The thesis purpose is to gather recommendations to adapt participatory design to elderly users, through the involvement of an association of elderly museum volunteers. The outcome is the result of a participatory process that included forms, interviews, cultural probes, and workshops where the volunteers and designer collaborated tightly to explore volunteers’ needs and find solutions to address them. This process led to the design of a platform that empowers volunteers' work and recognizes its value. The platform includes sections managed by the volunteers to archive information about the museum pieces, share organized activities, and receive feedback from visitors to improve their work.

Idag förekommer det en ojämlikhet i svenska förskoleverksamheter när det kommer till att erbjuda barn digitala verktyg i undervisningen. Studiens avsikt är att undersöka hur förskollärare runt om i olika förskoleverksamheter förhåller sig till att inkludera IKT och digitala verktyg i sin undervisning. Samtidigt undersöks hur olika ramfaktorer, exempelvis tidsfördelning och aktörer, påverkar förskollärarnas arbete i det aktuella ämnesområdet. Studien använder ramfaktorteori som både teoretisk ansats samt som ett analysverktyg. Studiens empiri har insamlats utifrån en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat i studien visar att förskollärarnas möjligheter till undervisningsprogression varierar mellan olika förskoleverksamheter. Vad förskollärare erbjuds samt vilka möjligheter de har för att kunna implementera undervisning som inkluderar digitala verktyg skiljer sig åt mellan olika förskoleverksamheter. Studiens deltagare har framhävt att det finns olika ramfaktorer som möjliggör alternativt begränsar deras arbete med inkludering av digitala verktyg. Studien beskriver att tidsfördelning är den faktor med störst omfång. Studiens slutsats beskriver att en förskoleverksamhets ledning kan med en stor sannolikhet ha en större roll i att kunna påverka undervisning än vad som har framkommit i studien. Slutsats lyfter även fram att verksamma förskollärare är medvetna aktörer som påverkas av olika ramfaktorer när de ska bedriva undervisning som inkluderar digitala verktyg.

The usability of complex scientific software is often lacking as it tends to not receive a high priority in development, in addition to the fact that developers are usually engineers with a low level of knowledge in usability areas. The study examines such a software in an environment with a significant difference in terms of user skill, which creates some issues in terms of improving usability. Novice users need to have a higher degree of learnability to better understand how to operate the system, but this cannot reduce the overall level of complexity since it is required by experienced users to perform more advanced tasks. To find out how usability could be increased under these conditions, qualitative interviews were conducted with users of the software. The gathered data was applied to a thematic analysis that was used as a foundation in the development of a functional prototype for a new design, which was iteratively tested and evaluated with users. The design integrates a somewhat novel feature through a zoom-in function as an adaptable view, where the user can visualize a more complex layer of the software. The study also highlights the importance of correctly identifying central user activities in an environment with a high difference in complexity among tasks, to make more informed design decisions around visual priority.

I och med att digitalisering, användning av internet och e-tjänster har ökat finns ett stort behov av att se till att webbsidors information kan nå ut till och tillgodogöras av alla individer. Det finns ett antal lagar, riktlinjer och krav för att uppnå detta. I Sverige är det ett lagkrav för offentlig service att skapa digitala tjänster som är tillgängliga för alla individer oavsett behov och förmågor, vilket framkommer i Lag om tillgänglighet till digital offentlig service som bygger på bestämmelser från EU-direktivet och har i syfte att säkerställa att offentlig service kan nås av alla individer. I syfte att undersöka användbarhet, tillgänglighet och potentiella förbättringsmöjligheter hos Nationell Patientenkäts resultatsida har användbarhetstester med testuppgifter, think aloud, semi-strukturerade intervjuer samt SUS-enkäter tillämpats. Testerna genomfördes av sex testdeltagare för att ge insikt i potentiella användares interaktion med webbsidan. Utvärdering av tillgänglighet genomfördes genom att testa Nationell Patientenkäts resultatsida mot utvalda krav ur WCAG 2.1, dessa valdes ut utifrån resultaten från användbarhetstesterna. I analys av insamlade data utifrån Benyons 12 designprinciper och utifrån analys av hur webbsidan lever upp till kriterier ur WCAG 2.1 framkom det att resultatsidan har rätt god användbarhet samt tillgänglighet, men för att öka båda dessa skulle mindre justeringar behöva göras främst inom synlighet och tydlighet för funktionalitet.

Då ett företags webbplats är ansiktet utåt till kunder och en kanal som ska generera värdeför företaget så är det viktigt att dess innehåll och dess design är genomtänkt och möter användarnas behov. Konverteringsoptimering handlar om att omvandla en besökare till kund, vilket leder till en ökad lönsamhet. Denna studie genomfördes på uppdrag av ett företag med syfte att testa och utvärdera hur man genom förändring av design kan generera en ökad konvertering på utvalda sidor på företagets webbplats. Med hjälp av verktyget Google Optimize, så har så kallade A/B-tester satts upp och testats på webbplatsens besökare under en period, för att undersöka hur webbsidorna presterar i förhållande till varandra. Google Analytics har försett Google Optimize med webbtrafikdata och därefter har Google Optimize sammanställt vilken version av sidorna som presterat bäst under denna period. Vidare användes Hotjar för att få fram en karta över besökarnas scrollbeteende. Resultatet från testerna visade en klar framgång för vissa förändringar i designen, även om rekommendationerna till företaget är att fortsätta testa och jobba vidare med konverteringsoptimering på sin webbplats. Slutsatserna av undersökningen är att placering av element och dess synlighet definitivt kan ha en påverkan på besökarnas beteende och därmed också på konverteringsgraden.

The thesis aims to explore digital interface elements that inhibit physical properties from the real world. Using a material-centric thinking, which is both developed and sharpened throughout the process, different physical materials and their attributes are collected, evaluated and attempted to be carried over into a digital medium. The outcome of the project is a repository of digital interface elements that “respond to the world around them.” By leveraging the sensing capabilities of today’s smartphones, the elements react to physical input and change their visual expression and interactive behavior. This makes the interface, and the device, feel like a extension of reality and “more like a physical thing in the world.” The project aims to inspire and provoke other designers to think about their practice and craft in the field of digital interface and interaction design.

Inledning  Digitala verktyg och digital kompetens är ett högt aktuellt område där det sker ständiga debatter om skärmars skadlighet för barn. Idag framkommer det i läroplanen för förskolan att förskollärare ska ansvara för att ge barnen möjlighet att möta digitala verktyg och skapa en digital kompetens men hur när forskning visar alla skador digitala verktyg kan ge?   Syfte och frågeställningar   Syftet med studien är att undersöka pedagogernas syn på deras kompetens i att använda digitala verktyg i verksamheterna för att utveckla barnens digitala kompetens.  De frågeställningar som använts i studien är:  -    Hur ser arbetet med digitala verktyg ut i verksamheten? -    Anser pedagogerna att dem besitter kompetens nog för att använda digitala verktyg på ett lärande och utvecklade sätt med syftet att ge barnen en digital kompetens? Metod  Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med fysiska och skriftliga semistruktureade intervjuer där sex aktiva pedagoger om både förskollärare och barnskötare deltagit.   Resultat  Resultatet visar att det är en variation på användning av digitala verktyg i verksamheterna. Variationen beror dels på pedagogernas eget intresse, barnens intresse och inte minst tillgången till vidareutbildning och stöttning av huvudman och kommun. iPad är det mest förekommande digitala verktyget i verksamheterna men hur den används och till vad varierar, där efter är projektor det näst mest använda digitala verktyget. Pedagogerna tycker det är viktigt att ge barnen en digital kompetens och kunskap i hur man använder sig av digitala verktyg på ett korrekt och bra sätt men hur dem ska göra det upplevs svårt.

Digitalisering har ökat samt utvecklats senaste årtionde och dagens teknologi har ett stort inflytande på samtliga verksamheter. Digitalteknik är bland de största utvecklingarna som har påverkat jordens befolkning. Syftet bakom denna studie är att granska lågstadielärares användning av digitala verktyg i samband med matematikundervisning. Digital verktygs förbrukning har ökat de senaste åren i skolor. Syftet med verktygen är att skapa förutsättningar för elevernas utveckling inom lärandet. Studien har därmed gått ut på att undersöka pedagogernas förhållningssätt och IKT kunskaper inom digital teknologi. Undersökningen präglas av den sociokulturella teorin som handlar om att elever lär sig i samspel med andra samtidigt som de utvecklas inom sociala kontexter. Vid genomförandet av denna studie kombinerades två undersökningsmetoder för att få en djupgående inblick. Observationer och kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade åtta pedagoger från två olika skolverksamheter som ligger på två olika områden för att få varierande perspektiv.   I resultatet framkommer det att digitala verktyg är verksamma hjälpmedel som underlättar inlärningen av olika matematiska områden där eleverna får chansen att uttrycka sina kunskaper på varierande sätt. Det visade sig även att både de digitala redskapen samt applikationerna utvidgar en möjlighet till elevernas motivation och lärande utveckling. Det visar vidare att en variation i undervisningen är nyckeln till ett effektivt lärande, dock bör pedagogerna ha tillräckligt med kompetenser inom området för att kunna vidare dela med sig kunskap kring ämnet.

Inledning Digitala verktyg i undervisningen har ökat (Darragh & Franke 2021) och i takt med att digitala verktyg blir allt vanligare i skolan så ökar också tillgången till program och appar som är kompatibla med de digitala verktygen. Dock är det få av apparna som bygger på forskning och det är stora skillnader i kvalitéten (Skolverket 2021). Det visar sig även att det inte är tekniken i sig som leder utvecklingen i klassrummen utan läraren. Samtliga problem som kan uppstå vid användandet av digitala verktyg samt hur de ska användas faller på läraren och det vore betydelsefullt att ta upp hur lärare utbildas (Fabian, Topping & Barron 2016). Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att vinna kunskap om vilket inflytande TPACK-modellens kontext delar erfarenheter, attityder och resurser har på lärares användning av digitala verktyg samt deras undervisningsdesign (SAMR-modellen). Detta utforskas med utgångspunkt i följande frågeställningar: • Vilka erfarenheter och attityder har lärare till användning av digitala verktyg? • Vilken betydelse har digitala resurser för lärarens undervisningsdesign? Metod Detta är en kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. Sex lågstadielärare har intervjuats för att uppfylla studiens syfte samt svara på frågeställningarna. Som analysverktyg användes TPACK-modellen, vilken stöttas upp av SAMR-modellen i diskussionskapitlet. Resultat Lärarna i studien har en positiv attityd till integrering av digitala verktyg samt att deras erfarenheter är att en lärare behöver vara väl insatt i de appar och den teknik som den har tillgång till. Digitala resurser visar sig även bidra till ett varierat arbetssätt som förenklar för läraren och motiverar eleverna.

Dagens samhälle är väldigt digitaliserat och i skolans styrdokument framgår det tydligt hur viktigt det är att elever får möjlighet att arbete med digitala verktyg. Även tidigare forskning visar att informations- och kommunikationsteknik behöver integreras i utbildningssituationer för att bilda samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett globaliserat informationssamhälle. Syftet med denna studie är att bidra med mer vetskap om digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien kan ge fördjupad kunskap om hur, i vilken omfattning, med vilket syfte lärare använder digitala verktyg samt beskrivning av lärares uppfattningar om de digitala verktygens påverkan på elevernas kunskapsutveckling. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Fem lärare från fem olika skolor har intervjuats där resultatet visar att individanpassning är det främsta syftet med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Vidare framgår det att samtliga lärare anser att elevernas kunskapsutveckling kan gynnas om de i matematikundervisningen får använda digitala verktyg. En skillnad som upptäcktes var i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde digitala verktyg. Fyra av fem lärare använde digitala verktyg ett till tre matematikpass i veckan medan en lärare uppgav att de väldigt sällan använde digitala verktyg. Däremot var samtliga lärare överens om att den digitala undervisningen inte bör ersätta den traditionella, utan en variation mellan traditionella läromedel och digitala verktyg var det bästa både för elevernas motivation och kunskapsutveckling. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av pragmatismen samt det sociokulturella perspektivet och därefter diskuteras resultatet i jämförelse med tidigare forskning. Slutsatserna som framkommit är att digitala verktyg i matematikundervisningen kan underlätta elevernas inlärningsförmåga samt att det är ett enkelt sätt att individanpassa undervisningen. Även elevernas motivation och kunskapsutveckling kan påverkas positivt om de i matematikundervisningen får använda digitala verktyg.