This essay explores the magazine covers of Hemmets Journal between the years of 1921 and 1990. The first issue of the magazine was released one hundred years ago. The aim of the study is to examine how the motives have changed during the years in composition, color and text. The methods applied to this essay are formal analysis. Heinrich Wölfflin ́s set of five pairs of opposed visual concepts help distinguish when the clearest breakingpoints of the magazine covers occur. A style analysis is applied to the breakingpoints to examine if the contemporary structure of the society is depicted in the magazine covers. The results show for instance that you can spot the society in different ways in the magazine covers depending on what year it is and the most representative motive is women.

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor. Studien påvisar de ideal som råder gällande hur en tjej och hur en kille ska vara. Tjejer förväntas kontrollera sin sexualitet och vara lagom, till skillnad från killar som förväntas ta större plats och få utlopp för sin sexualitet. Det framgår tydligt i vår studie att det finns stora ojämlikheter mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme, där tjejers utrymme är betydligt mer begränsat än killars. / The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regardingsexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explorethe potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, theworld's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with atotal of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in ourstudy have been analyzed from a social constructivist perspective. Our studyshows that the same actions and behaviours that give boys the status of kingsgives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals thatexists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to controltheir sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to takemore space and act out their sexuality. Our study shows that there are greatdisparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is muchmore limited than boys.

The responsibility of the homeless has for a long time been a gray area. Voluntary organizations were founded because no one else was helping the homeless. Today the responsibility to take care of the homeless lies with the public sector and the respective municipalities. So why is it that new voluntary organizations keep appearing? The purpose of the study is to find out what role voluntary organizations play in the work against homelessness and whether they have an impact on the social work of today. Analysis of the results was done with theories of street-level bureaucrats and social citizenship.  The results of this study show how much responsibility voluntary organizations take in the work against homelessness. A responsibility that many of the interviewees know should lie with the public sector instead. The voluntary organizations fulfills the participants' basic needs and provides them a sense of security. The results draw attention to the fact that the work that the voluntary organizations do is often taken for granted.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Göran Lindberg konstrueras som ideal/icke ideal gärningsman i dokumentären Kapten Klänning – Polischef och våldtäktsman. Grunden för studien är Nils Christies begrepp det ideala offret samt den ideala gärningsmannen men vi använder oss i vår analys även av maskulinitetsteori med extra fokus på intersektionella aspekter i framställningen av Lindbergs maskulinitet. Då denna studie fokuserar på konstruktionen av Göran Lindberg grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där huvudteman inom den teoribildning och tidigare forskning som hör till studien skapade teman att följa och vara uppmärksam på under materialgenomgången. Resultatet visade att Göran Lindberg konstrueras som en person som bär en hjältemask, men under denna hjältemask döljer sig ett monster. Detta monster framställs som Göran Lindbergs sanna jag och det bidrar till en konstruktion av honom som en ideal gärningsman. I vissa scener konstrueras han som en stor, stark, kontrollerad man som representerar hegemonisk maskulinitet, i andra framställs han som en svag man med tvångsmässiga beteenden som leder till kontrollförlust. Resultatet visar även att Göran Lindbergs offer till största delen framställs som ideala offer även om de inte uppfyller Nils Christies alla kriterier för detta. Därav är det möjligt att utifrån denna studie påstå att inte alla kriterier gällande idealt offer och ideal gärningsman behöver uppfyllas för att en konstruktion av dessa ska vara möjlig. Det är även tänkbart att kriterierna ändras över tid och är olika beroende på brottstyp.

Kim Marie Johansson, tidigare känd som Kristoffer Johansson, är en av media omskriven brottsling som dömdes för att ha dödat och styckat hennes tidigare flickvän. Under 2018 blev det uppmärksammat av media att Johansson genomgått en könskorrigering och bytt namn till Kim Marie Johansson. Syftet med vår studie har varit att fördjupa kunskapen kring medias genuskonstruktioner av Kim Marie Johansson före och efter hennes könskorrigering, för att sedan undersöka om det funnits skillnader mellan dessa. För att undersöka detta användes en genusteoretisk ansats med stöd av Petterssons (2003) uppställda dikotomi och Christies (2001) beskrivning av den ideala gärningsmannen. Brennan & Vandenbergs (2009) beskrivningar av kvinnliga förövare som “bad” och “mad/sad” applicerades även på analysen. Materialet bestod av artiklar från Aftonbladet, Expressen och NSD där vi tittade på två olika tidsperioder: perioden då Johansson blev dömd och efter att Johansson genomgått en könskorrigering. Forskningsdesignen för studien har varit en flerfallsstudie där vi använde en tematisk analys. Resultaten visar att Johansson beskrivs i enlighet med både femininiteter och maskuliniteter under de båda tidsperioderna och rör sig även mellan de olika begreppen “bad” och “mad/sad”. Johansson framställs under båda tidsperioderna som avvikande från normativa genusföreställningar, avsett till de begrepp som använts som analysverktyg för studien.

This thesis confronts the ongoing issue of marginalization faced by women in sociologicalresearch, spotlighting the enduring influence of Joan Acker. It underscores Acker's crucial rolewithin sociological research, advocating for her work to be integral to sociology's undergraduatecurriculum. The study uses Brauns and Clarke's reflexive thematic analysis method to scrutinizesociological articles published in 2022 and 2023 that reference Acker's 1990 paper. The studyexplores the contemporary applications of Acker's research, the evolution of her "ideal worker"concept within feminist research, and the impact of the researcher's gender on their engagementwith Acker's research. The thesis is underpinned by a feminist sociological framework that rebutsandrocentric views, with an emphasis on contributions from scholars like Smith, Haraway, andHarding. It utilizes Rossiter's concept of the "Matilda effect" to depict the chronic undervaluationof female scientists' contributions. The study concludes that Acker's 1990 article continues to bea pivotal element in feminist organizational sociology between January 2022 to January 2023,specifically in interpreting and comprehending gendered structures in organizations.Additionally, Acker's "ideal worker" concept remains pertinent for highlighting norm systemsthat disadvantage women within organizations. Significantly, it is found that those who activelydelve into Acker's work are predominantly women. It underscores Acker's crucial role withinsociological research, advocating for her work to be integral to sociology's undergraduatecurriculum.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.