Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet. Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa? Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa?   Metod Intervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna utgick från en intervjuguide.   Resultat I intervjuerna framkom att fokus i undervisningen ligger på den fysiska delen av ämnet och kunskapsområdet Rörelse. Eleverna berättade att läraren främst bedömer att man är med på lektionen och gör sitt bästa. Lärarna berättade att de framför allt bedömer elevernas kroppsliga förmåga och motorik. Eleverna, och två av lärarna, berättade att flickor tar mindre plats i undervisningen. Detta sker framför allt under bollspel, som även var den vanligaste aktiviteten under lektionerna i idrott och hälsa. Flickorna berättade att de upplever att lärarna underskattar deras förmåga och inte ställer lika höga krav på dem som på pojkarna.   Slutsats Teoridelen av idrott och hälsa ges väldigt lite utrymme. När läraren gör sin bedömning väger den fysiska delen tungt och det verkar gynna pojkar. Både lärare och elever upplever att den individuella feedbacken från lärare till elev sker för sällan. Bedömningen kan sägas vara summativ. Undervisningen verkar gynna pojkarna och flickorna drar sig undan. Det är tragiskt att det finns elever som känner att läraren förväntar sig mindre av dem, enbart på grund av deras kön. / Aim The study aims to examine the learning that takes place in lessons in physical education and health, and how the teacher makes its assessment, from a gender perspective. How do students and teachers look at learning, grading and assessment in physical education? How do students and teachers look at gender in physical education?   Method Interview was used as the method for answering the questions. Three teachers, two men and one woman, who teach physical education, were interviewed individually. Eight students, four girls and four boys, were interviewed in group interviews. There were two group interviews, with two girls and two boys in each. The interviews were semi-structured and questions were based on an interview guide.   Results The interviews revealed that the focus of education is on the physical part of the subject and the knowledge sector Movement. The students told the teacher primarily assesses that it is with the lesson and do their best. The teachers told me that they primarily assess students' physical and motor skills. Students and two of the teachers told me that girls take up less space in teaching. This happens especially in ball games, which was the most common activity during lessons in physical education. The girls told me that they feel that teachers underestimate their abilities and do not set equally high standards for them as the boys.   Conclusions The theory part of physical education is given very little space. When the teacher makes assessment the physical part weigh heavily and it seems to favor boys. Both teachers and students perceive that the individual feedback from teacher to student is not often enough. The assessment can be said to be summative. Teaching seems to favor boys and girls pull away. It is tragic that there are students who feel that teachers expect less of them, simply because of their gender.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers uppfattningar om kunskapskraven. I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra lärarintervjuer samt intervjuer med fyra fokusgrupper, bestående av fyra till fem elever. Resultatet i undersökningen visar att lärare arbetar på olika sätt gällande användandet samt tolkningen av kunskapskraven. Vidare framgår det i resultatet att samtliga lärare anser kunskapskraven som otydliga och svårtolkade. Beroende på hur läraren använder sig av kunskapskraven i undervisningen resulterar det i olika uppfattningar hos eleverna. I resultatet framgår det även att eleverna tror att läraren premierar en mängd olika faktorer i samband med bedömning, där tydliga kopplingar till kunskapskraven saknas.     Nyckelord: Kunskapskrav, Idrott och hälsa, Tolkning, Kommunikation, Elevers uppfattning, Värdeord

No description available.

Syftet med denna studie är dels att undersöka vilka kunskaper de tre idrottslärarna som deltar i undersökningen vill förmedla till eleverna i årskurs 9 i ämnet idrott och hälsa. Dels att undersöka vilka kunskaper eleverna får i idrott och hälsa. Samt utröna om dessa skapat ett ökat intresse för fysisk aktivitet på fritiden. Två olika kvantitativa metoder användes i denna studie. Dessa var en enkätundersökning och intervjuer för att få svar på mina frågeställningar. I enkätundersökningen har 137 elever från tre skilda skolor deltagit och totalt från sex olika klasser. Förutom enkätundersökningen gjordes även tre stycken intervjuer med tre behöriga idrottslärare. Anledningen till detta var att jag ville få in både ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv i min undersökning för att få en djupare inblick inom ämnet. Flest andel av eleverna svarade att de får en bättre hälsa genom fysisk aktivitet. Det framgick också att nästan hälften av eleverna var med i någon form av idrottsförening. Vid resultatet av intervjuerna kunde man se ett klart samband att alla idrottslärare ville förmedla kunskaper om idrott och hälsa som kan leda till fortsatt fysisk aktivitet i framtiden och att i alla tre intervjuer visar på att idrottslärare vill förmedla att rörelse och motion är hälsosamt för kropp och själ. En slutsats som kan dras från dessa intervjufrågor är att det stämmer bra överrens med vad eleverna svarar i enkätundersökningen. Att eleverna inser och förstår att det är viktigt med fysisk aktivitet för sitt eget vällbefinnande.

No description available.

Att studera om betyg och bedömning i idrott och hälsa bestämde vioss för redan när vi höll på att skriva vårt första arbete. I detta arbetebeskriver vi i tidigare forskning vad bedömningar är för någonting.Varför behövs bedömningarna och betygen för eleverna och vi tittarpå hur det bedöms i idrott och hälsa. Vad det finns för svårigheter därsamt hur man kan bedöma elever med hjälp av video. Syftet med vårstudie är att undersöka bedömning i idrott och hälsa genom film somdokumentationsmetod. Vi utgick från en forskningsfråga när vigenomförde vår studie den är: Hur kan film av aktiviteter som dans,bollsporter och racketsport användas dels av lärare i bedömningssyfteoch dels av elever själva i lärandeprocesser?Vi samlade in empirin på idrottslektionerna där eleverna hadebollsporter, racketsport och dans på schemat. När man har en videosom dokumentation kan man spola tillbaka när eleverna göraktiviteten och se ifall man har missat något när man kollade pålektionen. I vårt resultat kom vi fram till att se en videoinspelningefter lektionen gör att nya viktiga detaljer kan upptäckas för att göraen mer rättvis bedömning av eleven. Genom låta eleverna diskuterasin egen aktivitet kan läraren bedöma den teoretiska delen samtidigtsom eleverna får en chans till att förbättra sig i den praktiska i formav kamratbedömning. Eleverna fick också härma elitidrottaresrörelserför att utföra aktiviteten på bästa sätt innan de ska bedömas avläraren. Vår slutsats i denna studie var att genom att filma elevernaoch dokumentera dem blir det en mer rättssäker bedömning.

I Sverige idag är det stor andel människor som genom deras yrkesutövande har ont eller har andra besvär med kroppen. Den svenska gymnasieskolan består av tolv yrkesprogram vars syfte är att förbereda eleverna för yrkeslivet. Trotts detta visar undersökningar att undervisning inom de flesta yrkesprogram inte ges i meningsfulla sammanhang med koppling till elevernas framtida yrken. Genom att arbeta programinfärgat går det att öka elevers motivation och därmed resultat. Däremot visar tidigare forskning att tidsbrist och samspel med kollegor försvårar ett sådan arbetssätt. Syftet med min studie är att ge insikt i om momentet ergonomi i ämnet idrott och hälsa anpassas för att förbereda eleverna till deras eventuella framtida yrke. Samt att undersöka vilka möjligheter idrottslärare har och ansträngningar som lärare i ämnet idrott och hälsa gör i syfte att programinfärga idrottsundervisningen och mer specifikt momentet ergonomi. Undersökningen bygger på enkät som metod med både kvalitative och kvantitativa inslag. De yrkesprogram som undersökts var: byggprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet, frisörprogrammet samt hotell- och restaurangprogrammet. Resultatet visar att det finns många fördelar med att programinfärga undervisningen men också att det finns många orsaker som försvårar möjligheterna till att arbeta med programinfärgad undervisning.

1. Sammanfattning: Simundervisning är idag en betydande del i den centrala kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa. Trots detta, visar tidigare forskning att simundervisningen är problematiskt och har en tendens att hamna i skymundan. Tidigare forskning visar också att simundervisningen medför didaktiska utmaningar för lärare, framförallt på grund av ekonomiska och religiösa faktorer. Simundervisningen är inte enbart problematiskt för lärare, utan också för nyanlända elever eller elever med utländsk bakgrund. På grund av bristande erfarenheter av fysisk aktivitet och vattenvana är det många nyanlända elever som inte klarar lgr11s kunskapskrav för simkunnighet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsa arbetar för att nå simkunnighet bland nyanlända elever. Studien avser att bidra med kunskap om hur simundervisningen för nyanlända elever kan bedrivas och vilka faktorer som påverkar simundervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Övergripande, så visar resultatet att lärarna definierar begreppet simkunnighet utifrån kunskapskravet i lgr11. Lärarna ser begreppet som tydligt och rimligt. Dock visar resultatet att lärarna tolkar begreppet olika. Hälften av lärarna bedriver simundervisningen på egen hand och andra hälften överlåter ansvaret till badhuspersonalen. Om det är idrottsläraren eller badhuspersonal som undervisar eleverna har ingen betydelse, huvudsaken är att personen har en didaktisk kompetens och kan anpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och förmågor. De faktorer som påverkar simundervisningen är ekonomiska faktorer, religiösa faktorer och elevens egna förutsättningar. Den ekonomiska faktorn är mest påtaglig för landsbygdsskolorna, då resekostnaderna till och från badhuset är höga. Den religiösa faktorn påverkar främst de nyanlända flickorna, då majoriteten av flickorna inte får simma tillsammans med pojkarna. Elevens förutsättningar beror till stor del på ursprung och kultur. Majoriteten av eleverna har en ytterst liten erfarenhet av simundervisning och vistelse vid vatten. Några är dock uppväxta vid en flod och är då mer vattenvana. Dessa förutsättningar påverkar vilken kunskapsnivå eleverna ligger på när det anländer till Sverige.