Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras. / Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

Orientador: José Maurício dos Santos Nunes Reis / Resumo: Este estudo analisou a exatidão de modelos totais de gesso, obtidos a partir de diferentes técnicas e materiais de moldagem, tempos e materiais de vazamento, levando em consideração as mensurações de área, volume e angulação nos eixos X, Y e Z de pontos de referência específicos em modelo mestre (baseline), moldes e, por posteriormente, em modelos de gesso de cada condição experimental. Foi utilizado um modelo mestre com preparos nos dentes 14, 16, 21 e 25, com demarcações pontuais em suas superfícies oclusais, que funcionavam como pontos de referência. Realizaram-se três técnicas de moldagem: (T1) mistura simultânea, (T2) reembasamento - alívio com filme de PVC e (T3) moldagem digital (escâner intra-oral) - Cerec Conect Omnicam (Sirona). Para cada técnica de moldagem/tempo de vazamento foram obtidos 8 moldes totais, por único operador calibrado (ICC=0,99), com moldeira metálica de estoque e silicone de condensação (Speedex; Coltène/Whaledent Inc.) ou adição (Express XT; 3M ESPE). Os vazamentos foram realizados com gessos tipo IV convencional (GC Fuji Rock EP - GC America) e de expansão nula (Zero Stone - Dentona AG). Nos moldes com silicone de condensação o gesso foi vazado após 30 minutos, 3 ou 7 dias. Nos moldes em silicone de adição os modelos foram obtidos após 2 horas, 3, 7 ou 15 dias. Para a análise tridimensional, utilizou-se software para gerenciamento de imagens e análise das malhas tridimensionais (Rhinoceros - versão 5.3.2) obtidas com escâner óptico de bancada (R... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: This study analyzed the accuracy of total gypsum casts obtained from different casting techniques and materials, casting times and materials, taking into account the measurements of area, volume and angulation in the X, Y and Z axes of reference points specific master model (baseline), in the impression and, later, in the gypsum casts of each experimental condition. A master model was used with teeth 14, 16, 21 and 25, with punctual demarcations on its occlusal surfaces, which functioned as reference points. Three impression techniques were performed: (T1) simultaneous mixing, (T2) relining-relief with PVC film and (T3) chairside digital impression - Cerec Conect Omnicam (Sirona). For each impression technique / casting time, 8 total impression were obtained by single calibrated operator (ICC = 0.99), with metal stock tray and condensation silicone (Speedex; Coltène / Whaledent Inc.) or addition (Express XT 3M ESPE). The gypsum casts pouring process were performed with type IV conventional gypsum (GC Fuji Rock EP - GC America) and zero expansion one (Zero Stone - Dentona AG). For impressions with condensation silicone the cast was poured after 30 minutes, 3 or 7 days. For the addition silicone impressions, the gypsum casts were obtained after 2 hours, 3, 7 or 15 days. For the three-dimensional analysis, a software was used to manage threedimensional images (Rhinoceros - version 5.3.2) allowing the investigation of virtual images (three-dimensional meshes) made with an optical... (Complete abstract click electronic access below) / Doutor

Devrions-nous nous fier à notre inconscient pour l’achat de notre maison ou de notre prochaine voiture ? Dijksterhuis, Bos, Nordgren et van Baaren, (2006), répondent par l’affirmative à cette question. En effet, d’après ces chercheurs, effectuer une tâche de distraction, comme résoudre des anagrammes pendant quelques minutes, permettrait de « penser inconsciemment » et d’améliorer la qualité des décisions complexes. Avant de prendre une décision complexe, il faudrait donc s'abstenir de réfléchir à l'ensemble des avantages et inconvénients que présenterait chaque option. Etant donné les implications de ces résultats dans divers domaines tels que le management, la politique ou encore la justice, l’objet de cette thèse consistera à réexaminer et passer au crible la méthodologie des expériences relatives à la « théorie de la pensée inconsciente » (Diksterhuis & Nordgren, 2006). Les sept études menées suggèrent que l’apparente supériorité des décisions prises après une période de distraction n'est pas le fruit de la "pensée inconsciente" mais résulte en fait d'un effet néfaste de la réflexion consciente pouvant survenir lorsqu’une première impression de bonne qualité a été formée au préalable. Les résultats indiquent également qu’en l’absence de première impression, la réflexion s’avère bénéfique. / Should we trust our unconscious when buying a house or a new car? That is exactly what Dijksterhuis, Bos, Nordgren and van Baaren, (2006) have been recommending. Indeed, according to these researchers, performing a distraction task such as solving anagrams would allow to think unconsciously and therefore enhance the quality of complex decisions. Before making a complex decision, we should thus avoid thinking consciously about the advantages and drawbacks of each alternative. Given the implications of these findings in various areas such as management, politics, or justice, this thesis will thoroughly reexamine the method of experiments relative to the unconscious thought theory (Diksterhuis & Nordgren, 2006). The seven experiments suggest that the apparent superiority of decisions made after distraction does not result from unconscious thought but rather from the fact that further conscious deliberation can deteriorate high quality first impressions. The results also suggest that thinking consciously enhances the quality of decisions in the absence of such prior first impressions.

Le présent travail a pour objectif de montrer que les réflexions théoriques et les remarques à caractère technique suscitées au cours de l’histoire par le sublime permettent d’approfondir la question du sens de l’art abstrait. En retour, il vise à tracer les voies par lesquelles l’art abstrait porte à témoigner du sublime, à le penser et à le reconnaître. La relation que l’art abstrait entretient avec la tradition du sublime n’est pas univoque, car certaines parmi ses manifestations tendent à confluer dans la tradition du beau et à renouer avec la pratique de la mímēsis (dont la notion classique déborde les notions modernes d’imitation, de représentation et de figuration). Force est de constater que l’impression d’étrangeté provoquée par le sublime se distingue du plaisir de la reconnaissance qui accompagne le beau et qui est l’effet de la mímēsis accomplie. Ainsi il s’agira de départager l’abstraction, laquelle aurait pour objet l’harmonie sous sa forme abstraite, et l’art abstrait, lequel procurerait un émoi propice au sublime. Cet émoi ne constituera pas le seul critère discriminant en matière de choix des démarches à comparer. D’autres aspects seront pris en considération, à savoir la simplicité, la grandeur et l’obscurité, qui, sous certaines conditions et une fois réunies, peuvent prêter existence au sublime. L’intérêt de l’approche proposée consiste à considérer différentes pratiques abstraites sous un angle, celui du sublime, qui offre la possibilité de les relier à des pratiques figuratives, poétiques, oratoires ou architectoniques dans une perspective historique, mais aussi d’en reconnaître les enjeux et les difficultés spécifiques. / The objective of this thesis is, on the one hand, to show how the theoretical reflections and technical considerations raised throughout history by the sublime allow a deeper understanding of the meaning of abstract art. On the other hand, this thesis explores the way in which abstract art gives rise to the experience of the sublime and therefore to a reflection on it and to its recognition. The relation between abstract art and the tradition of the sublime is not unproblematic. Some of the manifestations of abstract art have a tendency to relate to the tradition of beauty and the practice of mímēsis (whose classical meaning goes beyond the modern notion of imitation, representation and figuration). It is important to note that the impression of strangeness provoked by the sublime differs from the pleasure gained from the recognition that accompanies beauty and is the effect of the accomplished mímēsis. Therefore, it is a question of distinguishing between abstraction, whose objective is harmony in its abstract form, and abstract art, which provokes an agitation that can generate the sublime. In addition to agitation, other aspects will be taken into consideration, namely simplicity, grandness and obscurity. These aspects can, under certain conditions and once they are brought together, give rise to the sublime. The approach of this thesis is important because it considers abstract practices from the angle of the sublime which offers the possibility (a) to link abstract practices with figurative, poetic, oratory or architectural practices in a historical perspective, and (b) to identify specific issues and problems of abstract practices.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i så fall hur, svenska börsnoterade företag använder impression management (IM) i VD-ord samt om företagens karaktäristika har ett samband med IM. Denna studie fokuserar på sambandet mellan företagets finansiella resultat och användandet av IM i form av läsbarhetspåverkan. Det vill säga, huruvida företag med förbättrade eller försämrade finansiella prestationer rapporterar positiva respektive negativa nyheter i VD-ord på olika sätt. VD-ord är ett populärt avsnitt i årsredovisningen eftersom företagets ledning där får möjlighet att översätta komplexa förhållanden, annars uttryckta i siffror och redovisningsposter, till en lättförståelig, användarvänlig och informativ text. VDord blir till skillnad från årsredovisningens övriga innehåll inte granskat av revisorer och kan därför utsättas för IM i syfte att influera eller förvirra intressenters perception om ett företag.IM i VD-ord utgör studiens beroende variabel och mäts med hjälp av ett läsbarhetstest utvecklat av Rudolf Flesch. Företagens karaktäristika är studiens oberoende variabler och uttrycks genom finansiell prestation och förändringen i finansiell prestation över tid. Företagsstorlek och företagsålder är studiens kontrollvariabler. Finansiell prestation mäts genom avkastning påtotala tillgångar (ROA). Förändringen i finansiell prestation över tid mäts genom den procentuella förändringen i nettovinsten år 2017 jämfört med år 2016. Företagsstorlek reflekteras av totala tillgångar och företagsålder reflekteras av antal börsnoterade år. För att analysera sambandet mellan studiens variabler har statistiska bearbetningar och tester utförts. Studien observerar svenska börsnoterade företag listade på Large-cap i alla branscher förutom finanssektorn.Resultaten visar att VD-ord i genomsnitt är svåra att läsa och därför begripliga endast för en begränsad publik. Det finns en signifikant, positiv relation mellan förändringen i finansiell prestation över tid och IM i VD-ord. Även om finansiell prestation och företagsstorlek har positiva samband med läsbarhet i VD-ord, så är dessa samband inte signifikanta. Företagsålder har ett negativt samband med läsbarhet, emellertid är sambandet inte signifikant. / This study aims to investigate the use of impression management (IM) in CEO-letters of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Another intention is to analyze different company characteristics and their relation to IM. For instance, how the financial performance of companies affects their use of IM, in terms of readability manipulation of CEO-letters, i.e. whether companies report positive or negative news in CEO-letters differently depending on the company’s financial performance. CEO-letters are a popular section in annual reports because the company’s management is able to translate complex conditions, otherwise expressed in numbers and accounting records, into an easy-to-understand, user-friendly and informative text. However, CEO-letters are not audited and may therefore be exposed to IM inorder to influence or obfuscate stakeholders’ perception of the company.Using the Flesch reading ease formula and statistical analysis, this study explores how the readability of CEO-letters in annual reports tends to vary with several company characteristics and business cycles. The analysis controls for variables previously identified as relevant to the use of IM, such as company size, company age, company performance and companyperformance over time.The results show a significant positive relationship between readability and financial performance over time, measured as the percentage change of net profits compared to previous years. Furthermore, company performance measured as return on assets (ROA) and company size has an insignificant positive relationship with readability. Also, company age has a negative relationship with readability, however, not significant. In addition, this study finds that most companies’ CEO-letters are difficult to read and comprehensible to a limited population.

La notion de première impression est fréquemment utilisée dans la socio-psychologie mais elle n'a pas été fortement exploitée dans le marketing. Même si cette notion apparait souvent dans le monde du commerce, il n’est pas toujours facile de la mesurer. La comparaison de deux méthodes de mesure nous permet d’affirmer d’une part, que sur un nouveau produit, la première impression est formée dans les 10 premières secondes, et d’autre part, qu’elle apporte sur ce produit une perception minimale. Le processus d’expérimentation a été réalisé sur de nouvelles voitures en voie de commercialisation au Vietnam. Les résultats obtenus sont convergents et cette thèse montre bien les intérêts mais aussi les limites de concept psychologique. / The concept of first impression is frequently used in social psychology, but it hasn’t been forcefully exploited in Marketing. Even though this notion appears daily in the business world, it is not always easily measured. The comparison of two methods allows us to affirm that the first impression of the new products is formed during the first 10 seconds and then, it provides us minimal perception of product. The process of the experiment was seriously carried out among new cars being commercialized in Vietnam. The results are convergent and this thesis shows not only the interests but also the limits of this psychological concept. / Khái niệm về ấn tượng ban đầu thường xuyên được sử dụng trong tâm sinh lý xã hội nhưng vẫn chưa thật sự được khai thác mạnh mẽ trong Marketing. Ngay cả khi ấn tượng ban đầu xuất hiện hàng ngày trong thế giới thương mại, nhưng thật không dễ để đo lường được nó. Một sự so sánh về hai phương pháp đo lường cho phép chúng ta khẳng định rằng ấn tượng ban đầu về sản phẩm mới được hình thành ngay từ 10 giây đầu tiên và đã mang đến cho chúng ta một nhận thức tối thiểu về sản phẩm. Việc xây dựng tiến trình thực nghiệm đã được thực hiện một cách nghiêm túc trên những chiếc xe ô tô mới đang trên đường được thương mại hóa tại Việt Nam. Những kết quả đạt được là hội tụ và cuốn luận án cũng đã chỉ rõ những lợi ích cũng như giới hạn từ khái niệm tâm sinh lý này.

Syftet med denna studie är att undersöka hur traditionella banker och fintech-banker använder retorik som ett inslag av ’impression management’ i sin hållbarhetsredovisning – för att presentera en hållbar företagsbild. Vidare ska studien undersöka skillnader mellan bankerna. Utgivna hållbarhetsrapporter av två banker från år 2017 och 2021 analyseras genom en retorisk analysmodell baserad på Aristoteles klassiska retorikram etos, patos, och logos. Studiens resultat visar att företagen använder sig av retorisk argumentation i sin hållbarhetsredovisning på ett övertygande sätt och på så vis förmedlar en hållbar bild av sig själva. Etos används för att öka trovärdighet hos företaget exempelvis genom association till andra trovärdiga aktörer på marknaden och genom att de informerar om att de följer lagar och regelverk. Patos används för att anspela på känsla och identifikation hos läsaren genom målande beskrivningar om en mer hållbar framtid och genom metaforer som knyter an till nutida samhällsvärderingar. Logos används i argumentation genom rationalitet som data, vetenskap och rationell argumentation och bidrar till att ge en företagsbild som ger ett logiskt intryck. En korsanalys av fallen visar att den traditionella banken använder retorisk argumentation som mer kan förenas med en konservativ natur. Studien visar hur traditionella banker och fintech-företag använder sig av argumentation i sin hållbarhetsredovisning: och hur bankerna därigenom kan förmedla en bild av sig själva som hållbara. Studien pekar också på att bankerna använder det frivilliga utrymmet i sin hållbarhetsredovisning som ett kommunikationsmedel där de presenterar en önskad företagsbild. / The purpose of this study is to investigate how traditional banks and fintech banks use rhetoric as an element of 'impression management' in their sustainability reports – to present a sustainable corporate image. Furthermore, differences between these banks will be analysed. Sustainability reports presented by two banks in 2017 and 2021 were analysed using a rhetorical analysis model based on Aristotle's classical rhetoric concept of ethos, pathos, and logos. It is found that the banks use rhetoric argumentation to convey a convincing image of their own organization’s sustainability. Ethos is used to support the credibility, for instance through association with other credible actors on the market, and by informing that they follow laws and regulations. Pathos is used to influence emotions and a sense of identification with the reader through illustrative descriptive social values. Logos is used for argumentation by rationality and reason which contributes to the logic appeal of the company. Logos is achieved through data, science, and logic argumentation. A cross case difference is that the traditional bank use rhetoric techniques more in line of a conservative nature. This study shows how traditional banks and fintech companies can use argumentation in their sustainability reports – and how banks can convey an image of themselves as sustainable. This study also imply that banks use the voluntary space in their sustainability reports as a means of communication where they present a desired corporate image.

Syfte: Företagsledningen har stor möjlighet att påverka innehållet i årsredovisningen eftersom delar av den saknar regleringar. Detta gör att det finns en problematik om årsredovisningen ger en trovärdig bild av företaget. Enligt tidigare forskning används grafer i årsredovisningar för att påverka läsarens uppfattning om företaget och det har visat sig att företagen snedvrider graferna för att grafen ska se bättre ut. Syftet med denna studie är därmed att undersöka användningen av grafer för finansiella nyckelvariabler i årsredovisningar och snedvridningar av dessa variabler för medelstora företag. Metod: Studien har ett positivistiskt och objektivt synsätt och en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen formulerades hypoteser som sedan testades mot det empiriska materialet. Det empiriska materialet bestod av grafer från årsredovisningar och detta samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en longitudinell design där vi studerade 39 medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm under två olika år, vilket resulterade i att 78 årsredovisningar studerades. Det empiriska materialet testades genom statistiska tester för att kunna undersöka hypotesernas acceptans. Resultat & slutsats: Studien har visat att medelstora företag har en hög grafanvändning i årsredovisningar och att de använder sig av grafer för finansiella nyckelvariabler konsekvent över tid. Företagen tenderar att visa positiva trender för finansiella nyckelvariabler men studien har även visat att mer än hälften av dessa variabler presenteras felaktigt genom snedvridningar. Denna studie har visat på en högre andel snedvridna finansiella nyckelvariabler jämfört med tidigare forskning som har undersökt stora företag. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har visat att det finns snedvridningar i grafer för finansiella nyckelvariabler för medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm vore det intressant med ytterligare studier inom området för små och stora företag. Detta för att undersöka om små respektive stora företag skiljer sig från medelstora företag gällande snedvridningar för finansiella nyckelvariabler. Vidare vore det även intressant att undersöka snedvridningar för samtliga grafer i årsredovisningar.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för hur medelstora företag använder grafer för finansiella nyckelvariabler i sina årsredovisningar. Den bidrar även till nya kunskapsområden eftersom inga tidigare studier har undersökt varken svenska eller medelstora företag. Studien visar att grafer för finansiella nyckelvariabler tenderar att visas på ett felaktigt sätt för att ge en bättre bild av företaget. Denna studie ökar därför medvetenheten hos läsare av årsredovisningar att grafer inte alltid presenteras på ett tillförlitligt sätt. / Aim: The management has a great opportunity to influence the content of annual reports as there are elements that do not adhere to regulations. Hence there is a concern whether the annual report is a reliable representation of a company. According to previous research, graphs are used in annual reports with the purpose of influencing the reader’s perception about the company. Furthermore, it has been demonstrated that some companies distort the graphs with the purpose of improving their appearance. Thus, the purpose of this study is to investigate the use of graphical representations of key financial variables in annual reports, and the distortion of these variables in mid size companies. Method: The study has a positivist and objective approach with a deductive undertaking. Hypotheses has been formulated based on the theoretical framework, they have thereafter been tested against the empirical findings. The empirical material consisted of various graphs from annual reports which were collected through a quantitative content analysis. The study has a longitudinal design in which we have studied 39 mid size companies during two different years, in total 78 annual reports have been studied. The empirical material has been analyzed through statistical tests with the purpose of investigating the acceptance of the hypotheses. Result & conclusions: The study has shown that mid size companies has an elevated usage of graphs in annual reports, and that they use graphical representations of key financial variables consistently over time. The companies tend to show positive trends for key financial variables, however the study has shown that a majority of these variables are erroneously represented due to distortions. The study has demonstrated a higher share of distorted key financial variables compared to earlier research which has been focused on large companies. Suggestions for future research: As this study has demonstrated the existence of distortions in graphical representations of key financial variables in mid size companies, it would be interesting to conduct further studies in the area of Swedish small and large size companies. Hence investigating if small and large size companies are any different compared to mid size companies regarding distortions of key financial variables. Furthermore it would be interesting to investigate distortions of all graphical representations in annual reports. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how mid size companies use key financial variables in their annual reports. It also contributes to new knowledge areas as no previous studies has investigated Swedish nor mid size companies. The study shows that graphical representations of key financial variables tend to be exposed erroneously in order to improve the image of the company. Thus, this study increases the awareness of the reader’s of annual reports and alerts them that graphs are not always presented in a reliable way.

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of Speech Pathology and Audiology, 2007. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p.33-34).