Determinar la relación existente entre las habilidades sociales y la actitud hacia las matemáticas en estudiantes de secundaria de la I.E.P. “Jesús Amigo” de Puente Piedra en el año 2016. Determine the relationship between social skills and attitude toward Mathematics in high school students of the I.E.P. "Jesus Friend" of Puente Stone in the year 2016.

The physical setting of the Logan River Drainage Basin is first described with emphasis on the hydrologic and climatic factors that made the river an economic and social benefit. The historical development of the river by man is then traced, and changes in water use patterns are pointed out. Methods used to administer water rights as water use patterns change is then described. Legal controversies over water rights on the river are examined and methods of solving problems analyzed. A recent law suit between Logan City Corporation and the Logan River Water Users Association is examined in detail and the benefits resulting from the litigation noted. Drilling four new wells to supplement the City supply avoided costly judgements and benefited all users.

No description available.

Dans cette thèse nous mettons en avant l'importance de considérer un SMA suivant tous ses aspects : agent, environnement, interaction, organisation et institution. Jusqu'à maintenant, ces aspects ont principalement été traités séparément, et il est difficile d'intégrer des modèles qui portent sur des aspects différents. De plus, nous constatons qu'il existe parfois une ambiguïté sur le rôle de chacun de ces aspects d'un SMA. Il y a donc un besoin de les clarifier et de permettre de tous les intégrer de manière cohérente. Dans cet objectif, nous proposons un cadre conceptuel original pour les SMA qui est fondé sur les quatre quadrants de la vision intégrale de Wilber. Ces quadrants résultent de l'intersection de deux axes d'analyse : l'axe interne – externe et l'axe individuel – collectif. Un intérêt de ce cadre conceptuel est de mettre en évidence le champ d'application de modèles existants, et de faciliter l'intégration de modèles complémentaires. De plus, nous montrons qu'il est adapté à la conception de systèmes ouverts. Enfin nous proposons le méta-modèle MASQ, qui est une formalisation de cette approche conceptuelle. MASQ permet de décrire un SMA à partir de quatre concepts fondamentaux (esprit, objet-corps, espace brut et espace culturel), de relations entre ces concepts, et de lois d'évolution qui déterminent leur dynamique. Ce méta-modèle a pour objectif de mettre en relation des modèles spécifiques complémentaires pour la conception d'un SMA.

<p>Studiens syfte var att kartlägga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sätta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild, utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin samt om disciplinering utifrån social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina föräldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur människor i deras sociala nätverk skulle beskriva dem och det verkar som att de är vana vid att se sig själva utifrån andras ögon. Ungdomarna identifierade sig med och trodde i stor utsträckning att personer i deras sociala nätverk skulle säga negativa saker om dem. Alla ungdomarna uppgav att det var svårt att skaffa vänner när man bor på institution och de upplevde att de i stor utsträckning hade en negativ påverkan på varandra, så kallad negativ smittoeffekt. Det som ungdomarna framförallt upplevde som positivt med att bo på institution var att det alltid fanns människor runt om kring en. Som mest negativt upplevdes att man fick en begränsad frihet och inte hade så stor möjlighet att träffa andra ungdomar.</p>

<p>I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades. Vi undersöker detta genom intervjuer med personal på ett antal av SiS särskilda ungdomshem samt en granskaning av IUM-utredningen. Vi har gjort en diskuranalys av de intervjutexter vi fått fram med utgångspunkt i genusteorin samt tre genusdimensioner: strukturell, symbolisk och individuell. Vi kan genom att studera den diskurs personalen ingår i, kring genus och institutionsvård, se hur pojkars och flickors genus skapas och kan konstatera att intervjupersonerna uttrycker sig på ett, med varandra, likartat sätt. Även om vi inte har ett tillräckligt stort material för att kalla slutsatserna representativa, kan vi ändå anta att en av anledningarna till att våra intervjupersoner, uttrycker sig på detta sätt, är att det för dem är ett naturligt sätt att tala så som de gör om flickor respektive pojkar. Vi kan även se att IUM-utredningens mål kring könsdifferentiering till viss del har uppnåtts, men ej på ett, enligt vår uppfattning, tillfredsställande sätt.</p>

<p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män. Studiens teoretiska utgångspunkter var R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, hans genusteori samt begreppet homosocialitet. Materialet analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys, för att i de sociala praktikerna hitta de maskulina diskursiva praktiker som kan ha en påverkan på konstruktionen av maskuliniteter. Resultatet i undersökningen visade att personal och patienter konstruerar maskulinteter utifrån olika diskurser på institutionen. Detta tolkade vi som att personalen i sin behandlingsdiskurs försökte forma patienterna till en maskulinitet som skiljer sig från den som de tidigare har varit en del av. Patienterna uppmuntrades i behandlingen att uttrycka sorg, skam och intimitet, som kan ses som mänskliga beteenden.</p>

<p>Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.</p><p>Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla.</p><p>Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen. Det finns en djupt rotad uppdelning i sociala kategorier, arbetare och tjänstemän, vilken innefattar vad man arbetar med, med vem man samarbetar och hur man kommunicerar. Arbetsgruppen blir här en viktig del för den enskilde individen i formandet av den sociala identiteten och för gemenskapen.</p><p>Förändringar möts ofta med misstänksamhet. Starka krafter bevarar och reproducerar det kollektiva tänkande som organisationen präglas av. Här är det viktigt att notera att detta kollektiva inflytande över den enskilde individen kan verka hindrande för individens självständighet och för organisationens utveckling. Hos den enskilde individen uttrycks en uppfattning om förändring som positiv och något som välkomnas samtidigt som denna önskan om förändring har svårt att slå rot och vinna gehör då gruppen eller kollektivet intar en ofta vedertagen negativ inställning och där man skyddar etablerade samverkansformer och mönster.</p>

<p>I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.</p>

<p>Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.</p><p>Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen. Individens vardagsliv, ansvarstagande, valfrihet och sociala relationer är i fokus för att det hälsofrämjande arbete ska nå ut samt få betydelse och verkan i samhället. Detta är även områden som är centrala inom den sociologiska forskningen. Kort sagt är sociologiska studier viktiga för att implementera det hälsofrämjande arbetet. Men de har också varit viktiga för att utveckla de evidensbaserade metoder som har utformat det hälsofrämjande arbetets struktur och tillvägagångssätt.</p><p>Nyckelbegrepp: hälsa, institution, sociala relationer, kommunikation, samspel, ansvar, livsstilsval och vardagsmakt.</p>