Syftet med studien är att belysa relationen mellan undervisning och lärande, med IKT som arbetsredskap, för att möjliggöra lärande om ett specifikt lärandeobjekt om area. Studien inriktas mot elever i årskurs 4–6. Teorin som studien bygger på är variationsteorin. Olika variationsmönster används med variationsteorin, vilket är ett verktyg för att skapa lektionsdesign och analysera lärandet. Det är nödvändigt för elever att upptäcka skillnader innan likheter kan urskiljas vilket skapas med variationsteorin.   En learning study börjar med att välja ett lärandeobjekt. För att sedan ta reda på elevers missuppfattningar om area. Sedan skapas ett preliminärt lärandeobjekt med tillhörande kritiska aspekter. Utifrån missuppfattningarna, kritiska aspekter och lärandeobjektet gör eleverna ett förtest innan lektionsdesignen skapas för att få reda på om de kritiska aspekterna fortfarande existerar. Efter lektionen gör eleverna ett eftertest för att se om eleverna har urskilt de kritiska aspekterna och ifall några nya har hittats.   Resultatet från studien visar att sex kritiska aspekter till det specifika lärandeobjektet har identifierats. De kritiska aspekterna är urskilja; skillnaden mellan area och omkrets, vad areaenhet är, hur areaenheter används i uppskattningar, hur areaenheter används i beräkningar, enheten för area och till sist sambandet mellan areaenheter och angivna värden. Lärandeobjektet är att elever ska kunna förklara, uppskatta samt beräkna area i tvådimensionella figurer genom att använda areaenheter. I en del av lektionsdesignen visades olika figurer för att få eleverna att urskilja skillnaden mellan area och omkrets och diskutera areaenheter. I den andra delen av lektionsdesignen användes GeoGebra för att illustrera hur areaenheter kan uppskattas men också hur de kan beräknas. Slutsatsen enligt resultatet i studien är att verksamma lärare bör använda variationsteorin för att elever ska få möjlighet att urskilja det som är kritiskt. / The aim of this study is to illustrate the relationship between teaching and knowledge, with ICT as a tool, to enable learning about a specific object of learning about area. This study concentrates to pupils in grade 4-6. The theory that underlies the study is the theory of variation. Different variation patterns are used within the theory of variation, which is a tool for designing teaching and analyze learning. It is necessary for the students to experience the difference before similarities can be experienced, which is done with variation theory. A learning study starts with choosing an area content. Afterwards examine the pupils’ misconceptions about the area content. Then a tentative object of learning and associated critical aspects determine. Within the misconceptions, critical aspects and the object of learning the pupils are doing a pre-test before the lesson designs for letting know if the critical aspects and the object of learning still exist. After the lesson the pupils are doing a post-test to know if the pupils have distinguished the critical aspects and if some knew critical aspect have been found. The result of the study shows that there are six critical aspects to the specific learning object. The critical aspects are distinguish; between area and perimeter, about area unit, how area unit uses in estimates, how area unit uses in calculations, the area unit and finally the connection between area unit and specified values. The object of learning is, pupils should be able to explain, estimate and calculate object of two dimension by using area unit.  In one part of the design lesson, different figures were shown to let the pupils distinguish between area and perimeter and discuss area unit. In the other part of the design lesson GeoGebra were used to illustrate how area can estimates and even how area can be calculated.  The conclusion of the result in the study is that teachers should use the theory of variation, so pupils get the opportunity to distinguish what is critical.

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.

I dagens samhälle stöter barn och vuxna på digitala verktyg dagligen, tekniken och verktyg utvecklas allt mer.Skol- och fritidsverksamheten har i ansvar att utbilda och utveckla elever i digitalt användande för lärandeoch kritiskt tänkande. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar förutsättningarnaför att arbete med IKT i fritidshem. Genom en kvalitativ studie genomfördes undersökningen av nio fritidslärarei tre olika verksamheter. Resultatet påvisar ett positivt engagemang till IKT men att den grundläggandeutbildningen är bristande och fritidslärarna påtalar om utbildning.

Denna studie har som syfte att undersöka digitala verktyg ur ett genusperspektiv, hur pedagogerna förhåller sig till dessa två områden och hur genus konstrueras i mötet med de digitala verktygen. I studien har utgångspunkten varit forskning kring genusordning och socialkonstruktionismen som innebär att vi lär av och med varandra och att olika strukturer och normer påverkat vårat förhållningssätt till genus. Denna studie har grundat sig i intervjuer av sex personer och två observationstillfällen. Resultatet visade att det råder viss osäkerhet kring användningen av digitala verktyg vilket bidrar till en svårighet att använda dessa verktyg i genusarbetet. Pedagogerna visar på ett medvetet tänk kring genus genom intervjuerna men som i praktiken ibland faller i glömska, här kan tidigare erfarenheter styra hur de handlar. Resultatet visar hur det kan skilja sig i den digitala världen och den fysiska miljön i verksamheten. Avsaknaden av kompetens kring digitala verktyg gjorde att några av pedagogerna ansåg att de hade större nytta av en extra personal istället för att köpa in digitala verktyg.

This is a project exploring a possible future of embedded mobile augmented reality services in people's daily routine. The project was conduct- ed at Umeå Institute of Design as a MFA Thesis in Interaction Design. The constant development of technologies along- side with society’s increased usage of the mobile phone makes this medium more and more inter- esting amongst all age groups. The existing solu- tions focus on ways of communicating through short time interactions as well as on gameplays with a focus on storytelling. So far, these existing solutions are rarely implementing a service aspect for people's daily routine. The mobile augmented reality technology has the power to serve a variety of purposes, which are for now, not discovered. This lack of exploration creates challenges for the market and the user which leads to discourage in that medium. To understand the needs of the people and the language of the technology, I immersed myself into the augmentation of realities and conducted a thorough research with conversations with the target group and experts in the field, opportunity evaluations, and concepts testing. The insights gathered during the research brought the conclu- sion that the medium has the power to transfer knowledge by having the user experiencing rath- er than observing. This increases the chances of understanding and participating with information. This is why the project’s goal is to form a mobile AR service example, where the user feels motivat- ed to engage with their surroundings in their daily routine. The final outcome of the project consists of a plat- form which allows the user to explore the history of their current location. The platform is clustered in two areas. On the one hand a content library gathers information about explored locations. This information is displayed through a list and detail view of written information as well as through an immersive gallery. This gives the user the oppor- tunity to easily explore and share their discoveries with their communities. On the other hand an interactive map as well as a lens filter enables the user during their exploration to discover the infor- mation. Based on a data preview visualisation the user is able to create their own contextual digital gallery. This experience motivates the user to easily start discovering their location as well as building up routines based on that kind of interaction. This new service showcases possibilities to design for mobile AR as well as strengthen the relation be- tween the users and their environment.

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

<p>The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor. Vasteras home page is more seen as a very inert two way communication channel, due to the lack of discussion/debate forum. Other forms of communication via other media is prefered. Obviously IT is a fast and complementary media but face to face communication is prioritized rather than computer communication. E- democracy, E- meeting, E- discussion can not replace face to face communication. There is a strong belief among the municipal executive committee in the representative democracy as the best functional political system. The political climate characterizes as a sort of conservatism or pessimism when it concerns IT and democracy. Despite all of this, there are many optimistic attitudes about IT in a future perspective. Marketing and education are essential elements that benefit to more dialog and interactivity which can influence the quality of democracy. The Internet is perceived by many of respondants as an excellent horizontal communication than vertical.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.</p>

<p>We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom.</p> / <p>Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.</p>