Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den. Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet. Studien syftar till att utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv förstå hur sju ridlärare i Mellansverige förstår och tolkar mellanartslig interaktion utifrån arterna häst och människa. Studien påvisar även hur gemensam artöverskridande mening kan uppstå och förstås samt att häst och människa tillsammans kan interagera symboliskt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

<p>Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.</p>

Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.

Detta arbete har som mål att undersöka påverkan av starka glädje rörelser som återkoppling hos spelare. Arbetet centrala frågeställning har varit: ”Hur uppfattas starka glädjerörelser som återkoppling för att avklara speluppdrag där målet är att samla på sig de mest värdefulla objekten” För att undersöka frågeställningen har det skapats ett spel samt olika animationer som ska förmedla glädje. Deltagare i studien fick spela och reflektera kring dessa och sedan intervjuas för att utvinna data. Det upptäcktes att glädjeuttryck har en påverkan hos spelare men att mer forskning behövs göras till vilken grad de påverkas.

Abstract Detta examensarbete undersöker förskollärares erfarenhet och tankar om användning av icke-verbal kommunikation som verktyg för att stärka barns kommunikation och samspel i förskolan. Syftet är att få veta mer om hur väl rustade förskollärarna känner att de är när det gäller icke-verbal kommunikation. Upplever förskollärarna att de har den kunskap de behöver för att kunna använda icke-verbal kommunikation som verktyg? Vår teoretiska utgångspunkt har vi tagit i det sociokulturella perspektivet och Roger Säljös tolkningar av grundaren till den sociokulturella traditionen, Lev Vygotskij.  Materialet till undersökningen har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med  sju  utbildade förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare efterfrågar mer kunskap inom icke-verbal kommunikation. I dagsläget upplever förskollärarna att det är ett viktigt ämne men att det saknas en medvetenhet i hur den icke-verbala kommunikationen används i förskolan.

Författarens namn: Jennie Berg Titel: Actio i klassrummet – Lärares uppfattningar om röstens och kropps-språkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet Engelsk titel: Actio in the classroom – Teachers’ conceptions of the im-portance of voice and body language in capturing students’ attention. Antal sidor: 43 Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare i grundskolans tidiga år har om röstens och kroppsspråkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet. Studien har ett tvärvetenskapligt perspektiv där den teoretiska utgångspunkten är pedagogisk men med inslag från retoriken och logopedin. Studien är kvalitativ, där åtta lärare har intervjuats. Intervjuerna var semi-strukturerade och fenomenografin har använts som forskningsansats. Resultatet visar att när lärare genom sin röst och sitt kroppsspråk, actio, försöker fånga elevernas uppmärksamhet uttrycker de vilken sorts lärare de vill vara. De undviker att höja röstvolymen, då de inte vill uppfattas vara en lärare som skriker. De vill uppfattas som glada och trygga som skapar ett positivt klassrumsklimat och använder då kroppsspråket för att lyckas med det. Vidare uttrycker lärarna att rösten och kroppsspråket ska präglas av engagemang och inlevelse för att fånga elevernas uppmärksamhet. De beskriver hur de varierar sitt tonläge, använder pauser och använder ett inlevelse-fullt kroppsspråk där gester, blickar och rörelse i klassrummet förstärker det de säger. Vidare visar resultatet att lärarna genom erfarenhet och till viss del genom omedveten reflektion, utvecklat olika knep för att fånga elevernas uppmärksamhet med hjälp av just sin röst och sitt kroppsspråk. Slutligen, visar resultatet att lärare uppfattar att röst och kroppsspråk är en del av ens person. Nyckelord: Actio, icke-verbal kommunikation, ledarskap i klassrummet, fenomenografi