Detta arbete har sin utgångspunkt från en matematikdidaktiks delkurs för blivande grundskolelärare i F-3. Där möter studenterna flera olika skriftliga och muntliga examinationsformer, men ingen som inkluderar digitala medier. Den här studien utgår ifrån en examinationsuppgift som examineras på två olika sätt. En grupp examineras genom en filmuppgift och en grupp examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Syftet med denna studie är att undersöka om variation av examinationsformer kan möjliggöra för studenterna att uttrycka sin kunskap på olika sätt, genom att använda de olika examinationsformerna.

Kerstin Zimmermann, Wien, betrachtete verschiedene Klassifikationen zur Beschreibung von Technologien. Hierbei geht es auch um Eingruppierungen von neuen Technolo­giefeldern mit einem besonderen Augenmerk auf IKT. Die OECD-Klassifikation misst nur die F&E Intensität am Gesamtumsatz. NACE Code und ISIC beziehen sich auf Produktion, Handel und Dienstleistungen. Im cross-sektoralen Bereich gilt es aber, sinnvolle Indikatoren für die Anwendung einer generischen Technologie zu finden, der allerdings neuere Meßmethoden zur Seite gestellt werden müssen. Entspre­chende Parameter stellte sie vor.

I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.

Gambling has become ever more available and begun to employ more techniques, such as gamification, in order to engage their players. Today, Gambling with the use of your computer or smartphone is not deemed very different from playing any other kind of game. This shortens the availability cascade, or chain of events, that in the context of Gambling can ultimately lead to severe economical or social consequences for the players. This thesis seeks to find out how the increased availability can be counteracted by giving control back to the players through the use of personal informatics as well as if, and if so how, the social aspect of Gambling affects responsibility and the perceived experience. By conducting in-depth interviews with 20 participants I gained insights into what would assist them in maintaining control as well as their perception of Gambling. In order to evaluate these findings they were, in conjunction with related research, translated into a design concept. The results of the evaluations of this design suggest that many of the same techniques used to increase engagement with Gambling can also be utilized to counteract the increased availability. The prospects for future research are outlined.

Social isolation is one of the main challenges for distance students. In the situation of covid- 19, on-campus university students in Sweden are faced with the same challenge, since they have been required to study elsewhere as Universities are closed for students. We asked in what way students use technology during covid-19, and which role technology has for university students. The answers to these questions are important to be able to design and implement better technology for communication and collaboration across distances. To study this, we conducted qualitative interviews and a questionnaire with university students normally studying at campus. Our findings show that university students use a variety of technologies during covid-19 to socialize, work and study, and entertain themselves. We contribute with information about which online services, functions, and hardware are seen as most important. Finally, we provide information about technology's role for university students during covid-19, such as something used to maintain your social life, studies, for entertainment and to combat boredom.

Information and communication platforms are used by cities and municipality for government-citizen communication. Previous research has shown difficulties in purpose and use, as well as in implementation of ICT platforms. The use and satisfaction of ICT platforms by citizens have also been shown to differ, depending on user motives, city size or population. In order to study the concept of governmental ICT platforms on a regional level, the authors investigated ICT platforms in the municipality of Kalmar, Sweden. The purpose was to identify how the different platforms are used to involve and engage citizens. Furthermore, the purpose was to see how a platform can be designed to improve citizen involvement and engagement. Municipal workers within communication departments, as well as citizens of the municipality were interviewed in order to identify the current situation of ICT platforms. Moreover, the attitudes and use from a citizen perspective was also identified. Through categorizing and cross-examining the collected data, it could be argued that ICT platforms provided by the municipality of Kalmar exist, though due to internal and external communication problems, are unknown and not frequently used by the citizens. The collected data also provided a base for the design of a mobile application platform that encourages citizens to communicate with the municipality. By creating indictments for the citizens to use the platform, as well as creating an inviting environment and a community feeling, citizens felt more encouraged to engage in government-citizen communication. Using a user engagement model as a basis for design was also shown to be beneficial in creating a forum for user involvement and engagement. / Information- och kommunikationsplattformar används av kommuner för kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Tidigare forskning har visat svårigheter i syfte och användning, samt implementation av IKT-plattformar. Användande och tillfredsställelse av IKT-plattformar visar sig variera hos medborgare, beroende på användarmotiv samt kommun- och befolkningsstorlek. För att studera konceptet IKT-plattformar på en regional nivå, undersöker författarna IKT-plattformar inom Kalmar kommun. Syftet med forskningen var att identifiera hur de olika plattformarna användas för att involvera och engagera medborgare. Syftet var även att studera hur en plattform kan designas för att öka medborgares involvering och engagemang. Kommunanställda inom kommunikationsavdelningar samt medborgare inom kommunen intervjuades för att identifiera det rådande läget angående kommunala IKT-plattformar. Attityder och användande från ett medborgarperspektiv identifierades också. Genom kategorisering och korsreferens av den insamlade datan kunde det argumenteras för att IKT-plattformar existerar i nuläget, men är för många medborgare okända och brukas sällan på grund av interna och externa kommunikationsproblem. Den insamlade datan bidrog med underlag för designen av en mobilapplikation som uppmanar medborgare att kommunicera med kommunen. Genom att skapa incitament för medborgare, samt att skapa en inbjudande miljö och samhällskänsla, kände sig medborgare mer villiga att engagera sig i kommunikation med kommunen. Genom att använda en modell för användarengagemang som grund för design visade sig också vara fördelaktigt för att skapa ett forum för användarinvolvering och användarengagemang.

No description available.

Från och med 1 april 2022 klassas inte längre Covid-19 som en allmänfarlig- eller samhällsfarlig sjukdom och restriktionerna som tidigare tvingade fram digital vägledning i skolor gäller inte längre.Studiens syfte och frågeställning är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till digital vägledning efter covid-19 pandemin och vilka fördelar- samt nackdelar de upplevt med digital vägledning.I denna kvalitativa studie intervjuades sex studie- och yrkesvägledare där alla informanterna var verksamma på olika grundskolor. Intervjuerna har gjorts med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide.Genom att analysera intervjuerna med hjälp av Malténs kommunikationsteori och Egans The Skilled Helper Model har vi besvarat vårt syfte och frågeställning. Egan och Maltén beskriver bland annat att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal.Resultaten i denna studie visar att digital vägledning missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna till viss del inte kan se varandras kroppsspråk.Det framkommer även att samtliga informanter har uppfattningen att den digitala vägledningen aldrig kan ersätta det fysiska mötet face-to-face men att det finns fler fördelar än nackdelar med digital vägledning.I studien lyfts också att vissa särskilda grupper, till exempel elever med NPF-diagnos och hemmasittare gynnas av digital vägledning.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden.  The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.

Due to the increased level of digitization in society the retail sector must adapt and follow the digital footprint to survive on the market. As a result of the digital development, e-commerce has become a major part of the retail industry. The purpose of  this study is to understand and contribute knowledge of how the consumers attitude and expectations towards the in-store retail has changed and how it will affect the function of the physical store in the future.  In this study we will focus on generation  Z since they constitute the majority of the retail consumers and will have a significant impact on the future of retail. To explore this field, we used a qualitative approach, and the data were obtained through semi-structured interviews with consumers from generation Z. Additionally we initiated the study with a survey to get an essential understanding of the behaviors of generation Z as consumers. The primary findings of this study are the correlation between the consumers general attitude towards the digitization of society and their expectations on the integration of digital innovations in in-store retail. The characteristics of generation Z are demands on a seamless and convenient shopping experience which we can see differentiate depending on the type of product the consumer aims to purchase. Finally, as the study shows that generation Z has a generally positive attitude towards new technology and is adaptable, we mean that the stores’ focus should not be on what type of technology they integrate but how the technology can satisfy the consumers' needs and expectations.