Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.

With this research we aimed to seek how youth workers express their experience of counselling on the internet compared to traditional counselling face to face with a theoretical ground in semiotics and symbolic interactionism. Our questions were 1) How do youth workers describe their experiences from anonymous, faceless online counselling? 2) How do youth workers experience the differences between online counselling and the traditional face-to-face counselling? 3) Which possibilities and difficulties do they see in online communication with adolescents? We used semi-structed interviews with seven youth workers. Six of those are active in non-profit organisations, and one in social services. The results from our interviews showed that the interviewees saw that misunderstandings were more frequent on the internet, but that online counselling with adolescents still was easier than in the face-to-face meetings. To compensate for the non verbal part of communication in real life, symbols is seen as very important in online communication. The youth workers meant that the development of the on line counselling has opened a new arena. An arena where they get an opportunity to meet young people whom they don´t believe they would have met elsewhere. We found that this is a new, not fully developed culture with its own langue which we are about to learn. Once we understand and are capable of using this language new ways to meet with clients will be opened.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?   Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation. Arbetets teoretiska bakgrund  utgår i från ett sociokulturellt perspektiv. Lev Vygotskijs syn på hur barn lär genom interaktion med andra människor är ett återkommande inslag i bakgrundstexten.   I undersökningen deltog fem barn. Denna grupp barn representerade tre olika nationaliteter och hade varit inskolade på förskolan olika lång tid. Resultatet visar att kommunikationen mellan de i studien uppmärksammade barnen och dess lärare är sällan förekommande. I de situationer som uppmärksammats i den här studien använder sig barnen av ett högst begränsat kroppsspråk, verbalt språk samt mimik. Ofta förblir lärarnas försök till kommunikation obesvarade.   Nyckelord: förskola, icke-verbal, kommunikation, tvåspråkiga barn, social interaktion.

No description available.

The aim of this two-years master’s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course. Important theories for this work were Annemaree Lloyd’s thoughts on corporeality, Erving Goffman’s dramaturgical sociology and John Dewey’s learning by doing. Theories concerning what communication and nonverbal communication really are were essential, as was literature that shows that nonverbal communication is an important aspect in the profession of the librarian. Nonverbal signals of importance in the library setting were identified as being mainly eye contact, smiling, bodily movement towards the library user, tone of voice, proxemics (spatial distances), chronemics (time) and haptics (touch). The study also shows that the design of the library and librarians’ worktools interact with the possibility to communicate nonverbally. The course consisted of exercises normally used in the training of actors. This was based on the theory of Erving Goffman. The learning process was an example of situated learning in that it took place in the library. It also gave the participants an opportunity to share their knowledge and experience of nonverbal skills with each other. After the course the participants were given questionnaires with questions about their attitudes and experiences of nonverbal communication and their view on the course. After a week a follow-up questionnaire was distributed, in order to find out if the course had in any way had an impact on their work performance. The investigation shows that nonverbal skills play an important role in the work of the librarian. Training in these skills has long been neglected, since they have for the most part been taken for granted. This study shows, however, that this kind of training is important. The librarians who took part in the course testify that the exercises gave them valuable practice. Nonverbal skills can be taught and learned: and “it is time to bring the body back into the information field”.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet baserades på fjorton vetenskapliga artiklar. De var inhämtade från databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet indikerade att icke verbal kommunikation är ett redskap i vårdmötet. Då kommunikationsprocessen även fortlöper utan ord kan icke verbal kommunikation uttryckas på många olika sätt, däribland tonläge, beröring, gestikulering och kroppsspråk. Det påvisar betydelsen av icke verbal kommunikation för relationen. Det verbala får en djupare förståelse med hjälp av det icke verbala och det kan stärka relationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Forskning visar på att sjukvårdsyrkena behöver bredda sin utbildning av icke verbal kommunikation för att optimera vårdmötet. Även mer forskning behövs inom icke verbal kommunikation. / Nonverbal communication occurs in healthcare daily. It may be unconscius and unclear, and it may make the patient confused and stressed. The information that the patient receive from the medical staff, can be expressed in both nonverbal and verbal communication. Under the meeting the patient can feel support and security through nonverbal communication. The purpose of this study was to elucidate professional's nonverbal communication in relation to the patient. It was conducted as a literature study where the results were based on fourteen scientific articles. They were retrieved from databases, relevant to nursing research. The results indicate that nonverbal communication is a tool in health care encounter. When the communication process continues even without words, nonverbal communication is expressed in many different ways. There, in among other, the tone, touch, gestures and body language. It demonstrates the importance of nonverbla communication in the relationship. The verbal get at deeper understanding through the nonverbal and it can streghten the relationship between the health professional and patient. Research shows that the medical profession needs to broaden its training of nonverbal communication to optimize the health care encounter. Although more research is needed on the subject.

Diss. Stockholm : University, 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra. Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad. Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i kommunikationen. Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden. Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre kommunikation med och kring den äldre. / <p>Godkännande datum: 2018-05-18</p>