Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work / Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

No description available.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.

Bakgrund: Ögonsjukdomar och nedsatt syn är ett folkhälsoproblem som förväntas att öka runt om i världen. Den främsta orsaken till synnedsättning och blindhet är ögonsjukdomar där några av de vanligaste är katarakt, åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom och retinopati. Synnedsättning kan skapa fysiska och psykiska följder i det dagliga livet, exempelvis isolering, ökad risk för skador och minskad självständighet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med synnedsättning och hur detta påverkar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där 12 artiklar valdes ut som utgör grunden för uppsatsens resultat. Bearbetningen av den insamlade datan genomfördes med stöd av en innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med nedsatt syn upplevde att synnedsättningen hade en betydande inverkan på de dagliga aktiviteterna. Detta visade sig genom att svårigheter uppstod vid vissa aktiviteter, såsom matlagning och mobilisering. Detta medförde att strategier skapades för att underlätta aktiviteterna. Situationen medförde även olika känslor, både positiva och negativa. Konklusion: Resultatet kan bidra med betydande kunskap kring hur personer med synnedsättning upplever aktiviteter i det dagliga livet, vilket är användbart för sjuksköterskan för att kunna tillämpa god omvårdnad och personcentrerad vård. / Background: Eye diseases and impaired vision are a public health problem that is expected to increase around the world. The main causes of visual impairment and blindness are eye diseases where some of the most common are cataract, age-related macular degeneration, glaucoma and retinopathy. Visual impairment can create physical and mental consequences in daily life, such as isolation, increased risk of injury and reduced independence. Purpose: The purpose was to highlight people's experience of living with visual impairment and how this affects the performance of activities in daily living. Method: A literature study has been conducted with an inductive approach. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed where 12 articles were selected which formed the basis for this essays result. Results: It was found that people with impaired vision experienced that visual impairment had a significant impact on daily activities. This was evidenced by the fact that difficulties arose for example with cooking and mobilisation. This resulted in strategies that were created to facilitate activities. The situation also led to different emotions, both positive and negative. Conclusion: The results can contribute knowledge about how people with visual impairment experience activities in daily living, which is useful for better nursing and person-centered care.

In this bachelor’s thesis, the development and construction of a soft exoskeleton for a human hand is described.The purpose of the project includes evaluating what type of exoskeleton that is most suitable for aiding the user inactivities of daily living and how this exoskeleton can be constructed in order to increase grip strength in the human hand. In addition, the prototype should be portable and not inflict any harm on the user. The necessary theoretical research is thoroughly conducted followed by the construction of the final prototype. The purpose of the project is achieved, resulting in a flexible, portable and safe exoskeleton which with satisfaction can aid the user in its activities of daily living. However, this prototype is limited to exclusively include the thumb and index finger, and in further work the prototype can be developed to include all five fingers of the human hand. / I detta kandidatexamensarbete behandlas utvecklingen och konstruktionen av ett mjukt exoskelett för den mänskliga handen. Syftet med projektet är att undersöka vilken typ av exoskelett som passar bäst för att hjälpa användaren med aktiviteter i det dagliga livet, samt hur detta exoskelett kan konstrueras för att förstärka greppet i handen. Prototypen ska även vara bärbar och inte skada användaren. Den nödvändiga teorin presenteras, följt av konstruktionen av den slutgiltiga prototypen. Syftet med projektet uppfylls och resulterar i ett flexibelt, portabelt och säkert exoskelett som kan hjälpa användaren med aktiviteter i det dagligalivet. Dock är denna prototyp begränsad till att endast inkludera styrning av tummen och pekfingret, och prototypenkan således i framtida arbeten utvecklas till att inkludera samtliga fem fingrar på den mänskliga handen.