The conductor's body is the primary and most effective tool of communication - it is through the individual repertoire of non-verbal gestures that the conductor shows the artistic expression. The basic features of the music, tempo, rubato, dynamics, phrasing, articulation and sound are displayed by the hands. When hand and body interact and combine effectively - the communication capacity increases significantly. The non-verbal communication is difficult, as my literature study on the subject of this degree project has shown. Facial expressions, eye contact, body language and body posture are difficult to describe in absolute terms and therefore are problematic to quantify and analyze. There is always an element of subjectivity and ambiguity in all observation, and the interpretation of specific gestures because it is living, understanding and thinking people who observes them in a constantly changing context. The artistic part of the essay consists of a video recording where I lead the Norrlandsoperan Symphony Orchestra in Joseph Haydns Symphony No. 104. Along with the score study, I designed a plan for using my toolbox of non-verbal means of communication. I analyzed myself based on video capture and compared to the plan. Finally, I reflected on the differences between my planned movements and what I actually performed. / Dirigentens kropp är det främsta och mest konkreta kommunikationsmedlet - det är via den individuella repertoaren av icke-verbala gester som dirigenten visar det konstnärliga uttrycket. De grundläggande funktionerna i ensemblemusicerandet, tempo, rubateringar, dynamik, frasering, artikulation och klang visas av händerna. När hand och kropp samverkar och kombineras effektivt - ökar den kommunikativa kapaciteten avsevärt. Den icke-verbala kommunikationen är svårfångad, vilket mitt litteraturstudium i ämnet inför det här examensarbetet har visat. Ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk och kroppshållning är svåra att beskriva i absoluta termer och är därför problematiska att kvantifiera och analysera.  Det finns ständigt ett inslag av subjektivitet och tvetydighet i all observation och tolkning av gester eftersom det är levande, kännande och tänkande människor som ska observeras i en ständigt förändrad kontext. Den konstnärliga delen av uppsatsen består av en videoupptagning där jag leder Norrlandsoperans Symfoniorkester i Joseph Haydns Symfoni nr.104.  Under partiturstudiet konstruerade jag en plan för hur jag ska använda mitt förråd av icke-verbala kommunikationsmedel. Jag analyserade mig själv utifrån videoupptagningen och jämförde med den plan som jag använde som underlag.  Slutligen reflekterade jag över differenserna samtidigt som jag satte in mig själv och mitt utövande i ett historiskt och kulturellt sammanhang.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.

Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Introduktion: Kunskapen om kroppsspråk i kombination med vetenskaplig psykologi har resulterat i ett flertal koncept vilka menar att kroppsspråket inte enbart är reflekterande för interna erfarenheter utan kan oberoende producera och förändra individers tankar, känslor och beteenden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa studier som utvärderar vilken inverkan modifierade kroppspositioner har på empowerment. Metod: Inom databaserna PubMed, Psychological Science, Google Scholar, Scopus utfördes ett strukturerat sökande med parametrarna ”embodied cognition” och ”power posing” med kriteriet för interventionsstudier. Resultat: Sökandet och urvalet resulterade i 9 artiklar med varierade utfallsmått. Studierna visar att ett modifierat expansivt kroppsspråk har en positiv inverkan på smärttolerans, självförtroende, självbild, attityder, tankar, upplevelser av makt, emotioner samt praktiskt handlande och beslutstagande. Konklusion: Att modifiera kroppsspråket är en relativt enkel intervention som kräver minimalt med resurser för att utveckla faktorer relaterade till empowerment. Detta kan i kombination med den fysioterapeutiska kompetensen resultera i enkla och eventuellt effektiva interventionsformer. Det förekommer ett behov av fortsatt studerande för att bekräfta aktuell kunskap samt inventioner och diskussioner för att utvärdera implikationer inom den fysioterapeutiska verksamheten.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om stress förekommer i årskurs 1 och 3, Samt lärarnas uppfattningar om hur stress tar sig utryck i årskurs 1 och 3. Vidare undersöktes orsaker till stress och ohälsa bland elever samt lärarnas förebyggande arbete mot stress i båda årskurserna.   I delen med bakgrund och tidigare forskning behandlas fenomenet stress och dess olika former i grundskolan. Vi tar också upp hur stress kan påverka elevernas mående. Vidare behandlades förebyggande arbete mot stress, alltså resurser såsom stressbollar, tyglabyrinter och hörselkåpor. Den teoretiska ansats uppsatsen utgår från är den relationella teorin för att lyfta betydelsen av en god relation mellan lärare, elev och förälder samt resten av grundskolans personal.   Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 informanter från två skolor. Resultatet från årskurs 1 visade att stress tar sig uttryck genom både verbal och icke-verbal stress. Majoriteten av informanterna ansåg att den verbala stressen får större uppmärksamhet. Även årskurs 3 upplevde lärarna att elevernas stress uttrycktes via verbal som icke-verbal stress. Där menade lärarna den icke-verbala stressen framstod tydligast bland eleverna. I det förebyggande arbetet använde sig av liknande resurser.

Skolverket (2018, 8) lyfter i läroplanen för förskolan kommunikation som en betydelsefull del i utbildningen. Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare beskriver att de använder sig av icke-verbal kommunikation i interaktionen med barn vid undervisning i matematik och om hållbar utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med sju förskollärare insamlades data om icke-verbal kommunikation i olika kontexter i förskolan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades och diskuterades sedan respondenternas svar. I resultatet framgår det att både syftet och kontexten har betydelse för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av. Det framkommer också att det mellan förskollärarna råder samstämmighet angående vikten av att de använder sig av olika kommunikationsformer som komplement till det verbala språket. Uppfattningen av vad som är icke-verbal kommunikation är något som verkar skilja sig mellan förskollärarna, detta då de i sina intervjuer beskriver hur de använder sig av till viss del skilda typer av icke-verbal kommunikation. Sammanfattningsvis är det kroppsspråk, TAKK, bilder av olika slag, miljön och artefakter som är de icke-verbala kommunikationsformerna förskollärarna nämner att de använder sig av. Ytterligare en slutsats som blev tydlig är att kontexten och syftet är avgörande för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av.

Frågeställning: Hur påverkar förändring i kommunikation, via virtuella möten,relationsbyggande processer i etablerade B2B-kundrelationer? Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse kring hur användningen av virtuella möten, som orsakar förändringar i kommunikationen, påverkar relationsbyggande processer i etablerade B2B-kundrelationer. Vidare syftar studien även till att undersöka hur virtuella mötens avsaknad av icke-verbal kommunikation påverkar kommunikationen, i kontrast till F2F-möten. Resultatet av studien bidrar med insikt kring hur företag kan arbeta med virtuella möten i B2B-kundrelationer.  Metod: Studien har använt en kvalitativ ansats. Primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från tre olika företag deltog i studien. Det empiriska resultatet analyserats i förhållande till den teoretiska referensramen. Slutsats: Studien har visat att virtuella möten har både positiv och negativ påverkan på relationsbyggande processer. Den största fördelen är enkelheten att ta kontakt, vilket leder till mer framgångsrik kommunikation mellan företag. Samtliga negativa aspekter är kopplade till den begränsade icke-verbala kommunikationen. Virtuella möten bör användas som ett komplement till F2F-möten då dessa inte kan ersättas helt. Genom rätt hantering av virtuella möten kan de hjälpa företag i deras B2B-kundrelationer.

Bakgrund: Många patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning får en nedsatt verbal förmåga relaterat till mekanisk ventilation eller sederande läkemedel. Patienterna får på grund av detta svårt att kommunicera med intensivvårdssjuksköterskan vilket kan påverka deras vårdrelation. Syfte: Att undersöka det vetenskapliga underlaget för åtgärder som kan användas för att förbättra kommunikationen mellan intensivvårdssjuksköterskor och patienter med nedsatt verbal förmåga på intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som baserats på forskning med kvantitativ design. Sökning och urval av studier har gjorts med hjälp av PICO. De studier som svarade på litteraturstudiens syfte granskades sedan för risk för bias innan en narrativ analys användes för resultatet. Resultat: 17 artiklar inkluderades och efter analys framkom tre huvudteman: ‘utbildning inom kommunikationsåtgärder till intensivvårdspatienter med nedsatt verbal förmåga’, ‘elektroniska åtgärder och hjälpmedel för att förbättra kommunikationen’ och ‘icke-elektroniska åtgärder och hjälpmedel för att förbättra kommunikationen’. Till huvudteman om elektroniska åtgärder och icke-elektroniska åtgärder identifierades tre respektive två stycken subteman. Samtliga studier bedömdes ha måttlig eller hög risk för bias. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget för åtgärder som kan användas för att förbättra kommunikationen mellan intensivvårdssjuksköterskor och patienter med nedsatt verbal förmåga är bristfälligt. Att utbilda intensivvårdssjuksköterskor inom kommunikationstekniker och hjälpmedel till dessa patienter samt användning av en kommunikationsbräda för att underlätta kommunikationen har påvisat statistiskt signifikanta förbättringar för patienterna.  Bristfälligt vetenskapligt stöd även för dessa två åtgärder leder dock till att det inte är möjligt att dra en definitiv slutsats utifrån denna litteraturstudies resultat. / Background: Many patients who receive care in the ICU suffer from a reduced verbal ability due to mechanical ventilation or sedation. It can also make it difficult for the patients to communicate with the intensive care nurse, which might affect the nurse-patient relationship. Aim: To explore the scientific basis for measures that can be used to improve the communication between the intensive care nurse and patients with reduced verbal ability in the ICU. Method: A literature study with systematic approach based on research with quantitative design. PICO was used for the search and selection of studies. The studies that answered this study's aim were then reviewed for risk of bias before a narrative analysis was used for the result. Results: 17 articles were included. Three main themes emerged after analysis: ‘training in communication measures for intensive care patients with a reduced verbal ability’, ‘electronic measures and aids to improve communication’ and ‘non-electronic measures and aids to improve communication’. The two last themes had three respectively two sub themes. All studies were assessed to have a moderate or high risk of bias. Conclusion: Training intensive care nurses in communication techniques and aids as well as the use of a communication board to facilitate communication has shown statistically significant improvements for patients with reduced verbal abilities in the ICU. Because of the poor quality of the included studies and the insufficient scientific basis it is however not possible to draw a definitive conclusion based on the results of this literature study.