Syftet med denna studie var att få en uppfattning om pedagogers erfarenheter och kunskaper kan påverka deras syn på barns sociala samspel vid användandet av lärplattan. Genom att använda både kvantitativ och kvalitativ metod i vår enkätstudie, så har vi haft en möjlighet att få en någorlunda fördjupning utifrån respondenter nassvar. Vi kom i kontakt med totalt 6 olika länder där totalt 109 respondenter deltog. I och med den nya reviderade läroplanen för förskolan finns det en förväntan på pedagoger att IKT ska implementeras i verksamheterna. Då det råder olika uppfattningar i huruvida lärplattan är ett bra pedagogiskt stöd eller inte så ser vi att  implementeringen skulle kunna bli ett problem. Utifrån tidigare forskning har vi sett att pedagogers erfarenheter till lärplattan ser ut att bli ett hinder i användningen av den i verksamheterna. Författarna tar upp flera tydliga hinder som beror på olika faktorer som utbildning, kunskap, osäkerhet eller barnsyn. I vårt resultat kan vi se antydan till samma hinder som tidigare forskning tar upp. En återkommande faktor i vår enkätundersökning är bristen på kunskap bland pedagogerna och detta medför en osäkerhet i användandet av lärplattan. Vi argumenterar för att mer utbildning inom ämnet skulle kunna underlätta för implementeringen av IKT i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Digitization has found its way into the classroom for a long time now and there are lots of tools today that may help teachers make their classes more efficient and improve students learning and motivation skills.   This essay examines how nine middle school mathematics teachers use ICT in their teaching. The study includes questions on how they feel about meeting the requirements set in the National Agency for Education's curriculum on how digital tools should be used in teaching, and how they believe that the skills development in this area is met.   The result shows that several of the teachers surveyed used digital tools to a small or no extent at all. Often this was due to lack of resources, in many cases there was already competence in ICT but no computers or iPads to use. The collegiate learning was described as a great asset and all respondents showed a great curiosity and positivism in introducing and expanding the digital presence in the classroom and in teaching / Digitaliseringen har sedan en längre tid hittat in i klassrummen och många är de verktyg som idag kan underlätta lärarnas undervisning och förbättra elevers inlärning och motivation kring densamma.   Uppsatsen undersöker hur nio lärare i matematik på mellanstadiet använder IKT i sin undervisning, hur de anser att de kompetensmässigt uppfyller de krav som ställs i Skolverkets läroplan på hur digitala verktyg ska användas i undervisningen, samt hur de anser att kompetensutvecklingen inom detta område tillgodoses.    Resultatet visar att flera av de tillfrågade lärarna använde digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning alls. Ofta berodde detta på brist på resurser, i flera fall fanns redan kompetensen inom IKT men inga datorer eller iPads att lära ut på. Det kollegiala lärandet beskrevs som en stor tillgång och samtliga respondenter visade en stor nyfikenhet och positivism till att introducera och utöka den digitala närvaron i klassrummet och i undervisningen.

Under de senaste åren har ett stort fokus riktats mot förskolors användning av digitala verktyg. Bland annat har läroplanen reviderats med nya och tydligare riktlinjer där digital teknik idag blivit ett obligatoriskt kunskapsinnehåll. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där undersökningen visar att olika digitala verktyg (artefakterna) och pedagogens stöttning anses vara viktiga förutsättningar för barnets lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares skilda aspekter av hur arbetet med digitala verktyg präglar den digitala miljön på förskolan. Syftet besvaras genom att undersöka vilka digitala aktiviteter förskollärare anser att det arbetas med i verksamheten, hur det arbetas med dem, vilka för och nackdelar som lyfts samt undersöka pedagogernas attityder till att arbeta med digitala verktyg. Metoden som använts är en digital enkät med både kvantitativa och kvalitativa dimensioner som skickats ut till förskollärare på 10 enheter i Sverige. Resultatet i studien visar på att flera olika digitala verktyg används i verksamheterna men att lärplattan är det verktyg som används mest. Studien visar också att de flesta barnen i de undersökta verksamheterna aldrig använder digitala verktyg på egen hand i förskolan utan en närvarande och deltagande pedagog är viktig för att ett lärande ska ske enligt undersökningen. Det framkommer även att det generellt finns en positiv attityd hos förskollärare till digitala verktyg i förskolans verksamhet.

No description available.

Syfte med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier vilka undersöker förskollärares respektive specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som språkutvecklande pedagogiskt verktyg. För att analysera och diskutera resultatet i vår studie har vi utgått från den sociokulturella teorin samt ett urval av centrala begrepp inom denna teori. De centrala begreppen vi har valt att utgå ifrån är artefakt, mediering, den proximala utvecklingszonen, scaffoldning samt appropriering. Resultatet visade att IKT-verktyg och analoga verktyg bör ses som komplement till varandra och kan därför med fördel användas sida vid sida. När IKT-verktyg inkorporeras i det språkutvecklande arbetet visar vår studie hur de ökar mängden social interaktion, vilket i sin tur har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Detta tack vare designen av de digitala verktygens hård- och mjukvara samt deras förmåga att anpassas utifrån individens och barngruppens behov. Pedagogens förhållningssätt gentemot IKT-verktyget och barnet har betydelse för vilket lärande som sker. Studiens resultat visar även hur okunskap hos pedagogen är det främsta hindret för implementering av IKT-verktyg i förskolans pedagogiska arbete med språkutveckling.

Inledning Detta arbete är en studie som undersöker hur de digitala verktygen används i praktiken i förhållande till vad som står i våra styrdokument därtill undersökes hur de verksamma förskollärarna upplever digitala verktyg och vad de har för erfarenheter. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att öka förståelsen kring hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Detta syftet ställs med hjälp av frågeställningen ” Hur är pedagogernas upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg?” samt ”Hur använder pedagogerna digitala verktyg och i vilket syfte?”BakgrundMajoriteten av alla barn i förskoleåldern har använt internet. Samtidigt så har regeringen utfärdat ett mål som innefattar att verksamma förskollärare ska se till att barnen i förskolans verksamhet ska utveckla sin digitala kompetens. Men är förskollärarna beredda att möta detta mål? Besitter förskollärarna tillräcklig digital kompetens för att själva lära ut detta till barnen? Tidigare forskning visar att många lärare känner att de saknar grundläggande digital kompetens. Detta kan påverka deras syn på hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen och saknaden av relevant kompetens kan också påverka i vilken utsträckning de faktiskt använder digitala verktyg. Metod och teori Vi intar i denna studie ett kvantitativt forskningsperspektiv med kvalitativa inslag. Detta gör vi genom att både ha stängda och öppna frågor i vår enkätundersökning. Totalt svarade 23 stycken förskollärare på enkäten. Vi skriver vår studie utifrån sociokulturella perspektiv samt Säljös (2014) teorier om medierande redskap och artefakter. Resultat Vår undersökning visar att förskollärarna till stor del vill använda sig av digitala verktyg i större utsträckning än vad de gör idag då majoriteten inte använder digitala verktyg mer än 1–2 gånger i veckan. Förskollärarna känner endast till viss del att de kan nå upp till de mål som läroplanen har satt ut angående digitala verktyg. De allra flesta förskollärarna beskriver också att de önskar ytterligare kunskaper i hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningssyfte och att många av dessa känner sig mindre självsäkra i hur de ska använda dessa verktyg tillsammans med barnen. Dock finns även en positiv inställning till att digitala verktyg kan utgöra en viktig del i undervisningen om de används i rätt syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare berättar om sitt användande av digitala verktyg tillsammans med barnen. Som yrkesverksamma pedagoger inom förskolan upplever vi att det finns både positiva och negativa attityder hos pedagoger till användningen av digitala verktyg. Eftersom vi lever i en snabbföränderlig värld med ökad digitalisering är det viktigt att förskolan lägger grunden till att barnen ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper som krävs för att leva och verka i ett modernt och digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på ett kvalitativt empiriskt material där åtta förskollärare från två förskolor i olika områden i en större stad fick svara på frågor med self report som metod. I vår self report har vi valt att formulera fyra öppna frågor för att få så utförliga svar som möjligt. Resultatet visar att förskollärarna använder digitala verktyg som hjälpämne för att utveckla barns lärande i olika ämnesområden som språk, matematik, inkludering, hållbar utveckling och för de estetiska lärprocesserna. Förskollärarna beskriver även fördelar respektive nackdelar med användning av digitala verktyg. De uttrycker att om man använder digitala verktyg på rätt sätt kan man som pedagog stötta barnen i deras lärande för att barn inte ska ta del av olämpliga information på olika nätsidor. Tillsammans med barnen kan man resonera hur man kan bete sig på ett ansvarsfullt sätt på internet. Slutligen uttrycker samtliga deltagare att lärplattan kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de språkliga, sociala och skapande, dock behöver barnen någon som lyssnar på deras funderingar, utmanar dem och ställer frågor.

Digitalization has spread to affect many aspects of our lives but it has yet to fully engage equestrians. Many stables still extensively use the traditional whiteboard in combination with digital technologies. Is it because digital technologies are not designed with the unique needs of an equestrian? Since research in this area is lacking, this study describes the daily conventions around the traditional whiteboard and the complementary use of digital technology, while exploring equestrians’ attitudes toward digitalization. Ethnographic methods of participant observation and group interviews were conducted at two large equestrian centers in Sweden, and the informants were a mix of horse owners, stable owners, stable staff, and riding school students. The results show that whiteboards are used to communicate and collaborative planning, but there is a problem of not noticing new handwritten information. Informants are hesitant toward incorporating new digital technologies because they worry about limitations, and some are content with the current traditional conventions - even if they employ many workarounds to issues related to the traditional way. The study also contributes toward a broader understanding of how future digital technologies can be designed in the unique setting of a stable, and the importance of a thorough understanding of users.

This paper presents an exploratory work on using Large Language Models (LLM) in User Experience (UX) design. Previous research shows that UX designers struggle to envision novel designs and to prototype with AI as a design material. We set out to investigate the question of how designers can be sensitized to LLMs, and their implications for the professional role of UX designers. Using autobiographical design, we develop a prototype of a digital workspace (the “PromptBoard”) for designing and prototyping chatbots utilizing ChatGPT. A design sprint workshop with six participants is performed, in an effort to answer the research questions by working with the PromptBoard. Discussions and participant-designed artifacts are analysed using thematic analysis. Findings include that participants are able to express design ideas and successfully create chatbots using the tool but express a conflicting sense of lacking creativity or ownership of the results. Implications to the field of UX design are discussed.

The independence of children with cognitive impairments is vital for successful social integration. As emerging technological advancements, autonomous buses possess significant potential in this regard. The study aims to investigate the potential of autonomous buses to support children with mild cognitive impairments in attaining increased independence during their travels. To achieve this goal, two studies were conducted to gather comprehensive data: an analysis of videos provided by the ASALL project and a focus group study involving Skelleftea municipality workers. The study findings shed light on the challenges and needs of children with cognitive impairments during their trips and offer suggestions for how autonomous buses could provide support to increase their independence. It also highlights the importance of considering human factors while designing technology products and emphasizes the need for coordinated efforts combining technological and human support to enhance the independence of children with cognitive impairments. In addition, insights from people familiar with children with cognitive impairments can provide valuable guidance to researchers and designers when creating other technology products.