Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar. Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört. För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats. Vidare har även en surveyundersökning genomförts, studien kompletteras även med en granskning av årsredovisningar. I teorin har grunderna för upprättande av finansiella rapporter och ämnesområdet valutasäkringar samt svenska respektive internationella standarder för dessa presenterats. I empirikapitlet har de skillnader som urskiljts efter en jämförande studie av standarderna presenterats. Vidare har resultatet av surveyundersökningen presenterats liksom relevant information från årsredovisningarna. De slutsatser som erhållits efter studier av valutasäkringar är att det föreligger väsentliga skillnader mellan svenska och internationella standarder kring valutasäkringar. Vidare indikerar studien även på slutsatsen att företag kommer ändra sin valutasäkringshantering som en följd av de omfattande dokumentationskrav som IFRS kräver.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS. Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall. Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring. Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen. Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen. Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen. Tidigare studier behandlar bland annat hur olika värderingsexperter ser på redovisning av varumärken. Syftet med denna studie har varit att beskriva de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken samt vilka faktorer som påverkat denna syn. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin har samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på sex olika företag. Dessa företag har varumärken redovisade i sina balansräkningar. Företagen redovisar antingen enligt regelverket IFRS eller håller på att anpassa sin redovisning enligt det nya regelverket K3. Redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken har i studien visat sig vara splittrad. Studien visar att den faktor som i störst utsträckning påverkar till en splittrad syn av redovisning av varumärken bland redovisningsansvariga är regelverken. Andra externa faktorer som studien visar kan påverka redovisningsansvarigas syn är utbildning, yrkeserfarenhter, osäkerhet och hur viktiga de anser att varumärkena är för företaget. Vilken bransch företagen verkar inom visade sig inte ha någon betydelsefull påverkan på redovisningsansvarigas syn.Studien visar att de redovisningsansvariga såg varumärken fylla olika funktion i olika företag. Men de såg ändå varumärken som en tillgång för företaget i deras arbete med att nå konkurrensfördelar. Studien visar att majoriteten av de redovisningsansvariga anser att de varumärken som finns redovisade i företagens balansräkningar inte är företagens starkaste och mest intäktsdrivande varumärken. De varumärken som anses vara företagens viktigaste är internt upparbetade och får inte redovisas som tillgångar. Studien visar att regelverken är den faktor som påverkat synen på vilka varumärken som skall och bör finnas som tillgångar i balansräkningarna. Redovisningsansvariga som följer IFRS ser inte regelverket lika tydligt kring hur det ska tillämpas i praktiken jämfört med de som anpassar sin redovisning till K3. Det visade sig bero på att K3 innehåller förenklingar vilket gör bedömningarna mindre jämfört med IFRS. Studien visar även att redovisningsansvariga som följer IFRS anser att den intäktsbaserade metoden är lämpligast, medan redovisningsansvariga som anpassar sin redovisning enligt K3 anser att den kostnadsbaserade metoden är lämpligast. / In today’s community almost every product and service communicates to consumers and organizations with a brand in some way. Brands are important assets to the enterprises and sometimes create an added value to products and services. This is why brands are presented in their balance sheets. This study is the first one to process the accounting manager’s view of brands in the accounting. The accounting managers should be the ones with highest level of knowledge at the enterprises and are in contact with the practical work with brand accounting. They are the ones that are responsible for the accounting. Earlier studies show how different valuation experts look at brands in the accounting. The purpose of this study has been to describe the accounting manager’s view of brands in the accounting and what have been impacted to this. The study has been made with a qualitative study where the main empirical data have been collected in interviews with accounting managers from six different enterprises. These are enterprises with brands in their balance sheets. The enterprises are applying the regulations from IFRS or just up to adapt their work for the new K3 regulations. The study shows that the accounting managers view och brands in the accounting are fragmented. The study shows shows that the most influented factor to the fragmented view is the regulations. Other external factors whith influence on the accounting managers view of brands in the accounting are their education, work experience, uncertainty and how important they think the brands are for the enterprises. Whish catogery of industry the enterprises belong to has been shown have no influence of significance on the accounting managers view of brands in the accounting. The study has reached the conclusion that the accounting managers looked at the brands differently. They considered the brands to fill some different functions in the enterprises, but all of them considered the brands as assets to the enterprises in their work with reach completive benefits. The study shows that the majority of the accounting managers not consider their brands in the balance sheets as the enterprises most important and most lucrative ones. Instead their most important brands were the ones that the enterprises have built on their own. The study shows that it is the regulations that have the largest influense on the accounting managers view on which brand that is an asset and which who are not. These cannot be in the accounts because it is not allowed to the regulations of IFRS and K3. The accounting managers who follows the regulations of IFRS do not considers these regulations as clear as the accounting managers who are up to adapt the regulations of K3. It has been shown that K3 is not as detailed and complicated as IFRS. The study even shows that the accounting managers who follows IFRS considers the income based valuation method as the best, when the accounting managers who are starting to adapt the regulations of K3 consider the cost based valuation method as the most appropriate one.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value. The value of goodwill should be allocated to cash generating units or groups of cash generating units expected to benefit from goodwill, that is, achieve future positive payment surplus. The purpose of this study is to investigate whether goodwill impairment in Swedish listed companies is reflected in equity returns and to investigate in which quarter impairment is recognized and published. All companies listed on the Stockholm´s Large, Mid and Small Cap lists in 2011 were examined and goodwill impairment of the listed companies was studied over a five year period between years 2007 – 2011. A. Craig MacKinlays standard in event studies was used, where the cumulative average abnormal return (CAAR) was calculated to further carry out a hypothesis testing. The study shows an average reduction in yield of 1, 49 percent, but no statistically significant association between goodwill impairment and stock returns was found. The study also shows that goodwill impairment most frequently is published in the first quarter and that it is reported in the fourth quarter of previous year.

I examine an unintended consequence of countries permitting or requiring a common set of accounting standards for unconsolidated financial reporting. Specifically, I test whether adoption of IFRS facilitates income tax-motivated profit shifting by multinational entities (MNEs). MNEs often justify transfer prices to tax authorities by benchmarking intercompany profit allocations against a range of profit rates reported by economically comparable, independent firms that use similar accounting standards. A larger set of qualifying benchmark firms resulting from IFRS adoption could allow opportunistic managers to support more tax-advantaged transfer prices. I use a database of EU unconsolidated financial and ownership information to identify tax-motivated income shifting over 2001 to 2010. I estimate a statistically and economically significant 17.5 percent tax-motivated change in reported pre-tax profits following affiliate IFRS adoption, relative to no change in income shifting behavior for non-adopters. The magnitude of this effect increases in expansions to the set of potential benchmark firms upon affiliate IFRS adoption. / text

Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen. Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet. Denna resurs har även historiskt lyftsfram som en av de viktigaste tillgångarna för företagets framgång. Begreppethumankapital omfattar kompetens, motivation samt personal i företaget.Humankapitalet kan inte tas upp till balansräkningen eftersom denna tillgång inteuppfyller vissa reglerade kriterier. På grund av detta presenterar företaget om sitthumankapital utanför balansräkningen främst i form av text. För att den externa redovisningen skall vara användbar för intressenterna finns det ävenvissa krav avseende kvaliteten på informationen som lämnas. Till exempel, beskriverden internationella redovisningsstandarden IFRS kvalitetsaspekter utifrån fyra olikaegenskaper: begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Undersökningarom kvaliteten på redovisningen av humankapitalet med hänsyn till dessa kvalitativaegenskaper är dock begränsad. Studien syftar därmed till att undersöka kvaliteten på redovisningen av humankapitalet ifinansiella rapporter av börsnoterade svenska företag ur intressenternas perspektiv.Genom utförandet av kvalitetsmätningen ämnar studien även utvärdera möjligheten attmäta kvalitet på information främst av icke-finansiell och kvalitativ karaktär. För attmäta kvaliteten på redovisningen av humankapitalet har denna studie genomfört enkvalitativ innehållsanalys på svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Med hjälpav underlaget från innehållsanalysen har därefter tio olika mått baserade på dekvalitativa egenskaperna i IFRS använts vid kvalitetsmätningen. Resultatet visar att redovisningen av humankapitalet som helhet är relativt begripligtmedan kvalitet i term av relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet över tiden varierarmellan de olika kategorierna i humankapitalet. En liknande trend har identifieratsgällande placeringar av informationen om humankapitalet, vilket underlättar vidjämförelsen mellan företag. Utvärderingen av mätmetoden indikerar att det är möjligt att mäta kvalitet påhumankapitalredovisningen. Genom resultatet bidrar denna studie med att ge en inblicki kvaliteten på redovisningen av humankapitalet hos börsnoterade företag i Sverige samtminska underskottet på studier med fokus på kvalitet på redovisning av humankapitalet.

The United States has a long history of doing things differently than other countries. Its accounting standards are no different; to date, it continues to use its own Generally Accepted Accounting Principles and have yet to converge to the International Financial Reporting Standards ("IFRS") as set by the International Accounting Standards Board. In 2008, the U.S. Securities and Exchange Commission ("SEC") Chairman Christopher Cox published a press release in which the SEC published for public comment a roadmap towards convergence by 2014. However, in subsequent years, Memorandum of Understandings published by the IASB and the United States' Financial Accounting Standards Boards ("FASB") pushed back the date of implementation at each publication. As a result, the convergence efforts have been stalling greatly. It is very unlikely that the U.S. will ever completely converge to IFRS as the financial costs and obstacles to convergence are not insignificant. Not only will the costs of implication be great, but also the costs of training and education of auditors and accountants. It is not feasible for the U.S. to converge with IFRS in the near future, as the benefits most countries obtain through convergence such as increased quality of financial statements will not be realized. As such, this paper seeks to prove why IFRS convergence will not be realized in the United States.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsstandarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder i kraft. Alla företag som redovisar enligt IFRS och är verksamma inom EU måste därmed anpassa sin redovisning efter den. Standarden anses komplex då den innebär ett nytt synsätt på intäktsredovisning. Företagen ställs inför förändringar och implementeringsprocesser, som för de flesta utgör svårigheter och problem. De mest berörda branscherna är bygg och entreprenad, IT och telekom samt detaljhandeln. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur företagen har implementerat IFRS 15. Genom det önskar vi öka kunskapen om vilka faktorer som har betydande påverkan vid implementering av en standard. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Företag från de mest berörda branscherna har valts ut. För att säkerställa att företagen kan bidra till studien, har ett urval gjorts via analys av bokslutskommunikeer. Företag som uttryckt att IFRS 15 kommer ha väsentlig påverkan har kontaktats. Enkätfrågor rörande planering, utbildning, målformulering samt resultat har sedan besvarats av tre företag inom branscherna bygg och entreprenad samt IT och Telekom. Slutsatser: Samtliga företag har via en välplanerad handlingsplan, med fokus på tidsplanering, haft ett proaktivt arbetssätt. Korta och koncisa mål, internutbildningar samt val av utbildningsmetod har haft påverkan på implementeringen. Engagemang från chefer och ledning i form av aktivt deltagande har prioriterats i två av företagen, men haft lägre prioritet hos det tredje. Användning av externhjälp i form av konsulter och projektledare har ökat kunskapsnivån hos företagen. Sammanfattningsvis har tre betydande faktorer vid implementeringen av IFRS 15 identifierats: mål och handlingsplan, utbildning och kompetens samt chefers och ledningens engagemang. / Background and problem: January 1st, 2018, the new revenue standard IFRS 15 - Revenue from contracts with customers became effective. All companies that report in accordance with IFRS and are domiciled in the EU must therefore adjust their reporting accordingly. The standard is considered complex as it contributes to a new approach to revenue recognition. Companies face changes and implementation processes that generally contribute to difficulties and problems. The most affected industries are building and construction, IT and telecommunications and retail. Purpose: The study aims at investigating how companies have implemented IFRS 15. By this, we wish to increase knowledge about which factors that have significant impact on implementing a standard. Method: The study has a qualitative research method. Companies from the most affected industries have been selected. In order to ensure that the selected companies can contribute to the study, disclosures of changes in accounting policies, in the interim reports for the fourth quarter of 2017, were analyzed. Companies that expressed that IFRS 15 will have a significant impact has been contacted. Survey questions regarding planning, education, goal formulation and results have been answered by three companies in the building and construction industries as well as IT and Telecom. Conclusion: Through a well-planned action plan, focusing on time management, all three companies have had a proactive approach. Short and concise goals, internal training and choice of education methods have had an impact on the implementation. Commitment from managers and management by active participation has been prioritized in two of the companies, but had a lower priority in the third. The use of external assistance in the form of consultants and project managers has increased the level of knowledge in the companies. In summary, three significant factors in the implementation of IFRS 15 have been identified: goals and action plan, education and competence, and the commitment of managers and management.

No description available.

In common with other countries India has been drawn into a global trend of standardising national accounting practices with international norms to enhance its ability to attract inward foreign investment and gain increased access to global capital markets. In 2004, India committed itself to achieving convergence with International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) in the public sector and in 2007 to International Financial Reporting Standards (IFRS) in the private sector. Both sectors have taken the route to convergence with clear cut roadmaps being designed by the national accounting standard setters and the state. However, there has been a striking contrast in the decision-making processes and preparations for convergence in the two sectors. While the public sector made relatively good progress in terms of following the scheduled roadmap, the first roadmap issued for the private sector was scrapped, new deadlines were set and the roadmap was replaced in 2013 due to severe delays in the process which as of August 2016 have not yet been fully resolved. This cross-sector comparison is interesting because the contrasting decision-making scenarios in India exist despite the state being the central decision-maker in both sectors. Hence, while much existing literature on standardisation takes the decision to converge as a given and focuses on the implementation of IFRS or IPSAS, the purpose of this thesis is to examine the processes that led to the convergence decisions. Using a transnational governance theoretical lens, this thesis investigates the chaotic routes through which the idea of convergence travels before being finalised as an implementation decision, in both the public and private sectors in India. The research questions focus on unravelling the development of the convergence decision-making process in India, tracing the networks of national and transnational actors driving the process, analysing the two-way interactive dynamics between actors that shaped the process and examining the role of the state as the central decision-maker in the public and private sectors. The research methods included documentary analysis and in-depth interviews with key individuals in India, with substantial knowledge about the decision making with regards to convergence. Key empirical findings are as follows. Firstly, while in the early phases of decision-making, transnational influences, in the form of international financial institutions and standard setting agencies, were equally apparent in both sectors, in subsequent phases the transnational influences were greater and arguably more successful in the public than the private sector. Secondly, local resistance formed and was successful in delaying the project of IFRS convergence in the private sector. Local actors were successful in raising their concerns about, for example, fair value accounting and the impacts of IFRS accounting on taxation, and in the context of a turbulent political environment, their influence was powerful enough to cause delays. Thirdly, the empirics show the significance of foreign governments and inter-governmental regional networks as an important source of influence on the decision to delay IFRS convergence. Specifically, the study demonstrates how India’s position was also affected by the decision of the US, a major trading partner, to delay its convergence with IFRS, and by the informal links with countries such as Japan, another significant economic counterpart. This thesis has three important areas of contributions. Firstly, it makes a significant methodological contribution by studying convergence as a process rather than an event by tracing the dynamics preceding the actual implementation of international accounting standards. Conducting a study in such a manner entails identifying the multiplicity of actors involved in the convergence project, their concerns and opinions with regards to convergence, the means through which they voice these concerns, and the ultimate drivers of the decision-making behind convergence. Therefore, this study draws attention to the significance of understanding and fully accounting for the pre-implementation phase of convergence as such an understanding has a potential to provide a deeper insight into the primary sources of the difficulties with standards implementation observed in many countries. Secondly, this thesis contributes substantially to the existing standardisation literature. In most prior studies the discussion on accounting standardisation broadly revolves around the advantages and disadvantages of convergence, drivers of convergence and issues of compliance with international accounting standards. While this study finds the significant presence of transnational actors, a deeper analysis into the reasons for convergence delays in India was traced to a variety of legislative, political and economic concerns of stakeholders, especially local actors including potential users of these standards. Thirdly, this study contributes to the literature on global governance by highlighting the importance of not losing sight of the nation state as an important player in the transnational governance arena. Specifically, literature on global (accounting) regulation devotes a great deal of attention to the roles of organisations and agencies with transnational remits (such as global standard setters and donor agencies) while often downplaying the significant impacts of the more traditional cross-country links forged through economic relationships and resource dependencies. The aforementioned influences of India’s links with countries such as US and Japan on the decision-making process as well as India’s regional alliances with neighbouring Malaysia and China provide a vivid indication of the important roles of cross-governmental relationships in the global governance arena and also questions the position of transnational organizations as pervasive powers in such governance. The study’s findings clearly demonstrate that the pursuit of full IFRS convergence strongly favoured by the transnational forces was invariably challenged in the Indian context by the influences of powerful nation states advocating a more cautious approach.