No description available.

The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon´s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualiative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children´s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children's act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the "experience phase", the "study phase" and the "reflection phase". The phases build on each other and for the children to reach the final "reflection phase" they need support from the teacher (Fischer and Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science. / Syftet med min studie är att få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår olika faser, upplevelse-upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011. Jag undersöker här vilka diskurser som kan läsas i skrivningen i dessa texter. Hur diskurserna är konstituerade kommer att få en påverkan på IKT-utbildningen inom reformen GY 2011. Efter att ha genomfört en kritisk diskursanalys kan jag se att reformen för GY 2011 bygger på dokument där framträdande diskurser konstitueras. En kvalitetsdiskurs och en specialiseringsdiskurs är utgångspunkten i ämnesplaner och utbildningsdokument som definierar Gy 2011. Det är möjligt att se den självständighet som Skolverket och Regeringen visar, då de europeiska dokumenten, med nyckelkompetenser för livslångt lärande inte påverkar nationella texterna i en större utsträckning. Den säkerhetsdiskurs som jag identifierar i dokumentet för digital kompetens är inte lika framträdande i nationella skrivningar. Samtidigt visar den kritiska diskursanalysen, relationellt, att Skolverket besitter en självständighet gentemot Regeringen och en europeisk utbildningspolitik. Skolverket tolkar syftet med nyckelkompetensernas innehåll, som ”varje medborgares möjlighet till ett gott liv med möjligheter till självförsörjning”. I reformen för GY 2011 visar Skolverket att man i sina dokument använder skrivningar som ligger längre från diskurserna i nyckelkompetensen digital kompetens. / By a critical discourse analysis, I seek the answer to the discourses that are in my selection of documents. With the socio-cultural perspective as a theoretical basis I choose to look at knowledge and learning. Starting point for the analysis is the Council of Europe recommendations in Education and Training 2010, stated in the form of eight key competences for lifelong learning (EU 2006a). I look at digital literacy, which is one of key competences that every European citizen must develop. I also analyze papers contained in the process of the reformed Swedish upper secondary school Gy 2011th I examine here the discourses that can be read into the wording of these texts. how discourses are constituted will have an impact on the ICT education in reform GY 2011th After carrying out a critical discourse analysis, I can see that the reform of GY 2011 is based documents in which the dominant discourses constituted. A quality of discourse and a specialized discourse is the starting point in the subject plans and training documents defines Gy 2011th It is possible to ensure the independence of the National Agency and The government shows, when the European documents, with the key competences for lifelong learning does not affect national texts in a larger extent. The security discourse which I identify in the document for digital literacy is not as prominent in national projections. At the same time the critical discourse analysis, relational, that The Agency possesses an independence from government and a European education policy. The Agency interprets the purpose of the key skills to their content, which "Every citizen the opportunity to live a good life with opportunities for self-sufficiency." IN reform for GY 2011 shows the National Agency that in their documents using wordings located further from the discourses of key digital literacy skills.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem. Undersökningens resultat överensstämmer i mångt och mycket med forskningslitteraturen. Elevernas motviation till skrivning och att de skriver mycket på sin fritid belyses. Likaså skolans ansvar att anpassa undervisningen till det samhälle den verkar i och är skapare av. Den svenska skolan som genomsyras av ett sociokulturellt lärandeperspektiv bör kunna utgå ifrån elevernas vardag och fritid för att ett dialogiskt klassrum ska kunna skapas. Därmed är bloggen ett utmärkt verktyg och redskap för undervisningen genom sin mångfacetterade utformning som ger möjlighet till att arbeta med kamratrespons och skrivprocessen på ett gynnsamt sätt.

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage. To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools. This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's’ autonomy, the institutional framework and affordance. Our conclusion is that the tablet’s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other.

Nacionalinės ir pasaulinės mokymo(si) sistemos išgyvena krizę: didėja atotrūkis tarp piliečių, turinčių galimybes įgyti kokybišką išsilavinimą ir jų neturinčių. Šiai problemai spręsti aktuali mokymo(si) visą gyvenimą sistemos plėtra. Lietuvoje sukurta valstybės švietimo strategija 2003–2012 metams, jos esmė – išplėtoti socialiai teisingą, visiems prieinamą švietimo sistemą, sudarančią sąlygas visuomenei mokytis visą gyvenimą. Viena tokio mokymo(si) formų – nuotolinis mokymas(is), grindžiamas moderniųjų IKT panaudojimu. Lietuvos nuotolinio švietimo esmė – plėtoti nuotolinio mokymo(si) tinklą, užtikrinantį kiekvienam prieinamą, visą gyvenimą trunkantį mokymą(si). Mokinių mobilumas, tėvų migracija ir kt. byloja, kad nuotolinio mokymo(si) poreikis gali būti jaučiamas ir bendrojo lavinimo mokykloje, todėl analizei pasirinkta tema ,,Nuotolinis mokymas(is) bendrojo lavinimo mokykloje: situacijos ir poreikio analizė“. Tyrimo objektas – nuotolinis mokymas(is) Lietuvos bendrojo lavinimo mokykloje. Tyrimo tikslas – išanalizuoti nuotolinio mokymo(si) situaciją ir poreikį Lietuvos bendrojo lavinimo mokykloje. Tyrimo uždaviniai: išanalizuoti šiuolaikinę nuotolinio mokymo(si) sampratą, jo teorinius pagrindus; išanalizuoti nuotolinio mokymo(si) situaciją Lietuvos švietimo sistemoje; atskleisti nuotolinio mokymo(si) poreikį Lietuvos bendrojo lavinimo mokykloje, tokį poreikį lemiančius veiksnius ir tikslines grupes. Tyrimui atlikti pasitelkta mokslinės informacijos, dokumentų šaltinių... [toliau žr. visą tekstą] / National and global education (learning) systems are in a crisis: the gap between citizens who have access to quality education and who don’t have is growing. To tackle this problem life long training (learning) system development is urgent. Lithuania has created a public education strategy for 2003–2012, its essence is the development of socially just, accessible education system, enabling the public to learn throughout their lives. One form of such training (learning) is distance learning based on the use of modern ICT. Essence of Lithuanian distance education is the development of distance education (learning) network that provides everyone with accessible lifelong learning (teaching). Student mobility, migration of parents etc. suggests that distance education (learning) needs may be felt in mainstream schools, so for analysis the following topic was chosen: “Distance education (learning) in general education schools: situation and needs analysis”. Research object is distance learning (teaching) in Lithuanian general education schools. Purpose of the survey is to analyse the need in the distance education (learning) in the Lithuanian general education schools. The objectives are: to analyze modern distance education (learning) concept, its theoretical framework, to analyze distance education (learning) situation and need in Lithuanian education system, to reveal distance education (learning) situation and its need in the Lithuanian general education schools, its demand... [to full text]

Den här c-uppsatsen är en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstämmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under åren 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojämn tillgång till dator med internetuppkoppling. Studien är utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmärksamhet för Informationsåldern: Ekonomi, Samhälle och Kultur, Nätverkssamhällets Framväxt. Syftet är att med en litteraturstudie undersöka om det skett någon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan. Studien är begreppsutredande och baserad på forskningsartiklar och litteratur. Studien undersöker om artikelförfattarnas teorier och forskning överensstämmer med Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrum. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har på kort tid slagit igenom och blivit en del av många människors vardag. De grupper människor som inte får tillgång till IKT riskerar att marginaliseras. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen är det även relevant att undersöka om Castells teorier som numera (2013) är över ett decennium gamla fortfarande är aktuella. / This thesis investigates how parts of Manuel Castell’s theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows coincide with a selection of academic publications from the period 1990-2010 in the LISA (Library and Information Science Abstracts) database. The digital divide refers to unequal access to computers with internet connections. The investigation is based on literature studies and text analysis methods. Castells was widely recognized for The Information Age: Economy, Society and Culture. The literature study aims to investigate whether there has been a shift in the explanation of the digital divide. The paper is a conceptual investigation and based on scientific publications and literature. The paper investigates whether the theories and research of the authors of these publications is in accordance with Castells’ theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows. ICT (information and communication technology) has emerged rapidly and become part of the everyday life of many people. Population groups without access to ICT face risks of marginalization. Considering the rapid technological development, it is also relevant to investigate whether Castells’ theories, which by now (2013) are more than a decade old, still are valid.

Under 1990-talet var “informationssamhället” ett begrepp som flitigt användes av politiker i hela västvärlden. De nordiska länderna var inga undantag. I denna avhandling undersöks och jämförs den svenska och norska politiska debatten om “informationssamhället” under 1990-talet. Debatten präglas av uppfattningen att ny IKT (informations- och kommunikationsteknik) är drivande i ett historiskt epokskifte som implicerar industrisamhällets slut och “informationssamhällets” början. Denna uppfattning analyseras ingående med diskursteoretiska verktyg. Debatten förstås som en diskursiv kamp mellan olika kollektiva aktörer (de politiska partierna i riksdagen resp. Stortinget), en kamp som inte bara handlar om framtiden utan också om samtid och historia. De tongivande inslagen av teknik och utvecklingsdeterminism analyseras och problematiseras både som en politisk strategi och som en arketypiskt modern förståelseform. Ett socialdemokratiskt dilemma infinner sig – hur skall socialdemokratiskt styre legitimeras i en tid där utvecklingen sprungit ifrån industrimodernitetens socialdemokratiska industristat? En tyngspunktsskillnad beträffande betoningen av “hårda” och “mjuka” frågor påvisas i jämförelsen mellan svensk och norsk debatt. Denna skillnad sätts i ett historisk sammanhang som understryker grannländernas delvis olikartade moderniseringsprocesser.

Nūdienos švietimo sistemoje informacinės ir komunikacinės technologijos sudaro galimybes ugdyti šiuolaikišką pilietį, pasirengusį gyventi elektroninėje erdvėje. Kompiuterinės technologijos daro įtaką įvairių dalykų mokymui ir mokymuisi, visam ugdymo procesui. Tyrimo tikslas - atskleisti IKT taikymo technologijų pamokose situaciją ir ją sąlygojančius veiksnius. Uždaviniai: išanalizuoti mokslinę literatūrą, teisinius dokumentus ir atliktus tyrimus susijusius su IKT taikymu per technologijų pamokas; atskleisti IKT taikymo svarbą mokant technologijų; išnagrinėti technologijų mokytojų kompetenciją taikyti IKT technologijų pamokose. / Today's education information and communication technologies have the potential to develop a modern citizen, ready to live in electronic space. Computer technology has an impact on a variety of subjects for teaching and learning also for the educational process. The aim of thesis is to reveal ICT application in technology lessons situation and its determinative factors. Tasks: to carry out the analysis of the scientific literature and education documents, in order to reveal ICT use in technology education; to reveal the importance of ICT use in technology education; to analyse teachers’ competence to use ICT in technology lessons.

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem. / Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.