In the last 15 years it has been widely debated whether or not the United States should adopt IFRS. Convergence efforts in the 21st century have limited the distinctions between U.S. GAAP and IFRS, but significant differences still exist. This paper takes an in-depth look at the most important remaining differences between U.S. GAAP and IFRS, and examines both sides of the argument on adoption. Finally, I conclude that the U.S. should continue to use and refine its own standards.

<p>För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 – rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört. Vi vill med hjälp av information från årsredovisningar undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats och vilka effekter det fått på företagens resultat på grund av införandet av IFRS. Vi vill också förklara och analysera effekterna av införandet av IFRS 3 för de svenska företagen på Large Cap.</p><p>Vår teoretiska referensram grundar sig på rekommendationer, RR, och standarder, IFRS, inom ämnet redovisning. De för oss aktuella reglerna studeras och jämförs för att se hur redovisningen förändrats och vilka effekter som kan ha uppkommit. En stor förändring av införandet av IFRS 3 är att goodwill årligen ska vara föremål för nedskrivningstest istället för de avskrivningar som tidigare gjorts. Identifiering av immateriella tillgångar har förändrats och kan i större utsträckning avskiljas från goodwill.</p><p>Vi har utgått ifrån aktieägarnas perspektiv och har efter ett antal bortfall undersökt 41 företags årsredovisningar på Large Cap-listan. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vidare har vi utgått ifrån positivismen och ett analytiskt synsätt.</p><p>Värdet på goodwill ökade vid övergången på grund av att inga avskrivningar gjorts och att väldigt få och små nedskrivningar genomförts. Resultatet kommer att ligga på en högre nivå så länge inte företagen gör omfattande nedskrivningar. Vi drar slutsatsen att företagens resultat kommer att bli mer skiftande och oförutsägbart på grund av att nedskrivningstest ersatt årliga avskrivningar. Aktieägarna bör vara medvetna om detta och anpassa sin syn på företagens värde efter detta. Vi har också dragit slutsatsen att införandet av IFRS 3 har haft olika stora effekter på olika branscher då de branscherna med stor goodwill påverkats i högre grad.</p>

<p>Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen. Vi har även försökt undersöka om rekommendationen öppnar upp för kreativ redovisning. Vi tittar på problemet ur ett företagsperspektiv, har en positivistisk kunskapssyn och angriper problemet med en deduktiv ansats. Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod, där den kvalitativa delen av studien kompletterar den kvantitativa. Vi gör intervjuer med tre revisorer samt granskar femton årsredovisningar. En uppskjuten skattefordran uppstår till följd av temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatteavdrag, där temporära skillnader kan förklaras som en skillnad mellan tillgångar och skulders redovisade värde och skattemässiga värde. En uppskjuten skattefordran får redovisas när det är troligt att den kommer kunna utnyttjas mot ett framtida skattemässigt resultat. Upptagandet av en uppskjuten skattefordran ger en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning än den tidigare dominerande försiktighetsprincipen, men kan även ge en missvisande bild om den används på ett inkorrekt sätt.</p><p>För att få bukt på problemet granskade vi först årsredovisningar och utökade sedan de data vi samlat in där, med tre kunniga revisorers syn på redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Vi känner att de undersökningsmetoder vi använt oss av kompletterade varandra på ett bra sätt och det empiriska materialet vi fick in analyserade vi och diskuterade sedan i analysen.</p><p>Vår undersökning har resulterade i ett antal slutsatser. Dessa är:</p><p>• Det har skett en ökning i redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Denna har dock inte varit så stor som vi till en början trodde att den skulle vara.</p><p>• Motiveringar i årsredovisningar har visat sig vara bristfälliga och verkar inte följa rekommendationen fullt ut.</p><p>• Studien har inte visat tecken på förekomst av kreativ redovisning i samband med redovisning av en uppskjuten skattefordran.</p>

<p>Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare. Detta var en av svårigheterna som implementeringen av IFRS innebar och konsultbyråer förutspådde ett ökat behov av konsulthjälp.</p><p>Det leder oss därför in på frågeställningen i uppsatsen:</p><p>Hur har problematiken med implementeringen av IFRS påverkat företagens utnyttjande av konsulttjänster?</p><p>Syftet med studien är:</p><p>Eftersom införandet av IFRS har inneburit komplikationer och betydande förändringar för en del företag vill vi få en klarhet i om det finns ett samband mellan införandet av IFRS och ökade konsultkostnader. Vi vill även undersöka hur företag arbetar med dessa förändringar och hur de olika förhållningssätten då påverkar konsultutnyttjandet. Detta utförs genom att först göra en materiell undersökning av börsnoterade företag och därigenom välja ut ett antal företag för intervjuer.</p><p>I studien har författarna valt att utgå från ett deduktivt angreppssätt, att pröva teorier i verkligheten och på så sätt bekräfta dessa. Det har både använts en kvantitativ och kvalitativ metod i studien. Först studerades 20 årsredovisningar från börsnoterade företag och utifrån dessa kontaktades fem för intervjuer. Med hjälp av teorierna utformades en intervjuguide som ledde till ett brett och intressant material för empirin.</p><p>Resultatet från studien är att många faktorer har påverkat konsultutnyttjandet. Eftersom det är svårt att forma standarder som passar alla redovisningskulturer har detta bidragit till att standarderna kan ha blivit svårförståeliga och teoretiska. Detta leder till ett behov av konsulter för att tyda och förklara standarderna. En annan företeelse som påverkat konsultutnyttjande är svårigheten att förändra redan existerande synsätt och traditioner i företagen. Om redovisningen fungerat bra i företaget kan det vara svårt att förstå syftet med att göra en omfattande förändring. Det har därför behövts konsulter för att göra omstruktureringar och för att skapa nya rutiner i företagen. Värderingsproblemet är ett annat exempel på en djupt rotad tradition som har varit svår att förändra. Det har även varit svårt för företagen att utföra dessa värderingar själva och därför har konsulter anlitas för att forma värderingsmodeller och även för att implementera dessa. Studien har visat att interna resurser har använts i stor utsträckning hos företagen Eftersom egen personal har använts i första hand har konsulter inte behövts i samma omfattning. Företagen har även anlitat konsulter i utbildningssyfte av den egna personalen men interna resurser har använts för det fortsatta arbetet. Gemensamt för alla dessa faktorer som påverkat konsultutnyttjandet är att konsulterna hela tiden funnits där som bollplank. Företagen har samarbetat med konsulterna och haft en ständig dialog med dem. Sammanfattningsvis kan det sägas att konsultutnyttjandet har ökat i och med införandet av IFRS, men att ökningen inte varit så stor i jämförelse med förändringen som skett.</p>

L'importance croissante des investissements immatériels et en particulier des marques constitue le point de départ de cette recherche. L'objectif de cette thèse est de répondre à la question suivante : dans quelle mesure la montée en puissance des marques-a-t-elle des répercussions sur le pilotage de l'entreprise ? A l'issue d'une revue de la littérature approfondie, un cadre d'analyse est proposé. Ce cadre place la marque au cœur d'un processus d'échange entre l'entreprise et trois parties prenantes principales : les consommateurs, les distributeurs et les actionnaires. Une étude exploratoire réalisée auprès d'experts en évaluation de marques a été complétée par une étude de cas composée de sept sous-cas correspondant à différentes marques de l'entreprise étudiée. A la lumière des différents cas, une typologie des modes de pilotage d'une marque est dressée : un contrôle orienté logistique, un contrôle orienté marketing et un contrôle orienté finance. Au final, les résultats font apparaître une nouvelle vision de l'entreprise dont la performance devient pilotée par l'intermédiaire de ses marques.

<p>Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. </p><p>Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet. </p><p>För att genomföra undersökningen har vi samlat data från 2007 års årsredovisningar som vi hämtat från databasen Affärsdata. Urvalet i undersökningen har varit slumpmässigt med kompletterande data från fastighetsdatabasen Datscha vilket tillsammans gav ett urval på 109 onoterade företag med förvaltningsfastigheter. </p><p>Undersökningen resulterade i att det finns ett positivt samband mellan balansomslutning och verkligt värde samt mellan skuldsättningsgrad och verkligt värde. Utifrån resultatet förs ett resonemang kring hur verkligt värde kan öka balansomslutningen och hur företag med hög skuldsättningsgrad möjligen tillämpar verkligt värde för att sänka skuldsättningsgraden.</p>

<p>The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.</p>

<p><strong>Title:</strong> Have IFRS made the accounting more efficient for investors? – A study of goodwill-relevance </p><p><strong>Level:</strong> Final assignment for Degree of Master (One Year)</p><p><strong>Author:</strong> Patrik Nygard and Andreas Pettersson       </p><p><strong>Supervisor:</strong> Markku Penttinen            </p><p><strong>Date:</strong> 2010 – May</p><p><strong>Aim:</strong> The Swedish banks <em>SEB </em>and <em>Swedbank </em>are on the same market but their goodwill is amortized totally differently and its results will be different. We decided to examine the accounts in Sweden and see if they have been more efficient, from a user perspective, after the introduction of <em>IFRS</em> in year 2005</p><p><strong>Method: </strong> This paper is made from a quantitative and a deductive approach. We have collected data from all companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002-2008 using the computer program <em>Financial Datastream</em> and then made the regression and other analyses and comparisons with the program <em>Minitab</em></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>We have in this paper demonstrated that how the accounting of goodwill designed is relevant to investors and that this relevance has increased in Sweden after the transition to <em>IFRS</em>. We have also concluded that the goodwill has greater relevance in a rising market than in a downward.<strong></strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>In future researches can the aim be to compare other accounting standards changes that occurred in the year 2005 and see if the accounting, from that perspective been more efficient.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>We have shown how the account influences investor’s decisions during different accounting systems and in particular how they react on the changed account of goodwill. We have examined this on the Swedish market and because of that our results are particularly interesting for anyone that invests in Swedish stocks.</p>

<p>Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p><em>”Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?”</em></p><p><em> </em></p><p>För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför. Svaren är kopplade till försiktighetsprincipen eller matchningsprincipen. Bolagen på Large Cap måste följa IFRS medan det är valfritt för bolagen på First North.</p><p>Resultatet visar att endast 1 % av bolagen på Large Cap och 3 % av bolagen på First North har omvärderat sina immateriella tillgångar enligt omvärderingsmetoden. 50 % av bolagen på First North som ännu inte omfattas av IFRS vill omvärdera sina immateriella tillgångar. Det kan kopplas till matchningsprincipen, medan svaren från bolagen på Large Cap kan kopplas till försiktighetsprincipen.</p><p>Slutsatsen blir att de små tillväxtbolagen noterade på First North är mer styrda av matcningsprincipen och har en mer positiv inställning till omvärderingsmetoden.</p>

<p>För fastighetsbolag på Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förändringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jämförbarheten mellan bolagen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur de nya rekommendationerna påverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förändrats och vilka konsekvenser det får för bolagen i 2004 års redovisning.</p><p>Undersökningen omfattar samtliga bolag som är aktuella. Dessa är Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens årsredovisningar har relevanta nyckeltal räknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat är bokfört värde på fastigheter, eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och vinst per aktie.</p><p>Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då bolagen valt att redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för att redovisa till anskaffningsvärdet har deras bokförda värde år 2004 ökat i de flesta fall och med relativt mycket. Det som gör att det blir stora skillnader i bokfört värde är när fastigheterna införskaffades för många år sedan och tidigare har redovisats efter anskaffningsvärdet. En del fastighetsbolag väljer att köpa och sälja fastigheter under en kort tidsperiod, vilket gör att anskaffningsvärde och verkligt värde inte skiljer så mycket emellan.</p><p>Då fastigheterna värderas till verkligt värde och det sker en stor ökning av det bokförda värdet från tidigare medför det även en ökning av det egna kapitalet och därmed soliditeten. Eftersom det egna kapitalet ökar med ”luftpengar” ser vi en ökad risk för att bolagens soliditet ger ett falskt intryck. Om sedan fastigheternas värde minskar och därmed även soliditeten, kan det leda till att bolagens trovärdighet minskar och i värsta fall konkurs. Det finns även en viss risk att vid ökad soliditet ställer aktieägarna större krav på avkastningen.</p><p>Det vi kan urskilja är att värdering till verkligt värde är förenligt med de kvalitativa egenskaperna och relevansen ökar vid beräkning av nyckeltal med verkligt värde. Men det är viktigt att vara medveten om att marknadsvärdet är relevant vid just tidpunkten för värderingen.</p>