No description available.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är:•Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa?•Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning?•Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan?•I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Våra enkäter har via e-post gått ut till alla kommunala 1-9 skolor i Skåne, vilket är 111 skolor. Resultatet i vår undersökning visar en tendens till att grundskolorna i Skåne tilldelar ämnet Idrott & hälsa mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. När Lpo94 trädde i kraft minskades tid för idrottsämnet i timplanen, med detta i åtanke tolkar vi resultatet som att skolorna förstår vikten av ämnet Idrott & hälsa. Vidare visar resultatet i vår studie att nästan alla grundskolor känner till tillägget i läroplanen om strävan efter daglig fysisk aktivitet. Däremot är det inte alla skolor som erbjuder detta. Studien visar också att i de fall där skolledaren har idrottslärarutbildning, tilldelas ämnet mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. I kursplanen finns inte längre friluftsdagar med som obligatorium, trots detta väljer alla skolor som deltar i vår studie att schemalägga friluftsdagar. Vår slutsats då vi tolkar våra resultat är att de grundskolor som medverkat i denna studie i hög grad utnyttjar möjligheterna för att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön – mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan. Resultaten påvisade att det krävs ett bra socialt klimat mellan så väl elever som mellan lärare och elever för att kunna bedriva undervisning inom idrott och hälsa. För att få till stånd ett bra socialt klimat i klassrummet identifierades det i denna undersökning fyra parter; lärare och elever som har en direkt påverkan på det sociala klimatet, samt lärarutbildningen och skolledningen som har en indirekt påverkan. Intervjupersonerna såg ingen direkt koppling mellan lärandet och de sociala interaktionerna, utan mer en koppling mellan en bra social miljö och deras möjlighet att bedriva undervisning. Det var ingen av dem som medvetet använde de sociala interaktionerna som en metod för lärande. Det verkade mer vara elevernas agerande och krav på social interaktion som gör att det är nödvändigt för lärarna att arbeta aktivt med att skapa en bra social miljö. / Social constructivists describe learning as a function of interactive processes between the learner and his/her environment (Palinscar, 1998). Teachers thus play a significant role in the classroom as they knowingly or unknowingly create prerequisites for social interactions in the learning environment – between teachers and learners as well as social interactions between learners (Todorovich, 2009). The purpose of this study was to examine how the creation of a good social climate takes its form in today’s school. In view of the purpose of the study an empirical, qualitative method with a phenomenological approach was chosen. Six physical education teachers were interviewed about their experiences of social interactions in school. The results indicate that a good social climate is needed between learners themselves as well as between teachers and learners for teachers to be able to teach physical education. In order to establish a good social climate in the classroom this study identified four key components; teachers and learners who have a direct influence on social climate together with teacher education and school management who have an indirect influence on social climate. The teachers that were interviewed saw no direct link between learning and social interactions, but viewed a good social climate as a means to be able to teach. None of the interviewed teachers consciously used social interactions as a method for learning. It seems to be more the behaviour of the learners and their need for social interaction that make it necessary for teachers to work actively to create a good social climate.

AbstraktSyfteSyftet med uppsatsen är att öka kunskapen om bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen.MetodDatainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning som riktade sig elever i årskurs 9. Undersökningen genomfördes på tre skolor i tre olika kommuner. På varje skola deltog två klasser. Totalt medverkade 127 elever i årskurs 9, varav cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. ResultatResultaten visade att 35,4 procent av eleverna var aktiva i minst en bollsportsförening och 64,6 procent var inte aktiva i en bollsportsförening. En skillnad i betyg kunde ses mellan de elever som var aktiva inom en bollsportsförening jämfört med dem som inte var det. 6,1 procent av de elever som inte var aktiva inom en bollsportsförening uppnådde inte målen för betyget godkänt medan samma siffra inom gruppen av de som var aktiva inom en bollsportsförening var noll procent. Vidare framkom även att en större andel av de som var aktiva inom en bollsportsförening nådde de högre betygen, väl godkänt och mycket väl godkänt. / The purpose of the study was to increase the knowledge about the ball sports role in physical education and study its connection to the school grades.The data was collected in form of a question survey which was aimed to pupils in class 9. The investigation was made on three schools in three different municipalities. Two classes on each school participated in the investigation. The total number of pupils that participated was 127, 56 percent boys and 44 percent girls. Our result in the study showed that 35,4 percent of the pupils were active in a ball sportsclub. The result also showed a difference in grades between the pupils that were active in a ball sportsclub and those that was not active. 6,1 percent of the pupils that was not active in a ball sportsclub did not live up to the standards to pass physical education while the same number in the group that were active in a ball sportsclub was zero percent. 30 percent of the pupils that were not active in a ball sportsclub considered that they had disadvantage in physical education of not being active in a ball sportsclub. The result also showed that 43 of 45 pupils that were active in a ball spotsclub considered that they had benefits in physical education from being active in a ball sportsclub. 77,8 percent of the pupils that were active in a ball sportsclub was boys. 51,7 percent of the girls and 81,7 percent boys reached the two highest grades.

Syfte & Hypoteser: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan motivationstyp och betygsambitioner hos gymnasieelever i ämnet idrott och hälsa. Samt att analysera eventuella skillnader mellan könen avseende både motivationstyp och betygsambitionsnivå. Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan autonom motivation och höga betygsambitioner. Hypotes 2: Det finns skillnader mellan könen där killar svarar i högre grad av autonom motivation och tjejer i högre grad av kontrollerad- och amotivation. Teori & metod: Studien utgick från motivationsteorin Self-determination theory. En kvantitativ ansats valdes där datainsamlingen bestod av en webenkät som var uppdelad i två delar. Den ena delen behandlade bakgrundsfrågor och betyg, och den andra delen mätte motivation. Studiens deltagare bestod av 191 gymnasieelever i Stockholms län som gick kursen idrott och hälsa 1 vid deltagandet (58 killar, 121 tjejer och tolv annat). Analysering av data gjordes genom korrelationstesten Pearsons ́r, Spearmans ́rho och multipel linjär regression. Skillnaderna mellan kön analyserades genom independent t-test och Mann- Whitney U test. Resultat: Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan autonom motivation och betygsambitioner. Det visade även att det fanns ett negativt signifikant samband mellan amotivation och betygsambitioner. Det fanns även signifikanta skillnader mellan könen där killar svarade i högre grad av autonom motivation och tjejer i högre grad av kontrollerad- och amotivation, samt att killar visade högre betygsambitioner. Slutsatser: Studiens slutsatser är att det är viktigt med en hög grad av autonom motivation för att ha höga betygsambitioner i idrott och hälsa. En hög grad av amotivation har istället visat sig ha ett negativt samband med betygsambitioner i ämnet. Det fanns skillnader mellan könen avseende både motivationstyp och betygsambitionsnivå, dock verkar dessa skillnader inte driva sambandet mellan autonom motivation och betygsambitioner. Framtida forskning skulle kunna utforska metoder och strategier för att skapa autonom motivation hos eleverna. / Aim & hypothesis: The purpose of this study was to investigate the correlation between motivation type and grade ambitions in high school students in the subject of physical education. As well as analyzing any differences between genders regarding both motivation type and level of grade ambition. - Hypothesis 1: There is a positive correlation between autonomous motivation and high grade ambitions - Hypothesis 2: There is a difference between genders where boys respond with a higher degree of autonomous motivation and girls with a higher degree of controlled andamotivation. Theory & method: The study was based on the motivation theory Self-determination theory.A quantitative approach was chosen where the data collection consisted of a web survey thatwas divided into two parts. One part dealt with background questions and grades, and theother part measured motivation. The study's participants consisted of 191 high schoolstudents in Stockholm County who were taking the course “idrott och hälsa 1” at the time of participation (58 boys, 121 girls and twelve others). Analysis of the data was done throughthe correlation tests Pearsons´r, Spearmans´rho and multiple linear regression. Thedifferences between genders were analyzed by independent t-test and Mann-Whitney U test. Results: The results showed that there was a positive significant correlation between autonomous motivation and grade ambitions. It also showed that there was a negative significant correlation between amotivation and grade ambitions. There were also significantdifferences between genders, where boys answered with a higher degree of autonomous motivation and girls with a higher degree of controlled and a motivation, and that boys showed higher grade ambitions. Conclusions: The conclusions are that it is important to have a high degree of autonomousmotivation to have high grade ambitions in physical education. A high degree of amotivationhas instead been shown to have a negative relationship with grade ambitions in the subject. There are differences between genders regarding both motivation type and level of grade ambition, however, these differences do not seem to drive the relationship between autonomous motivation and grade ambition. Future research could explore methods and strategies to create autonomous motivation in students.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: -       Vad anser gymnasieeleverna att hälsa är? -       Hur undervisas hälsa i ämnet idrott och hälsa? -       Hur tycker eleverna att undervisningen ska ske? -       Anser eleverna att hälsa borde få mer tid i undervisningen? Metod Studien genomfördes på fem elever, fyra killar och en fllicka, genom individuella intervjuer på enskild plats. Eleverna valdes enligt bekvämlighets princip. Intervjuerna hade en halvstrukturerad form, vilket gav möjlighet för vidare frågor och fördjupningar. Som teoretiskt ramverk har använts Health literacy samt Antonovskys teoribildning kring salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Resultat Eleverna anser enligt resultatet i denna studie att hälsa är att må bra, ta hand om sig själv och äta hälsosamt. Vad de olika kategorierna innebär finns det inga djupare svar kring och den sociala hälsan omnämns endast i en intervju under hela undersökningen. Studiens resultat tyder på att eleverna har en stark bild av att det är teoretisk undervisning som gäller när de undervisas i hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Eleverna själva anser att undervisningen skall vara fortsatt teoretisk, men att interaktiva lektioner hade varit spännande. Gällande tiden råder olika uppfattningar, men majoriteten anser tiden tillräcklig för dem själva, men inte för sina klasskamrater. Slutsats Generellt sett har eleverna i denna studie en avsaknad av teoretisk kunskap då de endast ser hälsa som tvådimensionellt istället för tre- eller flerdimensionellt. De resultat som framkom genom undersökningen visar svaga kopplingar till Antonovsky och ett salutogent perspektiv är inte omnämnt någon gång. Då studien är kvalitativ och endast gjord på fem elever kan inga generella slutsatser dras, utan vidare forskning är av intresse.

The aim of this study is to investigate physical education teachers’ views on conflicts and conflict resolution work in elementary school. The focus is on conflicts between teachers and student. How do teachers experience conflicts between themselves and students? Are any prevention strategies used? If so, how? Do teachers use any strategies in particular for conflict resolutions? If so, which ones?  Are any follow-ups used when conflicts have occurred? If so, how? Qualitative and semi-structured interviews were used to answer the aim and research questions for this study. The sample was conducted in two ways: through a strategic convenient sample and a bound random sample. Six physical education teachers in the Stockholm region were interviewed. The result analysis was conducted through a thematical analysis, and the results have as well been correlated to Cohen’s conflict pyramid. The interviewed teachers experienced a rare number of conflicts with students. The majority of the teachers used methods to prevent the occurrence of conflicts. The most commonly used procedures were collaboration amongst colleagues and efficient leadership. Plenty of strategies for conflict resolution were used by the teachers, where communication, mediation and relationship creation were the most occurring. Conflict follow-ups were rarely utilized by the teachers. However, when used, it was through individual conversations with the student, the care-taker or through collegial follow-ups. The study shows that the teachers’ views on conflict are partly divided, where the negative interpretation dominated. In spite of the negative view, the greater part of the teachers perceived their conflict strategies as constructive. The teachers’ views on conflict resolution methods, corresponds well with the order of precedence of the levels in Cohen’s conflict pyramid. / Syftet med studien är att undersöka idrott- och hälsalärares syn på konflikter och deras arbete med konflikthantering i grundskolan. Fokus ligger på de konflikter som sker mellan lärare och elever. För att besvara syftet utgår studien ifrån följande frågeställningar:   Hur upplever lärarna konflikter med elever? Sker något förebyggande arbete, i så fall hur? Använder lärarna några specifika strategier för konflikthantering, i så fall vilka? Sker någon uppföljning av de konflikter som uppstår, i så fall hur? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Urvalet har gjorts på två sätt; genom ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett bundet slumpmässigt urval. Sex lärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet intervjuades. Analysen av resultaten gjordes med hjälp av tematisk analys, och resultaten har relaterats till Cohens konfliktpyramid. De intervjuade lärarna upplevde att de hade få konflikter med elever. Majoriteten av lärarna arbetade förebyggande mot konflikter, där de vanligaste tillvägagångssätten var kollegialt samarbete och effektivt ledarskap. Lärarna använde en rad olika strategier för konflikthantering, där kommunikation, medling och relationsskapande var mest förekommande. Uppföljning efter konflikter var inte så vanligt förekommande bland lärarna, men då det skedde var det i form av samtal med elev, samtal till vårdnadshavare eller kollegial uppföljning. Studien visar att lärarnas syn på konflikter var tvådelad, där den negativa synen dominerade. Trots detta tolkade merparten av lärarna sitt konflikthanteringsarbete som konstruktivt. Lärarnas syn på det konflikthanterande arbetet överensstämmer väl med rangordningen av nivåerna i Cohens konfliktpyramid.

The study aims to examine how teachers in physical education manage students who choose to not participate in class because of menstruation-related causes. The study will answer the following questions. How do teachers react when the students announce that they will not attend because of menstruation-related causes? How do teachers communicate with students who announce that they will not attend because of menstruation-related causes? How do teachers act when the students have announced that they will not attend because of menstruation-related causes? In order to answer the questions, nine teachers in physical education at different upper secondary schools in Stockholm, Sweden, were chosen to conduct qualitative interviews with. The respondents were three men and six women. The teachers in the study stated that students inform them about their menstruation differently; some are more forthright and others approach the teachers more cautiously and whisper it to them. Common reactions among the interviewed teachers were either to act neutral or evaluate the student's credibility. What the teacher responds the student varies from relating to herself, respond with facts or just answer "okay". How the teacher act in this situation differs among the respondents. A common action was to try to get students involved in regular education in any way. Others sent the student for a walk or to the gym, but it was also common to give the student a theoretical task. One teacher also highlighted that the student has to sit on the side and learn the content from the bench. All teachers reported that they had no difficulties to handle the situation, but an interesting response was that they lack education in the area and want to have more knowledge. The conclusion is that there are several ways to deal with a student who does not want to attend classes because of menstruation-related causes. As a teacher in physical education, more education about menstruation and exercise is desired and this requires more research! / Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa hanterar elever som väljer att inte delta på lektionen på grund av menstruationsrelaterade orsaker. Detta genom att svara på följande frågeställningar. Hur reagerar lärare då elever meddelar att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? Hur kommunicerar lärare med elever som meddelar att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? Hur agerar lärare efter att elever har meddelat att de inte kommer delta på grund av menstruationsrelaterade orsaker? För att svara på frågeställningarna valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med nio lärare i idrott och hälsa från olika gymnasier i Stockholmsområdet. Respondenterna var tre män och sex kvinnor. Lärarna i studien uppgav att eleverna meddelar om sin menstruation på olika sätt; vissa är mer rättframma och andra smyger fram och viskar det. En vanlig reaktion bland de intervjuade lärarna var antingen att spela neutral eller att värdera elevens trovärdighet. Vad läraren svarar eleven varierar mellan att relatera till sig själv, svara med fakta eller helt enkelt bara "okej". Hur läraren agerar vid situationen skiljer sig mellan respondenterna. Ett vanligt agerande var att försöka få eleven delaktig i ordinarie undervisning på något sätt. Andra skickade eleven på promenad eller vidare till gymmet, men att ge eleven en teoretisk uppgift var också vanligt. En lärare lyfte också fram att eleven får sitta på sidan och lära sig innehållet från bänken. Samtliga lärare uppgav att de inte hade några svårigheter att hantera situationen men ett intressant svar var att de saknar utbildning inom området och vill ha mer kunskap. Slutsatsen är att det finns flera sätt att hantera en elev som inte vill delta i undervisningen på grund av menstruationsrelaterade orsaker. Som lärare i idrott och hälsa önskas dock mer utbildning om menstruation och träning och för detta krävs mer forskning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.