Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i människors liv. Det påverkar hur vi bemöter och dömer andra men också oss själva. Yrken kan vara ett sätt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhället. Hur vi betraktar yrket och dess utövare påverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha påverkar vår självuppfattning, men också i vilken grad vi identifierar oss med det. Det som fick oss intresserade av ämnet var Ulfsdotter Erikssons studie om status. Den reflektion vi gjorde när vi läste studien var att många av de yrkena som kan betraktas som ett lågstatusyrke är sådana yrken som vi själva och personer i vår närhet har en anknytning till. Vårt syfte med uppsatsen blev därmed att undersöka hur status och identitet påverkar och uppfattas av personalen inom en organisation. Vår frågeställning var: Hur upplever och förhåller sig de anställda inom lågstatusyrken till sitt jobb med utgångspunkt i status och identitet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för de lågstatusanställdas känslor och upplevelser, där semistrukturerade intervjuer varit det sätt vi samlat in det empiriska materialet på.  Resultatet av vår studie visar att intervjupersonernas syn på sfärerna arbetet och fritiden är gemensam då de har en holistisk syn på dem. Prioriteringen mellan dem kan dock skilja sig åt, då några vill självförverkliga sig själv genom arbetet och andra genom sin fritid. Det speglar deras syn på arbetet genom att alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av att arbetet har låg status. De beskriver att andra generellt i samhället ser ner på deras yrke och att det är ett jobb som alla kan utföra eftersom det inte kräver någon speciell utbildning. Den faktor som intervjupersonerna uttrycker skulle höja statusen på yrket är lönen. De beskriver även att de inte anser att jobbet kan beskrivas som ett yrke utan snarare ett arbete, eftersom de anser att yrke kräver mer utbildning. Studien visar även att lågstatusanställda identifierar sig med sitt jobb i låg grad. Det visar intervjupersonerna genom ett distanserat sätt att presentera vad de jobbar med genom att säga att de jobbar på “företagets namn”, där de då lägger ett stort fokus på företaget och inte på sig själva. De beskriver även jobbet som tillfälligt. Studien visar också hur viktigt det är att den anställde identifierar sig med sitt arbete, både för den anställde men också för företaget i stort.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse. Genom interaktion med andra skapas nya perspektiv och vuxenstuderande sätter in sig själva i historiska och kulturella kontexter. Elevers självbild och identitet omformas på så sätt.

Mitt syfte var att ta reda på hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen på grund av deras skolform och om så är fallet hur de hanterar det. Jaganvände mig av kvalitativa intervjuer för att få min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning är extrahjälpen, någon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utläsa från intervjuerna är en känsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den “vanliga” klassen utifrån att man inte kan och bör därför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning får bra hjälp. Speciallärarnasbesök hos deras elever när de är i den “vanliga” klassen verkar upplevas som positiv avklassen då de alla får extrahjälp. Hur eleverna hanterar nackdelarna är att inte vilja gå tillden “vanliga” klassen och att undvika den andra skolbyggnaden, en önskan attspecialundervisning vore tillgängligt för mer elever. Det går inte att bortse från atteleverna är bortförda från “vanliga” klassen till specialundervisning när de är i behov avdet. Men eleverna verkar inte ha större invändningar till att komma bort från den“vanliga” klassen då fördelarna verkar vara fler än nackdelarna. Men frågan är hur svårtdet kan vara att ta in specialundervisningens förhållningssätt i den “vanliga” klassen såatt det blir en inkluderande undervisning, så att saknaden av det sociala som är viktigtför identiteten och utbildningshandikapp som leder till stigma kan undvikas.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling? Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI. Assistenternas roll och ansvar angående barnet med CI är av betydelse för att få teckenspråk och talad svenska parallellt i barnets vardag. Det fanns en positiv inställning från föräldrar och assistenter till att ha en integrerad förskoleavdelning inom detta undersökningsområde. I resultatet blev det tydligt att tvåspråkighet, miljö och barns identitet var av betydelse för barn med CI i deras kognitiva, emotionella och sociokulturella utveckling.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem. Bilden i alla dess former används dels som bevis på vad man gjort, dels som kommunikator för att mestadels medvetet men också omedvetet sända olika budskap. Dessa budskap handlar främst om identitet och marknadsföringen av denna men också om relationer och bekräftelse.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande

No description available.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifrån en reklamvideo. Studien har även analyserat på vilket sätt elever skapar könsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen. Undersökningen har baserats på bilder som elever från högstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifrån en reklamvideo och med hjälp av tre ord kommenterat videon. Metoden består av kvalitativa intervjuer och materialet har sammanställts i kvantitativa tabeller. Resultatet för den här studie visade att det vanligaste motivet som eleverna skapade, blev figurer som föreställer människor. Genom att rita tydliga könsmarkörer skapar elever könsidentitet i bilderna, men också genom att rita könlösa eller neutrala figurer visar elever att könet inte har en betydande roll i bilden. Sammanfattningsvis är eleverna medvetna om vilka motiv de skapar och hur de framställer sig själva, men också andra.