Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: “Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?” samt “Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna?”. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys. Vårt material är begränsat till en tidsperiod på de senaste fyra åren för att få en aktuell bild av hur Idrott och hälsa omskrivs. Arbetet är uppdelat i två delar, den ena behandlar hur det fysiologiska perspektivet konstitueras i Idrott och hälsa och den andra behandlar hur samhällsperspektivet konstitueras i Idrott och hälsa. De diskurser vi sett formas inom det fysiologiska perspektivet är: patogen, fetma/övervikt samt sjukdom. Beträffande samhällsperspektivet har vi identifierat diskurserna: teknik, klass, betyg samt ökad tid. Slutsatserna vi kan dra av vår undersökning är att det finns tydliga mönster och därmed diskurser som ligger till grund för hur politiker skriver om Idrott och hälsa.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.    Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare.   Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna. Ingen av lärarna tyckte att dessa anpassningar var något hinder, utan lärarna menade att det snarare kunde ses som något positivt och lyfte fram hur bland annat klassamanhållningen kan förbättras.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen. Fortsättningsvis visar resultatet att vid bedömning av rörelser utgår lärare från sin magkänsla och att bedömning uppfattas som ett komplext fenomen. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare saknar formell utbildning kring bedömning och att erfarenhet är något som värdesätts högt hos lärare i Idrott och hälsa när de ska utföra bedömning av rörelseförmågor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är: Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa? Hur ser lärare på likvärdighet? Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den? Metod Metoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio. Samtliga intervjuer genomfördes på en och samma skola i Stockholmsområdet. Resultat Det som framgick av intervjuerna var att samtliga lärare strävar efter att ha en könsneutral undervisning, men endast två av tre lärare väljer att se eleverna utifrån enskilda individer istället för pojke eller flicka, vilket kan vara en förutsättning för skapande av likvärdig undervisning mellan könen. Flickorna i studien beskriver att de känner sig utsatta och åsidosatta i och med den undervisning som sker i idrottssalen, där de ofta utsätts för bland annat taskiga kommentarer från pojkarna. Pojkarna beskriver en situation där de känner sig orättvist bedömda och ej får det betyg de anser att de förtjänar. Det förekommer även könsuppdelad undervisning, där flickorna och pojkarna ofta hamnar i olika delar av salen och får olika arbetsuppgifter. Slutsatser Slutsatsen var att både pojkar och flickor känner sig orättvist behandlade på olika sätt och inom olika områden. Pojkar anser sig orättvist behandlade när det kom till betygsättningen och flickor känner sig åsidosatta av läraren och kränkta av pojkarna i klassen. Lärare anser sig jobba på ett likvärdigt sätt men är medvetna om att vissa företeelser som är olikvärdiga, såsom att könsuppdelad undervisning förekommer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet.   Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund. Frågeställningar 1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa? 2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna? 3. Hur kan idrottslektioners innehåll och lärarens arbete, stärka motivationen hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där jag använt mig av interjuver med åtta elever i årskurs 9 i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån självbestämmandeteorin och den inre och yttre motivationen. Resultat Bearbetningen och analysen av resultatet visar att den inre motivationen i form av att göra något för dess egen skull har en väsentlig roll för deltagandet i idrott och hälsa. Att eleverna får känna glädje i aktiviteten och får utöva och testa på nya sporter är en bidragande faktor för elevers deltagande. Den yttre motivationen i form av att göra något för en viss belöning, så som betyg är en bidragande faktor kring elevers deltagande på idrottslektionerna. Slutsats I studien framkommer det att individer motiveras av en rad olika faktorer. Den mest förekommande faktorn är att känna glädje och att få röra på sig och lära sig något nytt. Det är viktigt att lärarna anpassar lektionerna utifrån varje individ, eftersom många elever motiveras av olika saker. / Aim The aim of this study is to examine and analyze which factors that motivate students in year 9 during their participation in Physical Education. Another part of the aim is to discuss how teachers choose to work with motivation as well as the content of the lessons versus the result of this study. Questions 1. What do students find motivating when participating in Physical Education? 2. How much does the intrinsic and extrinsic motivation respectively matter for the students will to take part in Physical Education? 3. How can the content of the teaching and the teacher’s contribution increase the student´s motivation when it comes to the subject Physical Education? Method I have used a qualitative method where I have interviewed 8 students in year 9 in Stockholm. The interviews where recorded and then transcribed. As a theoretical starting point, the study has been based on Self-Determination Theory and intrinsic and extrinsic motivation. Results The processing and analyze of the results shows that the intrinsic motivation, here meaning doing something for the sake of doing it, matters greatly for the students will to take part in Physical Education. How the students enjoy the activity and the possibility to try out and take part in new sports is other contributing factors to the students to take part in Physical education. The extrinsic motivation, here meaning doing something for a reward, e.g. grades, is also a contributing factor for students to take part in Physical Education. Conclusions The study shows that there are several factors that motivate individuals in Physical Education. The most common factors is to enjoy the activity, to be physically active and to learn something new. The study shows that it is important that the teachers adapt the lessons to every individual since different things are motivating different individuals. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Vt 2014</p>

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen. Ämnet behöver enligt lärarna mer timmar för att kunna ha mer teoretiska lektioner. Sammanfattningsvis blir då att ämnet är populärt men tiden räcker inte till för litteratur och att ämnet inte ses som ett bildningsämne av de allra flesta.