No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket område som eleverna värderar mest inom hälsa och vad eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om. Studien tar även reda på vilka kunskaper de saknar och hur eleverna ser på detta. Studien har utgått ifrån det centrala innehållet för kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ska undersöka är:   Vilka är, enligt eleverna, de viktigaste områdena inom hälsa i kursen idrott och hälsa 1? Vad önskar eleverna främst att de fått lära sig mer om i skolan vad gäller hälsa i idrott och hälsa? Vad anser eleverna att de framförallt saknar kunskaper om och hur ser de på detta? Metod Denna uppsats har en kvantitativ ansats. Datainsamlingen består av Google Forms enkätfrågor som berör studiens syfte och besvarar frågeställningarna. Urvalsgruppen var 116 gymnasieelever på en av Stockholms gymnasieskolor. Studien använder sig av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat Kunskaper om nödsituationer och skador är det som flest elever anser är viktigast att ha kunskaper om. Majoriteten av eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om stresshantering vilket också är den kategori som flest elever valt att de saknar kunskaper om. Eleverna vill lära sig mer om den kunskap de saknar och majoriteten av alla elever anser att de borde fått lära sig om det i skolan. Slutsats Kursen idrott och hälsa 1 bör innehålla mer undervisning om stresshantering. Undervisning om framförallt stresshantering samt nödsituationer och skador bör göras mer hanterbar och meningsfull. Lärarens tydlighet är viktig för elevernas kunskapsinhämtande. / Aim The purpose of the study is to investigate what is the most important areas high school students’ value in health and what the students think they should have received more education about. The study also finds out what knowledge the students lack and the student’s point of view on this. The study has been based on the curriculum of physical education in upper secondary school. Questions to be answered by the study is: 1. What, according to the students, are the most important areas regarding health within the course physical education 1? 2. What do the students especially wish they would have learned more about in school in terms of health in physical education? 3. What do the students think they lack knowledge of and how do they view this? Method This study has a quantitative approach. The data collection consists of Google Forms questionnaire that concerns the purpose of the study and answer the questions at issue. The selection group was 116 senior high school students at one of Stockholm's upper secondary schools. The study uses Antonovsky's theory, a sense of coherence, (aSOC). Results Knowledge about emergencies and injuries is what most students consider to be the most important to have knowledge about. The majority of the students wish that they had received more teaching about stress management, which is also the category most students have chosen that they lack knowledge of. The students want to learn more about the knowledge they lack and most of all students think they should have learned it in school. Conclusions The course physical education should contain more teaching about stress management. Teaching about stress management, emergency situations and injuries should be made more manageable and meaningful. The teacher's clarity is important for the students' knowledge acquisition.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i läroböcker för ämnet idrott och hälsa. Studien svarar på följande frågeställningar: ”Vilka normer om kön och sexualitet förmedlas i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?” och ”Hur förmedlas och uttrycks normer om kön och sexualitet i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?”. Metod Tre stycken läroböcker, skrivna utifrån gällande läroplaner i ämnet idrott och hälsa, analyserades med utgångspunkt i diskursanalys som metodologisk ansats. Materialet granskades kritiskt och delades in i åtta olika teman utifrån vad som talades om och hur det talades om detta. Utifrån teman identifierades fyra diskurser: könsrollsdiskursen, kvinnor som problemdiskurs, män som normdiskurs och heteronormativitetsdiskursen. Dessa diskurser analyserades med utgångspunkt i Hirdmans genussystem och alternativa genusformler som Grahn har tagit fram och som sedan användes för att diskutera studiens resultat. Resultat Studiens resultat visar på att läroböckerna utgår ifrån två identifierade kön som tillskrivs specifika egenskaper och beteenden. Dessa två binära kön, flickor/kvinnor och pojkar/män, sätts ständigt i relation med varandra och beskrivs som dikotomier till varandra. Kvinnor framställs ofta som problematiska och bristfälliga medan män framställs som norm och utgångspunkt. Analyserade läroböcker består delvis av könsspecifik text men de inkluderar könsneutral text i flera sammanhang. I både bild och text framkommer normer som kan kopplas till heteronormativitet. Att två av tre läroböcker exkluderar HBTQ-identiteter helt och att en bok behandlar homosexualitet endast i ett särskilt stycke tyder på att heterosexualitet framträder som norm i läroböcker. Slutsats Slutsatsen är att genom att jämföra och särskilja flickor/kvinnor och pojkar/män med varandra skapas olika normer gällande genus. Att exkludera eller särbehandla HBTQ-identiteter i läroböcker påverkar och konstruerar normer om sexualitet. / Aim The aim of the study is to investigate how gender and sexuality are constructed in textbooks designed for the subject Physical education and Health. The study will answer the following research questions:” What norms about gender and sexuality are conveyed in textbooks for sport and health?” and” How are norms about gender and sexuality conveyed and expressed in textbooks for sport and health?”. Method Three textbooks, written along current curriculum in the subject of sport and health, were analyzed with a discourse analysis as methodological approach. The material was critically reviewed and divided into eight different themes based on what was talked about and how it was talked about. Based on the themes, these four types of discourses were selected: gender discourse, women as a problem discourse, men as a norm discourse and heteronormativity discourse. These discourses were analyzed on the basis of Hirdman's gender system and alternative gender forms developed by Grahn and then used to discuss the result of the study.  Results The results of the study indicate that the textbooks are based on two identified sexes which are attributed to specific characteristics and behaviors. These two binary sexes, girls/women and boys/men, are constantly put in relationship with each other and described as dichotomies to each other. Women are described often as problematic and deficient, while men are presented as a norm and origin. Analyzed textbooks consist in part of gender-specific text but include also gender-neutral text in several contexts. Both, pictures and text show norms that can be linked to heteronormativity. The fact that two of three textbooks completely exclude LGBTQ identities and that one book involves homosexuality only in a particular part suggests that heterosexuality appears as the norm in textbooks. Conclusions Findings in this study indicate that by comparing and distinguishing girls/women and boys/men with each other create different norms regarding gender. Norms about sexuality are affected and constructed because textbooks exclude LGBTQ identities and treat them differently compared to heterosexuality.

Idrott och hälsa syftar till att ge elever kunskaper i att kunna ansvara för sin egen hälsa. För att eleverna ska kunna ansvara för sin egen hälsa efter skolans år måste de bli förberedda för det samhälle som väntar. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt i samhället, trots det har studier påvisat att psykisk hälsa är det som lärare i idrott och hälsa lägger minst vikt vid i hälsoundervisningen. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare tolkar styrdokumenten samt hur de bedriver undervisning kopplat till psykisk hälsa. Studien undersöker också vilka verktyg lärare har fått från bland annat lärarutbildningen för att bedriva en hälsoundervisning och då med fokus på psykisk hälsa. Resultatet visar att lärare är medvetna om vad som krävs för att bedriva undervisning som ger elever kunskap att ansvara för sin psykiska hälsa. Dock visar resultatet även att lärarna inte är förmögna att praktisk genomföra undervisningen utifrån sina visioner. De verktyg som lärarna har fått på lärarutbildningen är inte längre relevanta vilket tyder på att hälsoundervisningen utbildar elever till ett samhälle som inte längre är aktuellt

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av undervisning om kroppsideal och hur det har synliggjorts i kursen Idrott och hälsa 1 samt gestaltats av lärares arbete. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar konstruerats: -       Hur beskriver elever med betyg A-C i Idrott och hälsa 1 att undervisning om kroppsideal framträtt i kursen? -       Hur beskriver dessa elever att läraren i Idrott och hälsa 1 talat om kroppen och arbetat med kroppsideal? -       Hur finner dessa elever att kroppsideal är ett väsentligt kunskapsområde inom ämnet Idrott och hälsa? Metod Studien genomfördes med en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats och bestod av sju semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Undersökningens urval riktade sig mot gymnasieelever som avslutat kursen Idrott och hälsa 1 med betygen A-C. Insamlad data kategoriserades utefter angivna åsikter och upplevelser för att sedan skapa övergripande teman. Därefter analyserades teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. Resultat Resultatet antyder att studiens deltagare har undervisats om kroppsideal inom idrottsämnet i varierande utsträckning och under olika former. Eleverna uppger att undervisning om kroppsideal sker vid enstaka planerade tillfällen och uttrycker en önskan av mer undervisning om detta. En majoritet av eleverna beskriver idrottslärarnas arbete med kropp och hälsa utifrån fysiologiska perspektiv. Studiens elever upplevde att kroppsideal är ett viktigt ämne och att idrott och hälsa är det rätta forumet för att undervisa om kroppsideal i skolan. Slutsats Studiens deltagare upplever att undervisning om kroppsideal till viss del är begriplig, hanterbar och meningsfull. Undervisningen kan möjligen förbättras genom att vara mer omfattande, ske i tidigare åldrar och inbegripa ett bredare perspektiv på hälsa. / Abstract Aim The aim of the study is to investigate the experiences of high school students regarding teaching about body ideals. The study focuses on how body ideals have been made visible in the Physical Education course 1 (PE1) and represented by teachers. The following three research questions have been constructed in order to examine this: -       How do students with grades A-C in PE course 1 describe the teaching about body ideals that occurred in the course? -       How do these students describe their PE teacher’s talk and work with bodies and body ideals? -       Do these students find body ideals as an essential area of ​​knowledge in the subject of PE?  Method The study was conducted with a hermeneutic approach and consisted of seven semi-structured interviews of a qualitative nature. Sample selection was aimed at high school students who completed the course PE 1 with the grades A-C. Data were collected and categorized according to stated opinions and experiences to create overall themes. Themes were then analyzed using, Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence – SOC. Results The result suggest that the participants in the study have learned about body ideals in PE to varying degrees and under different forms. The students state that teaching about body ideals occurs occasionally and they expressed a desire for more teaching about this topic. A majority of the students describe the work of PE teachers with body and health from a physiological perspective. All students considered body ideals to be an important topic and thought that PE is the right arena for teaching body ideals in school. Conclusions The participants in the study experience that teaching about body ideals to some extent is comprehensible, manageable and meaningful. The teaching can possibly be improved by being more comprehensive, starting at an earlier age and including a broader perspective on health.

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

Detta är en studie som handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar en mer allmän bild av vad lärare anser vara viktig kunskap vid bedömning i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel samt hur de motiverar användandet av det. För att svara upp till studiens syfte har följande frågeställningar utformats: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet begreppet kroppslig rörelseförmåga? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet användandet av bollspel i undervisningen? och skiljer sig bedömningen av bollspel utifrån lärarens bakgrund och i så fall på vilka/vilket sätt återspeglas lärarnas erfarenheter och bakgrunder kring bedömning i bollspelsundervisningen? För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet med olika bakgrunder inom bollspel. Resultatet av studien visar att endast två av lärarna använder bollspel som ett bedömande moment och använder matriser när de bedömer sina elever. Övriga lärare använder bollspel som verktyg, morot samt vid situationsbaserad undervisning. Trots detta tycks ändå de lärarna bedöma bollspel men utifrån sin magkänsla. I frågan vilka egenskaper lärarna tittar på när de bedömer bollspel är det ett brett spektra av olika fysiska kvaliteter, vissa mer allmänna, vissa mer konkreta mot aktiviteten.Vad gäller begreppet kroppslig förmåga råder det stor osäkerhet kring vad det egentligen innebär. Samtliga sex lärare gav sex olika förklaringar när de ombads förklara vad kroppslig förmåga betydde för dem. De med bollbakgrund var mer konkreta och riktade mot aktiviteterna när de definierade kroppslig förmåga i relation till bedömning av bollspel, jämfört med de utan bollbakgrund som hade en mer allmän bild. Resultatet har analyserats med hjälp av Lindes läroplansteori samt Bourdieus teorier om kapital, habitus och socialt fält.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet ser på de olika områdena i det centrala innehållet i kursplanen och varför vissa områden får mer eller mindre undervisningstid. I denna studie har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i kursen idrott och hälsa 1. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av Engströms (2010) och Londos (2010) syn på Pierre Bourdieus begrepp habitus. Det som kom fram i dessa intervjuer var att lärarna ansåg att den viktigaste delen i det centrala innehållet främst är ”träningsmetoder och deras effekter” (Skolverket, 2011, s.84). Det som prioriteras ner av lärarna i undervisningen är framförallt friluftslivet, men också de teoretiska delarna i ämnet. Lärares tillvägagångssätt för att undvika att undervisa i och betygsätta dessa områden är antingen att lägga ihop området med något annat, alltså ”checka av” det genom att hela området läggs samman med friluftsdagen, eller att helt enkelt bortse från hela området. Lärarnas habitus kan påverka vilka områden de tycker är mer relevanta att undervisa om och detta kan leda till att vissa områden får mindre undervisningstid.

I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning idrottslärare anger att de användande av digitala verktyg för att utveckla. Att de använder sig av digitala verktyg för att utveckla elevers motoriska förmågor i idrott och hälsa. Tidigare forskning talar om att digitala verktyg öppnar upp för flera både undervisnings- och inlärningsmöjligheter och genom användandet av digitala verktyg kan eleverna utveckla förmågorna och kunskaper inom idrott som de annars kanske inte kunnat göra. Den tidigare forskning som vi har tagit del av visar också tydligt att det är filminspelningar som till största del används för att utveckla elevernas motoriska Förmågor.Vi har gjort en enkätstudie där 55 idrottslärare har deltagit. Resultaten av denna enkätstudie visar att de allra flesta av de deltagande lärarna använder sig av digitala verktyg på olika sätt i undervisningen Kanske visa ännu tydligare vad resultaten visar när det gäller hur verktygen används för att utveckla elevernas motoriska förmågor. Här blir det som att ni lägger fokus på annat istället.. De allra vanligaste digitala verktygen som används är surfplattor, datorer och projektorer. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Skolor runt om i världen väljer att skära ner på idrottsundervisningen för att införa mer undervisning i akademiska1 ämnen, som matematik och engelska. Konsekvenserna av att skära ner idrottsundervisningen kan leda till att barn och unga blir mer stillasittande och riskerna för ökad stress, ökad risk för dödliga sjukdomar samt minskad muskelstyrka ökar. Syftet med detta arbete är att undersöka sambanden mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Förhoppningarna är att studien ska bidra med förståelse för hur skolprestationer påverkas av fysisk aktivitet. En systematisk litteratursökning har gjorts för att finna material till vår studie. Vi har använt oss av databaserna SportDiscus och Pubmed för att söka fram våra artiklar. Med hjälp avinkludering – och exkluderingskriterier har vi funnit 23 artiklar av originalforskning som är publicerade i peer-reviewed tidskrifter. Vi har också funnit två artiklar med hjälp av en manuell sökning. Analysen gjordes genom att sammanställa likheter och skillnader mellan artiklarna för att sedan kategorisera och kartlägga relevant fakta och resultat med grund i våra frågeställningar. Det övervägande resultatet är att den fysiska aktiviteten påverkar elevers skolprestationer, deras klassrumsbeteende och deras koncentration i positiv anda. Den fysiska aktiviteten påverkar de akademiska prestationerna i de flesta ämnena och relationen mellan fysisk aktivitet och matematik tycks vara starkast. Elever med en högre aerob kapacitet gör bättre ifrån sig på akademiska tester och intensiteten under idrottslektioner har betydelse för elevernas betyg. Resultatet visar också att ett stillasittande beteende kan vara främjande för akademiska prestationer. Slutsatsen är att elevernas skolprestationer kan komma att förbättras vid införande av fysisk aktivitet med en hög intensitet samt med hjälp av en ”fysisk aktivitets-didaktik” i klassrummet. Resultatet talar för att öka den fysiska aktiviteten eller rekommendera eleverna att satsa på deras fysik och främst deras aeroba kapacitet. 1: Begreppet akademiska skiljer sig i innebörd mellan svenska och engelska. En tydligare förklaring av hur denna studie kommer tillämpa begreppet kommer under metodavsnittet.