No description available.

Syfte och frågeställning Denna uppsats är baserad på tidigare forskning inom fältet friluftsliv och syftet är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa ser på begreppet friluftsliv, hur de ser på friluftsliv och hälsa samt vad de tycker om ämnesövergripande friluftslivsundervisning. Frågeställningarna lyder: - Vad är friluftsliv för en lärare i idrott och hälsa? - Hur ser lärare i idrott och hälsa på relationen mellan friluftsliv och elevernas hälsa och välbefinnande? - Kan friluftsliv fungera ämnesövergripande? Metod Uppsatsen är en intervjustudie med en kvalitativ ansats för att svara på syfte och frågeställning. Studiens urval är fem yrkesaktiva lärare i ämnet idrott och hälsa på två olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet, vilka är valda genom ett bekvämlighetsurval. En pilotintervju genomfördes innan de skarpa intervjuerna för att säkerställa tillförlitligheten. De teoretiska ramverk som användes för att analysera denna studies resultat var Engströms praktiker och ramfaktorteorin. Resultat Studiens resultat visar att friluftslivsundervisningen är stark påverkad av olika faktorer. Friluftsliv kopplas framför allt ihop upplevelsepraktiken och det finns ett antal olika ramfaktorer som formar undervisningens innehåll, bland annat tidsresurser och socioekonomiska aspekter. Ämnesövergripande, om utfört med rätt resurser, kan ha en positiv inverkan på undervisningen.SlutsatsStudiens slutsats är att friluftsliv är påverkningsbart på många olika sätt och att gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa verkar förstå friluftsliv och hälsa som synonymer.

Detta arbete handlar om hur elever påverkas och uppfattar idrottens positiva faktorer på deras lärande samt hur pedagoger arbetar med elevernas välmående i klassrummet. Det finns studier som pekar på att en ökad mängd fysisk aktivitet i skolan också ökar elevernas inlärningsförmåga och prestationer i skolan. Det är dock inte medicinskt bevisat att något ändras eller utvecklas i hjärnan vid fysisk aktivitet. Elevers mående och självkänsla har bevisligen minskat under de senare åren då mer stress och press finns hos eleverna vilket är en trend som är viktig för pedagogerna och skolan att försöka vända på. Det är i flera fall bevisat att fysisk aktivitet och arbete med elevernas hälsa har gjort att trenden tenderar till att vända mot rätt håll. I detta arbete kommer elever och pedagoger få svara på frågor som handlar om deras syn på fysisk aktivitet och hur detta påverkar deras skolgång, samt ge förslag på vidareutveckling kring hur elevernas mående och sociala samspel med andra elever kan öka och hur detta i sin tur bidrar till ett ökat lärande och bättre resultat i skolan. Studien kommer vara kvalitativ genom att jag samlar empiri genom att intervjua pedagoger som har en stor erfarenhet inom ämnet samt elever som är högst aktuella för studien. (Eliasson, 2013).

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring lärarnas syn/inställning i ämnet idrott och hälsa.Syftet var att belysa vilken ställning ämnet har som kunskapsämne och vad idrottslärarna anseratt ämnets syfte är. För att få fram resultatet på syftet har jag valt ut följande frågeställning tillöversikten: Hur beskrivs lärarnas syn/inställning på ämnet idrott och hälsa? Metoden som använts ikunskapsöversikten är sökning i databaserna: Libsearch, SportDiscus och Swepub eftervetenskapligt granskat material. Även Larssons (2016) referenslista har använts som komplementtill att finna material till resultatet. Resultatet i översikten visar att de flesta lärarnassyn/inställning är att ämnets syfte handlar om att det skall vara lätt, kul och svettigt. Fler änhälften av artiklarna fanns det synsättet på ämnet. Resultatet visar även att delvis arbetar mångalärare utefter läroplanen och synen/inställningen till ämnet är kopplat till kunskap. Resultatettyder på att de äldre artiklarna visar mer på att ämnet är ett aktiveringsämne baserat på kul ochsvettigt som grund. De nyare artiklarna visar att ämnet enligt lärarna är ett kunskapsämne baseratpå tydligt syfte och lärande i undervisningen. Slutsatsen i kunskapsöversikten är att ämnets gamlatraditioner med rörelse och kul i fokus finns kvar men att tydliga tecken av att lärarnasyn/inställning går mer åt ett kunskapsämne där undervisningen baseras utefter läroplanen.

Under vår utbildning har vi bildat oss en uppfattning om stora skillnader kring motoriken hos barn och ungdomar. Eftersom vår utbildning sker både teoretiskt och praktiskt har vi fått erfarenhet om hur området kan behandlas från teori till praktik genom bland annat vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa oss en förståelse för hur lärare värderar en god motorisk utveckling och hur den kan påverka barn och ungdomar. Vi har även valt att undersöka hur lärare väljer att arbeta med motorisk utveckling i skolan för att vi sedan ska kunna skapa en förståelse om vad som är bra men även vad som kan bli bättre. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har stor betydelse för individen och samhället. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla människor lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 55 svar från idrottslärare runt om i landet. Slutsatsen är att det inte bara krävs en ökad fysisk aktivitet samt en ökad motorisk träning för att få barn att utvecklas. Utan det krävs även en utbildad pedagog med rätt kunskaper för att kunna utmana varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt har som avsikt att besvara är Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten? Metoden som använts för kunskapsöversikten är informationssökning och har skett på två olika vis, systematisksökning och kedjesökning. Dessa två metoderna resulterade i att finna adekvata källor för kunskapsöversiktens intresseområde. Källorna mynnade sedan ut i ett resultat. I detta resultat framställs att hälsa ses som något komplext i ämnet idrott och hälsa. Idrottsämnets namn idrott och hälsa anses vara en del i att det uppstår en förvirring kring ämnets syfte. Dessa bakomliggande orsaker mynnar i sin tur ut i hur lärare förhåller sig till hälsodelen i ämnet idrott och hälsa. Lärare förhåller sig till hälsa som något som är givet, teoretiskt och inte lika glädjefyllt som andra delar av idrottsämnet. I dessa förhållningssätt råder en dominans av patogent perspektiv på hälsa. Resultatet visar också att lärare inte undervisar om hälsa i den utsträckning som skolverket (2011) har som mål att de ska göra. Undervisningen speglar istället hur samhället i stort ser på hälsa och styrdokumentens inflytande är därmed också mindre. Idrottsämnet och dess hälsodel har också fått influenser från dess historia och lärare förhåller sig till hälsa likt lärare har gjort genom historien. Rörelseaktiviteter är därmed en mer dominant del av ämnet och hälsodelen får ta mindre plats i undervisningen. Kunskapsöversikten kan därmed vara viktig för ämnet idrott och hälsas fortsatta utveckling.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media. Studiens frågeställning är följande: 1) Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar? Metod För att besvara studiens frågeställning genomfördes en diskursanalytisk litteraturstudie av media utifrån en kvalitativ ansats. I studien undersöktes tryckt press och digital press. Innehållsanalys användes för att strukturera materialet i vanligast förekommande teman. Den teoretiska utgångspunkten har främst varit Antonovskys hälsoteori. Resultat Studiens resultat visar att det i många av tidningsartiklarna både förekommer en salutogen och en patogen diskurs. Sammantaget för samtliga artiklar är det dock tydligt att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. I många av de artiklar som hade en salutogen diskurs överlag förekom ändå argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. Vid analysen av resultatet framträder en komplex bild där det inte är entydigt att antingen den salutogena diskursen eller den patogena diskursen ensamt råder. Slutsats Sammanfattningsvis bidrar studien till en ökad kunskap om medias framställningar av barns hälsa. I många av artiklarna förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Den här studien tyder på att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. Vid analysen av artiklarna gjordes tolkningen att argument av patogen karaktär används för att framhäva betydelsen av argumenten. Det finns artiklar som uppvisade renodlade diskurser för det salutogena eller det patogena synsättet men i de artiklar där båda diskurserna förekom samverkade de båda synsätten på ett komplext sätt.

Studien syftade till att få en inblick i vilka utmaningar som lärare i idrott och hälsa anser finns när det kommer till betyg och bedömning. Frågeställningarna var hur lärare beskriver aspekter av formativ- och summativ bedömning i sin undervisning, hur lärare beskriver olika utmaningar vid betyg och bedömning och hur lärare resonerar kring dokumentation. Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott i hälsa intervjuades och resultatet visade att de använder sig av formativ bedömning kontinuerligt men att svårigheterna ligger i att kommunicera till eleverna vad det är som bedöms och i vilken situation. Det fanns också utmaningar kring otydligheterna i kunskapskraven och att hinna med den formativa bedömningen. Dessutom visade resultatet att lärarna anser att dokumentation är viktigt även om den kan ske på olika sätt. / This study aimed to get an insight on the challenges that might occur among teachers in physical education concerning grading and assessment. The research questions were how teachers describe aspects of formative and summative assessment in their teaching, how teachers describe different challenges in grading and assessment, and how teachers are reasoning regarding documentation. The method that was used to get answers to the questions was a qualitative approach, a so called semi-structured interview. Six teachers in physical education were interviewed and the result showed that they use formative assessment continuously, but the difficulties are to communicate to the students what is being assessed and in which situation. There were also difficulties concerning the challenges of the knowledge requirements and to be able to catch up with the formative assessment. In addition, the result showed that the teachers think that documentation is important, but it may take place in different forms.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka varför elever väljer att skolka från idrottslektionerna. Studiens frågeställningar är:  Vad är det som gör att elever inte vill delta på idrottsundervisningen? Vad hade motiverat dessa elever till att delta i undervisningen?  Hur upplever eleverna sin undervisningsmiljö? Metod Studien har utförts med en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få en beskrivande data. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sex elever som går i åk 8-9, urvalet har en jämn könsfördelning. Studiens teoretiska utgångspunkter är KASAM teorin samt de teoretiska begreppen inre motivation, yttre motivation och control value.  Resultat Resultaten visar att eleverna inte deltar på idrott och hälsa lektionerna eftersom de upplever en trötthet, att lektionerna är tråkiga samt negativa känslor som uppstår i grupper eller i vissa undervisningsmoment. Det som motiverar eleverna till att delta på idrottslektionerna är när deltagande sker med sina vänner samt viljan till ett betyg. De flesta av eleverna befann sig i en undervisningsmiljö som hade förutsättningar för att skapa hanterbarhet hos eleverna dock kunde vissa undervisningsmoment upplevas obegripliga. Alla elever upplevde någon form av meningsfullhet för ämnet idrott och hälsa.    Slutsats  Elevernas klasskamrater kan både skapa positiva känslor och negativa känslor som påverkar elevens deltagande. Det är viktigt att läraren arbetar med gruppensammanhållningen och normkritik för att skapa en trygg miljö. Läraren bör arbeta med elevernas inre motivation samt skapa undervisningsupplägg som främjar den upplevda hanterbarheten. Det är även viktigt att läraren presenterar information på ett sätt som gör informationen intressant och begripligt för eleverna.