Flertalet så kallade radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) har på senare år rönt relativt stora valframgångar runt om i Europa. En förklaring som brukar nämnas är att dessa partier har tonat ned sin ideologi och blivit mindre radikala. Min studie undersökte detta förhållande, huruvida det finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd. Leder lägre grad av radikal högerpopulism till ökat väljarstöd? Detta undersöktes med hjälp av en fallstudie av Sveriges ledande RHP-parti – Sverigedemokraterna. Idealtypsanalyser genomfördes av fem sverigedemokratiska parti-/principprogram från de senaste decennierna för att se om graden av radikal högerpopulism i dessa dokument har förändrats över tid. Analysen visade att partiet överlag har blivit allt mindre radikalt högerpopulistiska med åren, samtidigt som partiets väljarstöd har ökat stadigt. Slutsatsen blir därmed att det i det här fallet finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd. / <p>2018-06-07.</p>

Erfarenheter i Försvarsmakten påvisar att glapp föreligger, mellan vad som skulle kunna definieras som Försvarsmaktens koncept för att säkerställa internationellt insatta förbands stridsvärde avseende kunskaper och färdigheter och stödet förbanden själva upplever sig behöva, inför och under genomförande av internationell insats.   Studien utgår från forskning och teoribildningar om lärande och minne, beskriver och analyserar utifrån dessa Försvarsmaktens ”koncept” för att säkerställa soldaters kompetens under tiden de genomför internationell tjänst. Den jämför Försvarsmaktens agerande med Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn och ett, med stöd av teoribildningarna, konstruerat idealkoncept.    Studien påvisar att Försvarsmakten inte ger förband som tjänstgör utomlands tillräckliga förutsättningar för att kunna vidmakthålla uppövad förmåga. Det framgår att man med relativt små medel kan förbättra möjligheterna att vidmakthålla kunskaper och färdigheter i insatsområdet.

This essay will address the question of the extent and the way in which the communist ideology is expressed in the left party of Sweden from 1987 until 2016. Before the 1990s, the party was called Left party communists (VPK) in order not to be connected with communism and the Soviet Union and the party had to modernize and become independent, therefore the party had to change their name to left-party (V). This Ideological development has been studied through the ideal type analysis based on the key variables found in the communist ideology and comparing it with the party programs and party leader's speech to answer the main question. It will also present what other left-wing ideologies are expressed and what significance they have had for the party's ideological alignment today.

Det nya viruset COVID-19 har haft dramatiska effekter inte bara på folkhälsan men också på statsfinanser över hela världen. Med hänsyn till att länder inom EU har reagerat så olika, och att unionen inom samhällsvetenskapen oftast beskrivs som liberal, är det därför intressant att studera vilket teoretiskt förhållningssätt som anses vara mest synligt även i motgångar. Detta är särskilt viktigt mot den bakgrund att EU-samarbetet det senaste decenniet fått utstå flera motgångar med exempelvis en växande högerpopulism, flyktingkris och brexit. Syftet med föreliggande undersökning är att redogöra för hur den intellektuella debatten ser ut angående huruvida länders respons till COVID-19 pandemin inom EU har antagit ett liberalt eller realistiskt förhållningssätt. Metoden utgår från en kvalitativ textanalys med en idé- och ideologianalytisk metodansats samt idealtyper som analysverktyg. Genom ett urval av två forum som har för avsikt att främja akademiska åsikter om aktuella internationella förhållanden har samtliga artiklar i dessa forum som har erbjudit en intellektuell ”snabbanalys”, med fokus på hur säkerhets- och samarbetsfrågor hanterats inom EU, analyserats. Resultaten visar att ett realistiskt perspektiv till både säkerhet och samarbete har varit mest rådande i den initiala responsen när det gäller hanteringen av COVID-19 enligt skribenterna, även om det i viss utsträckning funnits några tendenser till samarbete. Vidare visar resultaten att skribenterna, trots sina mer realistiska beskrivningar av verkligheten, har en normativ ambition i vilka de flesta är överens om det liberala projektet inom EU bör fördjupas.

This essay conducts a qualitative text analysis on the Swedish foreign policy debates held in February 2015 and 2023. The study aims to enhance understanding of the shift in Swedish security policy following the Swedish NATO application. Using an ideal-type analysis, the occurrence of realistic and liberal assumptions is compared in the two debates. The study reveals that both debates are characterized by liberal assumptions. Additionally, it is evident that the Swedish foreign policy debate in 2023 is characterized to a greater extent by realistic assumptions than the debate in 2015. This difference becomes apparent as the debaters in 2023 more frequently and elaborately discuss the consequences of the international situation for security in Sweden and its vicinity. At the same time, the threat is more extensively linked to states, and a certain skepticism is expressed towards international institutions and their ability to uphold international laws. This enhances understanding of the shift in the Swedish security policy debate, indicating a change in how Swedish politicians talk about security concerns.

Bakgrund: Mänskliga rättigheter har funktionen som en del av skolans värdegrundoch som centralt innehåll i samhällskunskaps- och historieämnet. Tidigare forskningvisar att mänskliga rättigheter förstås och talas om utifrån både sina juridiska,moraliska och politiska aspekter i svenska gymnasieskolan och att tyngdpunktenmellan dessa kan variera kraftigt mellan olika källor som används i undervisningen.Dock har ingen direkt jämförelse gjorts mellan läroböcker i samhällskunskap ochmänniskorättsorganisationers skolmaterial. Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra likheter och skillnader mellan hur läromaterialfrån en människorättsorganisation och en samhällskunskapsbok för gymnasieskolanpresenterar begreppet mänskliga rättigheter. Metod:Uppsatsen har använt sig av en jämförande idealtypsanalys där Amnestyselevportal och samhällskunskapsboken Arena 123 studerats utifrån ett på förhanddefinierade idealtyper relaterat till mänskliga rättigheter samt jämförts med varandra. Resultat: Amnestys elevportal och Arena 123 uppvisar likheter vad gäller betoningpå att staten är den primära skyldighetsbäraren i att garantera mänskliga rättigheter.Amnestys elevportal och Arena 123 skiljer sig åt på primärt tre områden. Det förstaområdet är att Amnestys elevportal beskriver mänskliga rättigheters moraliska grundsom konstant och oföränderlig och att Arena 123 beskriver mänskliga rättigheter somett resultat av samhälleliga diskussioner samt att rättigheterna beskrivs förändrasmed tiden. Det andra området är att Amnestys elevportal benämner abort ochHBTQI-rättigheter som mänskliga rättigheter utan att de är definierade som sådana iFN:s deklarationer eller konventioner. Arena 123 benämner ingenting som inte ärdefinierat i en FN-deklaration eller FN-konvention som en mänsklig rättighet. Dentredje betydande skillnaden mellan dem är att Amnestys elevportal beskriver utförligtoch detaljerad hur en individ kan utkräva sina mänskliga rättigheter med juridiska ochutomjuridiska medel. Arena 123 beskriver inte hur individen kan utkräva sinamänskliga rättigheter.

The Swedish Moderate party, often also called the Conservative party, was founded with conservatism as the dominant ideology. During the years, however, liberalism has gradually found its way into the party. The aim of this study is to analyze the Moderate party’s political platforms from 1984 to 2013 from an ideological perspective. Is conservatism still a foundational ideology in the Moderate party, or has the liberal ideology taken its place? The study is based on an ideal type analysis that illustrates the Moderate party’s argumentation in six political issues in the years 1984, 1993 and 2013. The political issues that have been analyzed are issues where the two ideologies traditionally take very different stands. The result of the study shows that the Moderate party in 1984, according to the six studied political issues, argued from a predominantly conservative perspective. In 1993 the ideological status of the party had changed and more of a mixture between liberalism and conservatism existed. The analysis of the political platform from 2013 shows that the Moderate party has adapted a liberal view in several of the political issues that has been studied. Even though they still use conservative argumentation in two of the six issues, an obvious journey towards liberalism has taken place.

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks

Denna uppsats ämnade att undersöka två fornskandinaviska myters potential som material i religionskunskapens etikundervisning på gymnasiet sett till ämnets syfte att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. För att ta reda på detta gjordes en idéanalys av etiken i de valda myterna utifrån olika etiska teorier. Resultatet från idéanalysen visade att agerande utefter flera etiska teorier återfanns i båda myterna. Analysens resultat sattes i relation till ämnesplanen för religionskunskap och kursplanen för Religionskunskap 1 samt tidigare forskning om etikdidaktik och etik i fornskandinavisk mytologi. Utifrån diskussionen kunde flera slutsatser dras. En slutsats var att myterna verkar kunna användas sett till det undersökta ämnessyftet att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. Detta kan bli möjligt bland annat genom goda förkunskaper om etiska teorier och sedan samreflektion med frivilligt deltagande. Då varken utrymme i uppsatsen, och inte heller tid fanns, avgränsades arbetet mot bland annat fler myter, kompletterande kvalitativa metoder och ytterligare etiska teorier.

This study aims to give an alternative understanding of why military doctrines could be rejected by its organization. Previous researcher has explained doctrinal rejection and reluctance to change mainly through organizational and cultural theories. This study takes its point of departure in theresearch of doctrinal implementation. A doctrine can be perfectly writtenbut if the organization does not understand it, the doctrine will fail its purpose. Education is considered a vital part of implementation and doctrinalunderstanding, but the subject is underexplored. The study therefore examines military teachers understanding of military doctrines. With an ideal typology the study presents three types of understandings and revenue of doctrine and then draws the conclusion that doctrinal implementation needs toaddress a variation of ides to be properly incorporated in the education ofofficers to avoid a contradictory dynamic.