The TRPG is an incredibly varied genre. Not only are there a lot of different games in it, the way these games are played varies from player to player and even moment to moment within the game itself. Digital adaptations of TRPGs usually sacrifice this capability to bend the rules. A digital character sheet is developed specifically to gain the benefits of digital media without losing this rule flexibility. The artifact is tested in a session of DND and found to have expressive benefits over a traditional character sheet. However, the artifact fundamentally clashes with some aspects of DND, and it is concluded that for further development a game designed to utilize the artifact is needed.

Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan. Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande:   Vad används lärplattan till i förskolan? Varför används lärplattan? Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut?   Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan. Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.

The purpose with this study is to examine how augmented reality can be a support in children's communication and meaning making when it comes tothe phenomenon of flying. The study began with an activity being planned and designed with the support of the social semiotic perspective. In the planning phase, it was decided that the mobile application Quiver AR would be used as it had a simple graphical interface and was easy to handle for the purpose of the activity. The application uses special color images that are scanned and then converted into a three-dimensional animated image in the applicationThe study was conducted through an unstructured video observation in which two children and an educator participated. In the activity, the children had to start by defining the phenomenon of flying with the support of leading questions from the educator. In the second phase, the educator introduced the application to the children and picked out the prepared color pictures belonging to the application.What emerged as a result of the data collected was that the Quiver app can be used as a supportive tool as it enhances children's social actions and communication with each other about the physical phenomenon of flying. This became clear when the children interpreted the images shown in the Quiver application several times during the activity and were able to further develop their communication. The study also showed that augmented reality does contribute to the children’s meaning-making during the time they use the application. / Syftet med denna studie är att undersöka hur augmented reality kan bli ett stöd i barnens kommunikation och meningsskapande kring fenomenet flyga. Studien började med att en aktivitet planerades och designades med stöd av det socialsemiotiska perspektivet. I planeringsfasen bestämdes att mobilapplikationen Quiver AR skulle användas då denna hade ett enkelt grafiskt gränssnitt och är lätthanterlig för det syfte som aktiviteten hade. Till applikationen används speciella målarbilder som skannas för att sedan omvandlas till en tredimensionell animerad bild i applikationen.Studien genomfördes genom en ostrukturerad videoobservation där två barn och en pedagog deltog. I aktiviteten fick barnen börja med att definiera fenomenet flyga med stöd av ledande frågor ifrån pedagogen. I den andra fasen introducerade pedagogen applikationen för barnen och plockade fram de förberedda målarbilderna som hörde till den.Det som kom fram i resultatet av den insamlade datan var att Quiver applikationen kan användas som ett stöttande verktyg då den förstärker barnens sociala handlingar och kommunikation med varandra om det fysikaliska fenomenet flyga. Detta blev tydligt då barnen flera gånger under aktiviteten tolkade bilderna som visades i Quiver applikationen och kundevidareutveckla sin kommunikation genom dem. Det visade sig också att augmented reality bidrar till ökar meningsskapandet för barnen i samband med användning av applikationen.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Svensk sjukvård har som ambition att ligga långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som man idag har problem med en stor mängd mindre system och integrationen mellan dessa. Det beror mycket på den styrning som man använt sig av. Detta arbete avser att besvara frågan kring hur svenska sjukvårdsorganisationer arbetar med styrning av digitalisering och vilka utmaningar som finns där. För att besvara detta har 6 st personer inom olika regioner med betydande roller inom förändringsarbete intervjuats. Resultatet från materialet visar på att digitaliseringsarbetet utgår från behov för att minimera risker samt att den digitala mognaden är svårdefinierad inom organisationen vilket leder till bristande kommunikation. Diskussionen utgår från individens perspektiv och organisationens perspektiv. I mötet mellan  individen och organisationen identifieras fyra stycken utmaningar inom IT-styrningen. Sammanfattningsvis så behöver svenska sjukvårdsorganisationer ta steget ifrån den klassiska organisering och IT-styrning som råder idag och öka sin omställningsförmåga för att överkomma de identifierade utmaningarna. / Swedish healthcare has the ambition to be at the forefront of digital development, while today it has problems with a large number of smaller systems and the integration between them. This depends a lot on the governance that is used within the organization. This work is intended to answer the question of how Swedish healthcare organizations work with the management of digitalisation and what challenges there are. To answer this, 6 people in different Swedish regions with significant roles in change work have been interviewed. The results from the material show that the digitization work is based on the need to minimize risks and that digital maturity is difficult to define within the organization, which leads to a lack of communication. The discussion is based on the individual's perspective and the organization's perspective. In the meeting between the individual and the organization, four challenges in IT governance are identified. In summary, Swedish healthcare organizations need to take the step away from the classic organization and IT governance that prevails today and increase their adaptability in order to overcome the identified challenges.

With extensive data available in today's organizations, it has become increasingly important to secure valuable insights through data. As a result, the management of data to support decision-making processes is receiving increasing attention in organizations' IT strategies. The healthcare sector is no exception. However, there is an urgent need for tools that help organizations extract valuable insights from the rapidly growing volumes of data, one of the most important steps of which is data mining. So far, the healthcare sector has not found a way to harness its full potential, due to limited methods to extract useful knowledge hidden in large data sets. Knowledge gained from data mining can help healthcare to better serve patients, but there is a limited comprehensive picture of applications regarding data mining processes in healthcare. Against this background, the purpose of this study is to investigate practical dimensions of the data mining process in healthcare and further identify barriers that can inhibit this process. To answer our research question, we used a qualitative case study with semi structured interviews based on the CRISP-DM framework. Our findings indicate barriers that can inhibit the data mining process, which are related to the objectives, data availability and final reports.

På grund av digitaliseringen är kunskapsarbetare inte längre bundna till sina arbetsplatser för att utföra sitt arbete. Tillgången till informations- och kommunikationsverktyg innebär att allt fler arbetslag har medarbetare som arbetar på distans, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter för chefer sett både till kommunikation och koordination. Coronapandemin med dess restriktioner har inneburit en större andel distansarbetare och flexibla team, vilket skapar ett ökat behov av kunskap inom området. Krav på ledarskap förändrades i och med ICT verktygens växande roll på arbetsplatser, vilket är bakgrunden till denna studie. Därför ämnar denna uppsats skapa en fördjupad förståelse för hur chefer leder och koordinerar sina anställda med hjälp av ICT verktyg på den flexibla arbetsplatsen. Utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt där Företagsekonomi och Människa-dator interaktion förenas, har chefer intervjuats på två fallorganisationer som har liknande systemstruktur för internkommunikation. Med en dualistisk syn på tekniska och sociala aspekter, kan uppsatsen bidra till en ökad förståelse för e-ledarens roll ur både ett tekniskt och ett socialt perspektiv. Våra resultat i kombination med tidigare studier, antyder att chefer inom kunskapsintensiva arbetsplatser möter vissa utmaningar med koordination och kommunikation med hjälp av ICT verktyg, både när det kommer till tekniska och sociala aspekter. Den uppgiftsorienterade kommunikationen och koordinationen främjas av ICT verktyg i större utsträckning, än vad gäller den sociala interaktionen och kommunikationen.

This study explores operationalizing UX practices in agile software development teams to integrate accessibility in B2B software products. We conducted a qualitative case study, collecting data through a user-centered approach with interviews, a workshop, prototyping, and user testing. Our findings highlight that the sporadic involvement of UX professionals, the B2B context’s restriction of communication with end-users, and the perception of accessibility as a non-critical concern, all limit the operationalization of UX practices. Additionally, the importance of implementing structured approaches to integrate UX practices. This study contributes theoretically by broadening the literature on integrating accessibility through UX practices within agile processes, providing insights into the challenges and strategies of B2B environments, and practically by introducing a prototype ecosystem to help product teams embed UX practices into their workflow for enhancing accessibility.

This research addresses the growing applications and impacts of AI-generated digital human avatars from software suites like HeyGen. By exploring the role of trust in mediating user interaction with such technology, this study establishes a basic hierarchical model which supports some foundational theories of human-computer interaction, while also calling into question some more recent theories and models previously used to evaluate avatar technology. By modeling user behavior and user preference through the lens of trust, this study is able to demonstrate how this emerging technology is similar to its predecessors and their relevant theories, while also establishing this technology as something distinctly new and largely untested. This research serves as an exploratory study, using notions of social presence, anthropomorphic design, social trust, technological trust, and human source-bias to separate this generation of AI Avatar technology from its predecessors, and determine what theories and models govern the use of this new technology. The findings from this study and their impacts on use-cases are then applied, speculating on prosocial as well as potentially unethical uses of such technology. Finally, this study problematizes the loss of “primary trust” that this technology may afford, highlighting the importance not only of continued research, but also rapid oversight in the deployment of this emerging technology.

Abstract: This thesis investigates the capacity of individuals to detect AI-generated text, and the indicators that enable them to do so. This inquiry is situated in the broader theoretical context of digital capital, the digitization of society, deep mediatization, and AI literacy. Using a quantitative correlation approach, the study tested participants’ accuracy in detecting AI content, and shared factors between participants with high scores on this task. Participants were assessed on a number of self-reported demographic, digital capital, and digital society-based benchmarks in conjunction with AI detection accuracy. The study employed a mix of statistical methods, including logistic regression and point-biserial correlation matrices. However, only a few specific questions within the digital capital and digital society framework had a statistically significant impact on a participant being in the high-accuracy group, and these correlations were weak. Furthermore, two aspects of digital capital actually had a negative effect on the odds of scoring high on the text detection task.  The findings reveal that there is room for more research into what indicators influence human AI detection capabilities, and whether these skills are learnable or inherent to certain individuals. Moreover, the research highlights the necessity of fostering AI literacy, particularly if these capabilities improve human AI detection. While AI systems can ‘catch’ AI-generated text, their efficacy is mixed, and producers of AI text and evaluators are constantly locked in a game of cat-and-mouse, using evolving AI to recognize evolving AI. Thus, human skills are pivotal, lest we become even more dependent on technology in our deeply mediatized society.