Inledning I och med att digitaliseringen fått en plats i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är det inte längre fokus på att digitala verktyg ska användas i verksamheten utan fokus har flyttats till hur de ska användas. Då vi uppmärksammat att den digitala kompetensen hos förskollärare varierar och deras personliga tycken påverkar användningen har vi valt att genomföra denna studie för att undersöka hur förskollärare använder de digitala verktygen i förskolans vardag. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg i verksamheten för att hjälpa barnen i deras utveckling genom samspel, stöttning och scaffolding. Metod Vi har valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Urvalet består av sju förskollärare från sju olika förskolor inom samma kommun. För att få kontakt med deltagarna har vi använt oss av snöbollsurvalet.  Resultat Resultatet i vår studie visar att respondenterna är positiva till digitala verktyg och har en samsyn kring vad adekvat digital kompetens innebär och att behöver anpassa användningen efter barnens ålder och mognad. Det framkommer även att Ipaden är det digitala verktyg som används mest i verksamheten för olika ändamål. I resultatet framkommer också att det finns en okunskap och saknad av erfarenheter som resulterar i en rädsla inom ämnet och respondenterna menar på att det kan bero på eget intresse och ålder

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, samt om man känner obehag eller förtrogenhet med IKT. Vi vill även undersöka om lärarna anser att de får en kontinuerlig fortbildning inom den moderna teknologin.För att nå syftet har vi använt en kvalitativ metod med totalt elva intervjuer. Den litteratur som presenteras belyser tidigare undersökningar kring lärarens roll och de samband som finns mellan IKT och pedagogiska mål.Resultatet av vår undersökning visar att ett viktigt hjälpmedel för läraren är att aktivt deltaga i elevernas kunskapsinsamling. Undersökningen visar också att det är viktigt med baskunskaper inom IKT, samt att mycket av lärarnas vidareutbildning sker efter eget behov.Slutsatsen av vår undersökning visar att lärarna har en god baskunskap om IKT samt att de kontinuerligt ser nya behov att kompetensutveckla sig. Förslag på vidare forskning skulle vara hur man bäst går tillväga för att erhålla tillförlitligt material när man söker på Internet. / Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT.School Improvement and Leadership. The Training of Teachers at Malmö University.The purpose of this study is to try to elucidate if the teachers are experiencing any problems with ICT, and if they feel familiar or ill at ease with ICT. We also want to find out if the teachers consider that they continuously are offered further education within modern technology. In order to attain our object we have used a qualitative method and eleven interviews in all. The literature that is presented sheds light upon earlier research about the teacher’s role and the connections between ICT and pedagogical goals. The result of our study shows that an important teaching aid is to take an active part in the students’ acquisition of knowledge. The study also shows that basic skills are important in ICT, and that a great deal of the teachers’ further training is obtained according to their own needs. The conclusion of our study is that the teachers have good basic knowledge about ICT and that they continuously see new demands for competence development. A suggestion for further research would be how to proceed in order to successfully obtain reliable material when browsing on the Internet.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning, samspel, skriv- och läslärande, Trageton

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skrivning är lättare än läsning. Detta är bakgrunden till att Trageton vände på ordföljden i uttrycket ”läs- och skrivinlärning” till skriv- och läslärande. Vi anser att det genom åren har skett en evolution i samhället där datorn mer och mer har fått en central roll och betydelse. Idag finns datorn i stort sett i alla hem, på alla arbetsplatser och över hela världen. Datorn är dagens samhälles kommunikationsmedel. I de skolor som arbetar med ”Att skriva sig till läsning” har datorn fått en central roll, de följer med andra ord samhällsutvecklingen.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning. / The aim of this essay is to explore and describe different ways teacher students experience evaluation of an aesthetic learning process during production of a film. The result shows a lack of coherence between the initial expectations, which are focused on technical skills, and the later opinion which recommends the teacher to reward personal expressions. The students also show a great variety in attitudes to the thought of grades as a threat towards creativity. They seem to consider other students as more depending on grades compared to themselves. The differences between the negative and the positive group are very obvious but show no significant correlations to other group features. The students recommends the teacher to focus on expressions and messages during the assessment of their work. The study also focuses on the problem of evaluating and grading media literacy and computer skills as they are described within the examination order.

Utifrån studiens empiriska resultat-, litteratur- och forskningsgenomgång visar resultatet att lärplattan är ett bra och framgångsrikt redskap för lärande och då detta med utgångspunkt från alla elever, med eller utan behov av särskilt stöd. Det som främst visat sig har betydelse är att lärplattan ökar elevens motivation till lärande men även dennes självkänsla, nyfikenhet och drift till kunskapsinhämtning. Lärplattan är inte bara är en tillfällig trend utan har kommit för att stanna och kommer att forma och skapa en stor del av undervisningen i den moderna skolan. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att försöka förstå sex pedagogers upplevelser av lärplattans effekter för motivation till lärande hos elever i behov av särskilt stöd. Detta utifrån tilldelning av lärplatta, användningen av lärplatta i undervisningen och elevernas förmåga i att hantera lärplatta och appar. För att ta del av pedagogernas upplevelser utgår studien från en kvalitativ forskningsmetod som bygger på en induktiv forskningsstrategi som är tolkande och konstruktivistisk.TeoriMed hjälp av litteratur, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning analyserades respondenternas upplevelser av lärplattans effekter för motivation till lärande. Studiens fenomenologiska ansats utgår från individens konkreta upplevelser i sin livsvärld där de teoretiska ramverken utgörs av intentionalitetsteorin, sociokulturella perspektivet och motivationsteorier. Detta för att på bästa sätt försöka förstå, tolka och analysera respondenternas upplevda utsagor.MetodDet vanligaste sättet inom kvalitativ forskning är att samla in empiri genom intervjuer. Studien innefattar sex intervjuer representerade av fem lärare och en specialpedagog. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in empiri vilka bearbetades utifrån fenomenologins beskrivande analysmetod.Resultat och analysAtt definiera begreppet motivation till lärande är svårt, likaså att försöka beskriva detta komplexa och multidimensionella fenomen (Giota, 2001). Behov, drift, intresse, yttre - och inre motivation, förväntningar, lärandemål, prestationsmål, värden och attityd är bara några begreppsförklaringar som används för att definiera motivation till lärande. Att elevens engagemang och lärande ökar när denne känner ett personligt och situationsbaserat intresse kopplar studien klart samman med lärplattan som alternativt lärverktyg. Lärplattan som digitalt lärverktyg ger goda möjligheter till att finna lösningar och strategier för alla elever, med eller utan behov av särskilt stöd. Lärplattan är även ett bra och essentiellt lärverktyg i ”en-till-en”- som i ”en-till-många” undervisning. Studiens resultat visar att elevernas förmåga till att hantera lärplatta och appar är god vilket då eliminerar ett stort hinder i användandet av lärverktyget. De är lätt att förstå vikten av det digitala lärverktygets betydelse och tillgång för elever i behov av särskilt stöd. Att på lika villkor kunna utvecklas oavsett förmågor och färdigheter är just vad en skola för alla står för.KonklusionLärplattan kan bli ett framgångsrikt verktyg i lärande som öppnar många möjligheter till utveckling utifrån elevens specifika situation. Studiens resultat visar dock att en viktig förutsättning för detta är pedagogernas befintliga men även kommande IKT- kompetens. För att skolan ska kunna erbjuda och använda det digitala lärverktyget måste pedagogernas kompetensutveckling vara i fas. Utifrån de krav på innehåll och standard i undervisningen som Skollagen, Lgr 11 och andra styrdokument ställer förutsätter det att IKT- satsningen inte enbart sker utifrån inskaffande av digitala verktyg utan även att en fortlöpande pedagogisk utbildning- och fortbildning sker i samma takt.Min utgångspunkt är att läsaren ska finna denna studie vara en inspirationskälla men även öka kunskapen och förståelsen för lärplattans effekter för motivation till lärande.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ”Jag blir inte snead hela tiden” – Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won’t be eyeballed all the time – Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson. Examinator: Kristian Lutz.ProblemområdeSkolans styrdokument är tydliga i sina ansatser att underlätta för elever i behov av särskilt stöd oavsett om de har diagnos eller inte. Det uppfattas ändå som ett problem att tillgodose alla elevers behov inom ramen för den ordinarie skolan, trots att skolans uppdrag att anpassa sig till elevernas olikheter Den person som inte känner sig delaktig i klassrummet är inte heller en del i gruppens demokratiska process. Syfte Denna studies syfte var att undersöka hur elever med dyslexi upplever att deras specifika situation påverkas i en lärmiljö där samtliga elever har var sin dator, samt hur dessa elever ser på möjligheten till inkludering i denna lärandemiljö. Studien fokuserar på elevers upplevelser av skolans sätt att organisera undervisningen. Detta görs genom att ställa frågor till sju gymnasieelever, med diagnos dyslexi, som går sitt andra eller tredje år på ett teoretiskt program. MetodStudien är kvalitativ och fokuserar på inkludering ur ett individperspektiv. För att öka studiens giltighet användes intervjuer, enkätfrågor samt klassrumsobservationer. Dessa analyserades och tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Analysarbetet utgick ifrån de kvalitetskriterier gällande inkludering, som har använts i flera tidigare forsknings-rapporter. Teoretisk ramDet sociokulturella perspektivet är centralt i studien. I tidigare forskning inom området inkludering ges en delvis negativ bild av inkludering för elever med diagnos dyslexi. Inom forskning som riktar sig mot informations- och kommunikationsteknologi, IKT, ges däremot en mer positiv bild av datorn som stöd, dels för lärande och dels för inkludering. Resultat med analysI denna studie, liksom i flera tidigare studier, visar resultaten att eleverna värdesätter kamratrelationer högt. De värdesätter också högt det faktum att de inte är ensamma om att ha en dator som lärverktyg. I denna studie används Farrells (2004) fyra kvalitetskriterier för begreppet inkludering; presence (närvaro), acceptance (acceptans), participation (aktivt deltagande) och achievement (utveckling av en positiv självbild). Resultat från klassrumsobservationer, enkätsvar och intervjuer ger en övervägande positiv bild av elevernas upplevelser i relation till inkludering i denna miljö där samtliga elever har dator som lärverktyg. Studien ger en bild av vilka faktorer som uppfattades som positiva respektive negativa av eleverna samt hur de resonerade kring inkludering. Underlaget är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några generella slutsatser. KonklusionStudien pekar på att det centrala inte är vad man gör för eleven, utan vad det resulterar i för eleven.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt.Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel. Jag ville undersöka kombinationen digitala verktyg och att använda sig av problemlösning i matematiken.Metoden jag har använt är att läsa böcker, tidningar, artiklar, avhandlingar och även på webben. Mitt underlag bygger på observationer i en andraklass vid fyra tillfällen, intervjuer med fyra elever och läraren i klassen. Klassen arbetade med digitala program där de löste problemlösningsuppgifter i matematik.Resultatet visade att digitala program i undervisningen gav eleverna möjligheter till att samspela, samtala, reflektera och att använda sig av matematiska begrepp. Slutsatsen är att digitala verktyg är ett av flera verktyg som bidrar till att eleverna samspelar, samtalar med varandra, reflekterar och använder ett matematiskt språk. Digitala verktyg ger eleverna ett lustfyllt verktyg till att lösa uppgifter av problemlösande karaktär i matematik som också finns i deras vardag. Dock ser jag att lärarens betydelse är stor och att det är viktigt hur undervisningen är upplagd.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer.Studiens frågeställningar:- Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan?- På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan?- Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan?- Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken?I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar.Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand. Dock uppstår det samarbete mellan barnen ändå i och med att barnen hjälper varandra och ger tips och råd hur man ska komma vidare. I vissa fall tar det barn som har ägarpositionen åt sig av dessa råd och gör som kompisarna vill, ibland bestämmer ägaren själv hur den ska gå vidare. Pedagogernas intentioner och deras roll i verkligheten stämmer inte överens. Pedagogerna saknar både tid och teknisk utbildning för att kunna genomföra det de skulle vilja göra med tavlan. Pedagogernas roll vid tillfällen av fri lek blir att styra över vem som står på tur för att använda tavlan och även att hjälpa barnen med tekniken.