, involverade och medvetna än männen. Det visar sig inte minst i fristextsvaren där kvinnor i högre utsträckning valde att lämna synpunkter vilket lämnar oss med frågor kring männens tankar. Denna studie bidrar med en större förståelse för de utmaningar som arbetsgruppen kan arbeta med under sin kommande utbildning. En uppföljande studie skulle kunna ge svar på om utbildningen har gett önskade effekter på organisationskulturens uttryck eller om det lett till återställande resultat.