Syftet med denna studie är att ta reda på hur kvinnor konsturerar genus, kropp och identitet i ett gymkulturellt sammanhang, 8 kvinnor mellan 18-30 år har intervjuats. Kvinnorna tränar 3-5 dagar i veckan. De teorier som används i studien behandlar hur kroppen används som en identitetsmarkör samt hur den kvinnliga kroppen kan ses ur ett genusperspektiv. Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att det finns ett kroppsligt missnöje hos kvinnorna som deltog. En traditionell samhällssyn på kroppen finns fortfarande kvar undermedvetet hos kvinnorna. Samt att kvinnorna använder sig av träning för att skapa- och uttrycka identitet och genus. / The thesis aims at exploring how women construct gender, body and identity in a gym cultural context. To implement this purpose, a qualitative method was used and eight women have been interviewed. The women in the study were between 18-30 years old and exercise at the gym between 3-5 days a week. The theories used in this study deals with how the body is used as an identity markers and how the female body is perceived and understood from a gender perspective. The study reaches the conclusions that there are bodily dissatisfaction among the participating women and that traditional representations of femininity still subconsciously remains with the women. Another conclusion is that the women use their workout at the gym to express identity and gender.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.

My BA-thesis deals with the matter of identity, and how the use of convergent and new media construct a prerequisite for identity construction. In what ways are socio-cultural exchangesvisible within these media? How do convergent and contemporary media help with representation of self and self-expression? I wanted to investigate how online social networks such as Facebook and blogs affect identity and if it changes the conditions under which identity is created. Through denotations and connotations others absorb this information and appropriate it before they in turn share it. I have performed interviews with four main sources who‟ve all revealed how they interact online. In an anonymous online survey five informants offered responses on their social networking habits as well, confirming that most people do not randomly search for information but are instead given information through already established contacts.The artistic presentation of my work began as a series of portraits of myself in various outfits.I then altered this to a brief film, where I copied my face onto bodies of models, similar to paper dolls – a way to represent the idea that by altering clothes my identity changes in the eyes of others, while on the inside I remain the same as I ever was. I then made two short films, about 5-6 minutes in length where I give two lessons: one on how to do a Victory Roll hairstyle, and one on how to put on a 1940‟s inspired make-up, similar to the tutorials one can find on Youtube.com. I then turned all three movies into a DVD, which I showed at the Konstfack Spring Exhibition. I created a small dressing room with the intent of having visitors try on clothes they might not otherwise wear. During the process of writing this essay I have come to the conclusion that we are constantly affected by input from sources around us. We are all part of a network, online and away from the keyboard, of a never ending flow of information. However, with the ever expanding availability of social media our sources increase and even a person who never leaves his or her city has many more options of broadening their horizons, of finding information possibly not available to them before. In regards to how this affects students and teachers it offers more freedom but also responsibility. Teachers must stay on top of new developments, as well as be up to date on new findings. Students now have the freedom to search for information outside the classroom, as well as outside their social cultural setting. Also, as contemporary and convergent media is largely image based even those who are illiterate can with the help of friends, or on their own, find many image sources and via this visual medium be part of the chain of information and expand their knowledge.

No description available.

No description available.

Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge. Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige. Ungdomarna som deltog i intervjuerna var 17-22 år och kom från olika länder. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Resultaten visar att ungdomarna upplevt svårigheter att komma in i det svenska samhället, att de aktivt arbetar med sin sociala identitet samt att det har skett en förändring sedan de bosatte sig i Sverige.

Sammanfattning  ”jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag” – Förskollärare C  Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ”jag”.  I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010).  Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna. Förskollärarna berättar att identitet dock inte är något som de alltid tänker på i verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna anser att identiteten är unik för varje barn på förskolan men de lyckas ändå arbeta med att stärka barnens identiteter genom exempelvis att se barnen, samlingar samt uppmärksamma barnens olika hemspråk och kulturer.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

No description available.