No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.

Conversational agents such as Siri, Google and Alexa are growing in popularity, and Artificial Intelligence in the form of natural language processing utilized by these agents is becoming more available and capable with time. Understanding how conversational agents are used today and what implications it has for our daily lives is important if this trend is going to continue. In this thesis I present how children interact with conversational agents today and the implications this has for families. Four families with children in the age of 6-9 were interviewed regarding how children interact with conversational agents today, what concerns parents have and how they view the agent. The results show that children regard the conversational agent as a tool, and that the primary interactions are entertainment and exploration. Parents were concerned what the agent might say when they are not there, and do not feel in control of the agent. In the beginning children have high expectations on the capabilities of the agent but quickly assess the capabilities through experimentation.

No description available.

Detta arbete handlar om ämnet informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolans verksamhet. Styrdokumenten har nyligen reviderats och arbetet med det digitala i förskolan har förtydligats. Det är av största vikt att alla som arbetar i förskola utvecklar sin förståelse och kunskap av digitalisering, för att kunna se vilka möjligheter och utmaningar det innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur kunskapen kring IKT ser ut i förskolan utifrån förskollärares perspektiv. För att undersöka detta har data samlats in med hjälp av en webbenkät där 41 förskollärare deltog. Resultatet visar att förskollärare är positiva till att arbeta med IKT men de upplever att det finns en tvivelaktig och kritisk syn på IKT som ämne. Förskollärarna redogör för vilka möjligheter de ser med IKT och hur de kan bidra till att barn utvecklar digital kompetens. Samtidigt vittnar de om en brist på kunskap hos kollegor samt avsaknad av engagemang från ledning och kommun. Studien synliggör att förskollärare förväntar sig att styrdokumentens nya riktlinjer kommer att ge stöd och motivation att arbeta med IKT. Slutligen diskuteras vilka förutsättningar förskollärare behöver för att följa sitt uppdrag och för att kunna integrera IKT i undervisningen.

Denna studies syfte var att undersöka gymnasielärares och elevers erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till distansundervisning i ämnet svenska. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med svensklärare och gymnasieelever. Resultatet visar att omställningen från klassrumsundervisning till distansundervisning skedde väldigt fort, men lärarnas höga digitala kompetens bidrog till att distansundervisning i svenska gick relativt bra. Vidare visar resultatet att eleverna var positivt inställda till en början, men att bedriva distansundervisning under en längre period påverkade elevernas mentala mående vilket resulterade i minskad motivation till skolarbete. Följaktligen påverkades elevernas betyg till det sämre och de upplevde att svenskämnet var betydligt svårare på distans. Resultaten skulle troligen ha sett annorlunda ut om informanterna inte hade haft hög digital kompetens som informanterna i denna studie. Slutligen är de lärdomar lärarna tar med sig till framtiden att en blandning av distans- och närundervisning kan vara en möjlighet, eftersom det erbjuder en flexibilitet i undervisningsformen, men studien visar också hur viktig lärarens närvaro och stöd är för en lyckad studiegång för eleverna.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling kan gynnas med hjälp av digitala resurser. Vidare är syftet att få en inblick i lärares beskrivningar av hur undervisningen kan differentieras. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Fem klasslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats:  ·       Vad har lärarna för uppfattning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?  ·       Hur beskriver lärarna användningen av digitala resurser i undervisningen?  ·       Hur beskriver lärarna att digitala resurser kan bidra till en differentierad undervisning i syfte att utveckla språket? Resultaten av studiens insamlade material visar att digitala resurser kan gynna nyanlända elevers språkutveckling på många sätt. Fördelar som framkom av resultaten är att det skapar möjligheter för att presentera ett innehåll på varierade sätt. Slutligen framkom att lärarens roll och förhållningssätt är betydande vid användning av digitala resurser i undervisningen för språk- och kunskapsutvecklande syfte. / The aim of this study is to increase awareness in how teachers describe their teaching to promoting new arrived student’s language and content learning by using digital resources. Furthermore, the study aims to find out how the same teaching can be adjusted to the students` conditions and needs. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect data. Five classroom teachers were interviewed with the following questions in mind:  ·       What are the teachers` perception of language and content learning?   ·       How do the teachers describe the use of digital resources in the in teaching?  ·       How do the teachers describe that digital resources can contribute to a differentiated teaching to develop the language? The results show that digital resources can benefit newly arrived students´ language development in many ways. Advantages that emerged from the results are that it creates opportunities to present content in varied ways. Additionally, it emerged that teacher´s role and approach are significant in the use of digital resources in teaching for language and content learning purpose.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Syftet med undersökningen är att försöka ta reda på om arbete med digitala lärresurser har någon påverkan på elevers prestationer inom området volym i matematik jämfört med traditionell undervisning. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 där klassen delades upp i två grupper. Grupperna bestod av en jämförelsegrupp som utsattes för manipulation och arbetade med volymenheter på dator samt en kontrollgrupp som fortsatte arbeta på det sätt som de var vana vid, dvs traditionellt, i matematikboken matte direkt borgen 6B. Båda grupperna genomförde ett för- och eftertest och blev däremellan undervisade samt arbetade med volymenheter med de två olika metoderna. Testen analyserades och jämfördes för att se vilket arbetssätt som gav bäst resultat. Resultatet visade att båda grupperna presterade bra redan vid förtestet och ökade prestationen lite vid eftertestet. Eleverna i kontrollgruppen presterade dessutom bättre än eleverna i jämförelsegruppen vilket kan bero på att undervisningen med de digitala lärresurserna inte nådde över två nivåer enligt Puenteduras SAMR-modell.

No description available.