<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används.</p><p>* Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?</p><p>* Hur ser elevernas datavanor ut?</p><p>Metod</p><p>Min uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella.</p><p>Resultat</p><p>Svaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild. I innerstaden använder man ofta datorn till att hämta information från Internet och göra presentationer i t.ex. PowerPoint. Förortseleverna använder också datorn till att hämta information från Internet. En annan skillnad mellan de två skolorna är att man i förorten låter eleverna i högre grad använda datorn även till annat än skolarbete medan det sällan händer i innerstaden.</p><p>Det fanns många fler likheter än olikheter mellan skolorna. Alla barnen i båda skolorna tyckte om att arbeta med datorer vilket inte är så förvånande i dessa tider då datorerna har blivit så vanliga.</p><p>Slutsats</p><p>Datorn har blivit en naturlig del i elevernas sökning efter information. Datorn används också mycket till att jobba med skolans kärnämnen som t.ex. matematik, svenska och engelska vilket är bra för den ökade måluppfyllelsen som det ofta pratas om i dagens skola. Mycket hänger dock på lärarens datautbildning och inställning till att integrera datorn i undervisningen.</p> / Grundskollärarutbildningen 1999-2003

Crisis are extremely difficult to predict and according to Curtin, Hayman and Husein (2005) this is a problem that worsen by the trend in the 1970s and 80s where companies developed managers to be specialists. One example of this trend could be that a finance director knows only about finance, likewise for the marketing director, the technology director and operations director who all have their specialist fields. This kind of approach will lead to gaps in the management structure, since a finance director who is driven by profits and earnings per share would most probably lose sight of the bigger picture which will prevent the chances of predicting any crisis (Curtin et al., 2005). This kind of thinking began to change in the 1990s and a new approach came into vogue where managers were produced to be far more rounded than they were previously, as a generalist (Curtin et al., 2005). Our purpose is to find out how crisis emerge in projects and investigate the role of emotion in crisis management. The qualitative method is best suited to fulfil our aim since we are interested in individual’s personal experiences and personal reflections related to crisis management. The reason for us not choosing the quantitative method is that we do not wish to measure or create statistical generalizations about crisis management, it is rather to describe the essence of crisis management and issues related to crisis management, also how crisis is perceived from organizations. We therefore performed interviews with respondents that were of interest for our purpose. With all the information and knowledge gathered throughout our research we believe that when it comes to the abilities of the project managers to predict and prevent crisis, it is correct that managers have different and perhaps better education than 30 years ago but when everything comes around it is still next to impossible to completely be able to prevent crisis. We came to this conclusion after done our research and realized that even though every project manager who has been involved in any crisis can not completely prevent the same crisis to happen again.

Avsikten med detta examensarbete var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag. I examensarbetet utreds de hot som finns mot företags IT-system vid en anslutning till Internet, samt vilka skyddsåtgärder som bör nyttjas för att skydda sig mot dessa hot. Rapporten leder fram till vilka hot och skyddsåtgärder som är aktuella för svenska företag. Examensarbetets frågeställning skall innefatta en undersökning av vad verksamheter från två olika branscher tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretagföretag har för hotbild vid en anslutning till Internet samt hur vanligt det är med de olika skyddsåtgärderna. De hotbilder och skyddsåtgärder som valts att använda i arbetet har tagits fram ur en litteraturstudie. Informationssäkerhet skapar huvudsystemet IT-säkerhet som används för skyddsåtgärder som är av teknisk karaktär, t.ex. olika former av behörighetskontrollsystem. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i hotbilden samt skyddsåtgärder vid en anslutning till Internet bland olika verksamheter tillhörande tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier. Verksamheterna som har studerats verkar inom olika verksamhetsområden och branscher. Undersökningen har påvisat att hotbilden enligt litteraturstudien är ett absolut hot mot verksamheterna även om de inte drabbat alla samt att nämnda skyddsåtgärder enligt litteraturstudien anses vara mycket nödvändiga. Dock skiljer sig hotbilden samt prioritering av skyddsåtgärder mellan tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Att hotbilden skiljer sig åt beror på att vissa branscher är mer drabbade än andra.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller. Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys. Resultat &amp; slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet. Detta torde vara en anledning till att kompetens ofta är en orsak till långsam eller ibland obefintlig utveckling inom IT- området. Förslag till fortsatt forskning: Man kan göra en fortsatt uppföljning för att se hur långt företagen kommit i sitt arbete kring IT då IT- lösningar hela tiden utvecklas, så det är alltid aktuellt för företagen att införa nya IT- lösningar. Uppsatsens bidrag: Genom att vi valt att följa upp tidigare studier men med utgångspunkt från beslutsmodeller tror vi att vi bidragit med information ur en annan vinkel, och det kan vara intressant för både de berörda företagen samt de som utfört tidigare studier. Då med anledning av att berörda parter får både mer och ny information. Denna information kan vara värdefull för framtida arbete med projekt som inte berör kärnverksamheten. Nyckelord: IT, Beslutsprocess, Beslutsmodell, Tid, Resurser.

Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant. Diskussionen når slutsatsen att både lärarutbildning och lärarens kompetensutveckling inte motsvarar yrkets krav.

Understanding individual adaptation to Information Systems (IS) has received relatively little attention in IS research. For furthering these issues, a multi-paper dissertation is adopted and studies distinct aspects of user interaction with IT related with adaptation. Thus, in order to better understand how system users adapt to IT disruptions this study examines (1) how system users who become disrupted by IS that provide them with too much information interact with these systems, (2) the influence of espoused cultural values (Srite et al. 2006) on user coping strategies of adaptation to IS, and (3) middle managers responses to the implementation of disruptive IT in public administration. These dissertation studies together help improve our knowledge on individual adaptive responses to IT disruptions.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som används inom matematikundervisningen samt hur de används. Vi ville även ta del av vad lärarna ansåg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär att vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som 37 matematikundervisande lärare har besvarat och den kvalitativa metoden består av fyra intervjuer med verksamma lärare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna använder de digitala verktyg de har tillgång till men behöver mer kunskap för att kunna använda dessa på ett effektivt sätt. Lärarna ser även tillgången och tillgängligheten till de digitala verktygen som ett stort hinder i användningen. Slutsatser för effektiv användning av digitala verktyg i matematikundervisningen är att utbudet måste ökas och kunskapen hos lärarna måste utvecklas.

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsätts för attacker ökar. Något som märks trots att det försöker mörkläggas inom många organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag är alla överens om att detta är ett växande problem som måste ses över. Konsekvenser av läckage av känsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samhälle. En hel nations demokrati kan hotas av bristande IT-säkerhet och misstro till staten. Görs det tillräckligt för att upprätthålla en säker hantering av känsliga uppgifter och säker kommunikation från alla parter i dagens IT-samhälle? Tar alla sitt ansvar för att bibehålla demokratin vi lever i? Avsätter företagsledningarna på våra svenska företag de resurser som krävs för att IT-säkerheten ska kunna hålla jämn takt med den snabba utveckling i branschen? Tar våra mindre företag sitt ansvar genom att arbeta med IT och informationssäkerhet, trots oförmågan att se sig själva som mål för en attack, eller tillhandahåller de bakdörrar som kan användas av kriminella för att komma åt större företag? / The number of companies, organizations and agencies whose IT systems are under attack increases. This is evident even though many organizations tries to hide it. Authorities like the Police, MSP and IT staff in most companies all agree that this is a growing problem that must be reviewed. The consequences of leakage of sensitive data can be devastating to a company, government agency or an entire community. An entire nation's democracy can be threatened by lack of IT security and mistrust of the state government. Is there enough to sustain the safe handling of sensitive data and secure communication of all parties in today's IT community? Does everybody take responsibility to maintain the democracy we live in? Do the managements of our Swedish companies allocate the resources needed for IT security to be able to keep pace with the rapid developments in the industry? Do our smaller businesses take responsibilities by working with IT and information security, despite the inability to see themselves as the target of an attack, or do they provide a backdoor that can be used by criminals to gain access to larger companies?

No description available.