I den här studien är målen att undersöka eventuella utmaningar och hinder som lärare inom idrott och hälsa står inför vid momentet simning. Simning är nyckeln till att vara säker i vattnet och samtidigt ger det dig glädje av fritidsaktiviteter och träning i vatten. Enligt Skolverkets (2022) kursplan för idrott och hälsa är dessutom ett av betygskriterierna som eleverna måste uppfylla; att kunna simma 200 meter i en följd, varav 50 meter på ryggen (Skolverket, 2022). Studien genomfördes genom öppna intervju- och enkätfrågor till lärare verksamma inom idrott och hälsa och med simlärare, som hade samarbete med skolorna. Resultatet visar att förutsättningarna och förkunskaperna skiljer sig ofta från skola till skola. Något annat som resultatet visar att lärarna i idrott och hälsa har samma syn på simningen och därför kommer fram till kreativa lösningar. Däremot kan de inte lösa alla utmaningar. Lösningar kan vara med elevsamtal, samtal med vårdnadshavare samt extra träning i eller utanför skolans regi. Min slutsats är att lärare i idrott och hälsa står för många varierade utmaningar när det kommer till simning i skolan, inte bara utmaningen om att få en elev simkunnig utan även att ges och få möjligheten till detta.

No description available.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta elever på gymnasiet förklarar sin frånvaro på lektioner i Idrott och hälsa. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever med hög frånvaro på Idrott och hälsa och tolkat resultatet utifrån Vygotskijs teorier om socialt lärande. De orsaker till frånvaro som framkommit springer ur den sociala samvaron: rädsla att göra bort sig, olustkänslor inför tävlingsmoment, brist på gemenskap, mobbing i form av utfrysning, men också känslor av otillräcklighet under idrottsmoment på grund av andras förmodade överlägsenhet. Frånvaro på idrotten är inte ett problem utan flera eftersom faktorerna är många. Dessa faktorer är inte alltid påtagliga eftersom de inte syns och hörs i rummet. Istället är det ofta en stark rädsla och en föreställning inom individen att bli dömd, hånad och utesluten ur gruppen. Genus kan vara en faktor eftersom flickor och pojkar kan ha olika inställning till tävlingsmoment.

The purpose with this thesis is to examine how some teachers working to motivate unmotivated pupils to participate in physical education and the possibilities/difficulties that exist in the work. The aim is also to examine how some teachers define an unmotivated pupil in relation to participation. Using semi-structured interviews, it proved that an unmotivated pupil may be defined differently, ranging from students who do not listen, to the pupils that do not change. The motive that motivates pupils to participate is both internal and external factors, where the teachers emphasize that the internal factor is the goal. What the majority of teachers agreed on is that the relationship motivates unmotivated pupils. This can be compared with teachers’ working that is that they want to build relationships with pupils and then build up pupils’ motivation, where the difficulty is the amount of time available, as well as the size of the class.

Den här studien handlar om hur kränkande handlingar utspelar sig inom ämnet idrott och hälsa, vil- ket berör alla som befinner sig på denna arena. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur ofta kränkande handlingar förekommer, vilka olika former som påträffas, vad de handlar om, och om dessa skiljer sig åt beroende på kön samt på vilka platser dessa handlingar främst förekommer inom ämnet idrott och hälsa. I Studien har personer i ålder 20-30 år undersökts om deras upplevelse kring hur kränkande handlingar utspelade sig på högstadiet. Det empiriska materialet består av 69 enkäter som besvarats av (34 pojkar, 35 flickor). Huvudslutsatserna i studien visar att kränkande handlingar är ett förekommande problem i idrotts- undervisningen men något som kan vara svåra att upptäcka. Det pågår ständigt ett socialt maktspel mellan elever som tar skepnad i olika kränkande former. En annan slutsats är att flickor och pojkar uttrycker sina kränkande handlingar på olika sätt, subtilt respektive synligt. Dock visar resultatet att den vanligaste formen kränkande handling tar sig uttryck är verbalt hos de båda könen. Vidare är idrottshallen en plats där det är svårt för läraren att ha uppsikt över alla situationer som händer. Plat- ser såsom omklädningsrum, vid pågående idrottsaktiviteter vid lagindelning, och vid köer till aktivi- ter skapas spelrum för att kränkningar kan ske. / This study is about how offensive deeds takes place in the subject of physical education in school, which affects all who find themselves in this arena. The purpose of the essay is to gain knowledge about the frequency of abusive acts occur, what are the different forms which are found and if these differ depending on gender and on which sites these actions mainly occurs in the subject of sport and health. The study is directed to people who are 20-30 years old and how they experienced abu- sive acts took place at the high school. The empirical material consists of 69 questionnaires an- swered by (34 male, 35 female). The main conclusions of the study show that abusive conduct is a common problem in sports educa- tion but that can be difficult to detect. There is always a social power game between students that take shape in various abusive forms, which are difficult and some are easier to notice as an outsider. Another conclusion is that girls and boys express their aggression in different ways, subtle and visi- ble. A commonly used form offensive acts manifesting itself is verbal in the two sexes. Further in- vites the sports hall as many situations where the teacher does not have sufficient supervision and attendance so that violations are detected. Places such as in the locker room, at sports activities in the team classification, queues for activities created room so that violations can occur.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa. Forskning av bland annat Owen alt. (2013) visar att lärare har en stor påverkan på klassens motivationsnivå och att elevernas självbestämmande motivation påverkar om de var fysiskt aktiva på fritiden eller inte. På en kvalitativ grund har sex högstadielärare intervjuats med utgångspunkt i fenomenologisk forskning. Det var därmed lärarens upplevelser om hur motivationsarbete fungerar i praktiken. Resultatet visade att det var flera identifierbara faktorer som bidrog till elevernas motivation. Känslan av kompetens och sociala relationer ansågs vara avgörande för elevernas motivation. Påverkan på undervisningen i form av elevinflytande ansågs vara mindre viktig. Lärare motiverar sina elever genom att skapa en god relation. Enskilda samtal nämndes av samtliga som en faktor som kunde höja eller sänka elevernas motivation. Viktigt var även att individanpassa undervisningen så att alla elever kan lyckas. Yttre motivation i form av slutbetyg i årskurs nio var en annan faktor som motiverade elever. Lärarna ansåg framförallt att de själva påverkade elevernas motivation genom sin entusiasm och engagemang.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka lärares undervisning av elever med autism i ämnet idrott och hälsa på grund- respektive resursskolor. Frågeställningarna var: Vad innehåller undervisningen i idrott och hälsa och hur beskriver lärarna elevernas lärande? Hur förhåller sig lärarna till kursplanen i idrott och hälsa?  Vilka individuella anpassningar sker och vilka motiv till olika anpassningar uppger lärare?       Metod: En kvalitativ metod har använts som undersökningsmetod: halvstrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna baserades på att respondenterna skulle vara verksamma lärare med erfarenhet av elever med autism i grundskolan i idrott och hälsa på en grundskola eller resursskola. Urvalet gjordes med hjälp av ett flerstegsurval som startade med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs med en lärare från en närliggande kommun. Resterande deltagare valdes utifrån ett strategiskt urval med hjälp av en sammanställning från Autism och Asperger föreningen (2015). Tre av totalt sex intervjupersoner undervisar på en resursskola och tre undervisar på en grundskola med resursklasser. En didaktisk undervisningsteori, differentiated instruction, har använts vid analys av empiri. Resultat: Lärarna betonar att undervisningen av elever med autism i idrott och hälsa bör utgå från en tydlig struktur, där tydligheten och upprepning vid aktiviteter och instruktion  underlättar elevernas lärande. Lärarna gör anpassningar i kursplanen för att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Undervisningen är fokuserad på de motoriska grundformerna i olika rörelsemoment till exempel hinderbanor. Även aktiviteter som simning, orientering och dans prioriteras som innehåll i undervisningen. Om eleverna inte klarar vissa moment kan läraren välja att ”pysa” eleven, men det sker endast i enstaka fall. Överlag har eleverna inte svårt att nå upp till kunskapskraven. Individuella anpassningar görs bland annat genom att låta eleverna få vara aktiva i en annan undervisningsmiljö (exempelvis i gym), få alternativa vägar i hinderbanor eller förenklade regler i ett spel. Detta görs för att eleverna ska tycka idrott är roligt. Uppnås inte detta kommer dessa elever att sluta vara med och därmed inte heller kunna utvecklas. Slutsats: Analys och slutsatser från studien pekar på att lärarna i idrott och hälsa gör olika anpassningar efter elevernas svårigheter/speciella förmågor, och försöker undvika att eleverna blir isolerade då de redan har svårt med sociala anpassningar. Lärarna arbetar för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven och detta utifrån deras egna förutsättningar, vilket ligger i linje med vad som rekommenderas i den didaktiska teoribildningen differentiated instruction. / Aim: The purpose of this study was to investigate teachers' education of students with autism in physical education in elementary schools and resource schools. The questions were: What does the teaching in physical education include and how do the teachers describe the students' learning? How do the teachers relate to the curriculum in physical education? What individual adaptions occur and what motives to various adaptions state the teachers? Method: A qualitative method has been used as a method of investigation: semi-structured interviews. The selection of respondents was based on that the respondents would be practicing teachers with experience of students with autism in elementary school in physical education at an elementary school or a resource school. The sample was selected using a multistage sampling which started with a convenience sample where contact was made with a teacher from a nearby municipality. The remaining participants were selected from a strategic choice with a compilation from Autism and Asperger föreningen (2015). Three of the six people that were interviewed teach at a resource school and three teach at an elementary school with resource classes. A didactic teaching theory, differentiated instruction, has been used in the analysis of the empirical data. Results: The teachers emphasize that the education of students with autism in physical education should be based on a clear structure, where the clarity and repetition during activities and instruction facilitates the students' learning. The teachers make adjustments in the curriculum because all students should be able to participate on their own terms. The teaching is focused on basic motor activities into different movement elements such as obstacle courses. Even activities like swimming, orienteering and dance are a priority in the educational content. If students do not pass certain elements the teacher can choose to remove them for the student, but it only occurs occasionally. Overall, the students do not have difficulties to reach the knowledge requirements. Individual adaptations are sometimes made by having students be active in another educational setting (e.g. a gym), get alternate routes in obstacle courses or simplified rules in a game. This is done so that the student will think that sports are fun. If this is not achieved, then these students will not participate and thus not be able to develop. Conclusions: Analysis and conclusions from the study indicate that the teachers in physical education make different adjustments for students' difficulties/special abilities, and try to avoid that the students become isolated. The teachers work so that the students can reach the proficiency requirements and this based on their own conditions, which are in line with what is recommended in the didactic theory differentiated instruction.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa. Lektionsinnehåll och bra betyg är två av de främsta motivationsfaktorerna som genererar den höga närvaron och positiva inställning som ämnet i många fall inger. De elever som inte alltid upplever ämnet idrott och hälsa som positivt och viktigt anger orsaker som att ämnet ibland känns onödigt och inte alltid så seriöst. Utifrån resultatet kan den största skillnaden mellan de jämförda grupperna utläsas på frågan om motiverande lektionsinnehåll. Majoriteten pojkar samt elever på de studie- och yrkesförberedande programmen anser att bollspel är den mest motiverande aktiviteten samtidigt som flickorna anser att den främsta motiverande aktiviteten är styrka och kondition. Roligare lektioner samt ett mer varierat lektionsinnehåll anges som de främsta faktorerna som skulle motivera eleverna mer.

No description available.