Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet. Studien frågeställningar är; Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet? På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.

The HCI community is well aware of the gap between research and practice in the field. The issue is often discussed in terms of the applicability and adaption of theories and methods to the real world, but both categories seem insufficient for explaining how practitioners navigate the complexity of the problems they work on. This study takes a more fundamental perspective, inspired by theories of reflective practice and design. As a consequence, the attention is shifted to the framing of a problem that happens prior—or in parallel—to the use of theories and methods. Six case studies were collected through semi-structured interviews to investigate this position. The findings point towards a rather small set of techniques which are used for supporting the (re-)framing of a problem in an often pragmatic and informal way. A model locating the methods in their respective stages is proposed; and the methods are related to other research to suggest additional possibilities not mentioned by the participants of this study. What most clearly distinguished HCI practitioners from designers in other professions was their distrust in their own intuition, and the key role they attached to the user in response.

Syftet med examensarbetet är att utifrån olika yrkesgrupper i förskolan undersöka vilka förutsättningar som finns för att arbeta med lärplattor och appar. Därutöver undersöker vi hur personalen i förskolan ser på det dagliga arbetet i användning av lärplattor och appar. Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades i sociala forum, riktat mot förskolan och de verksamma yrkesgrupperna. Av studiens resultat framgår det att användning av lärplattor och appar kan anses utmanande beroende på vilken erfarenhet, utbildning och kunskap de olika yrkesgrupperna själva ansåg sig ha. De flesta yrkesgrupperna anser att användandet av lärplattor och dess appar kan bli pedagogiska, med en närvarande pedagog. Det finns olika faktorer som kan påverka nedladdning av appar men informanterna beskriver att det är syftet och ämnesområdet som är de viktiga att utse innan nedladdningsprocessen börjar.

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children’s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers’ attitudes towards digital communication in preschools. A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers. The study's data collection occurred through interviews with staff and a questionnaire was answered by caregivers at both preschools. The results show that there are both opportunities and difficulties of digital communication in preschool. They can lead to an increased participation of caregivers and act as a resource and supplement to traditional channels. A common opinion in the preschools was that verbal communication should never be replaced by digital media. Digital communication can, however, bring another dimension to the verbal dialogue. There are many components that must interact for digital media to be used efficiently. Authorities can provide the preschool with material conditions and skills training of staff. However, a positive attitude and an interest among preschool teachers and caregivers are also required for the preschool to be able to take advantage of the opportunities that digital communications can provide.

The purpose of this study was to develop an educational application and evaluate how it could support multilingualism in preschool. In carrying out this study, two methods were used. First, a research and development method (R&D) was used to help form and develop the application. To develop the product further, an interview study was used to explore preschool teachers` experiences of the developed application and whether the developed application supports multilingualism in preschool. The interviews were processed and categorized. The study found that the developed application can encourage multilingualism in preschools and has the potential to be developed further. / Syftet med denna studie var att utveckla en digital applikation, samt utvärdera applikationen om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Det har använts två metoder i studien. Den första är en forskning och utvecklingsmetod (R & D) för att forma och utveckla produkten. För att utveckla produkten vidare användes metoden intervjustudie, för att undersöka förskollärares upplevelser av den utvecklade applikationen samt om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Intervjuerna bearbetades och kategoriserades. Studien påvisade att den utvecklade applikationen kan stödja flerspråkighet i förskolan och har potential att utvecklas vidare.

I det här arbetet undersöks vad lärare har för inställning till IKT, vilka för- och nackdelar de upplever samt varför vissa lärare väljer att inte använda IKT i sin undervisning. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua tolv lärare som undervisar i årskurs F–3. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna svar och faller därmed inom ramen för kvalitativ forskning. I vår undersökning framkommer att lärarna använder mer IKT ju högre årskurs de undervisar i. Vidare visar den att lärarna till största del använder den IKT som de har tillgänglig i klassrummet. Samtliga lärare använder sig av dator och projektor. Lärarna uttrycker att de saknar lämpliga digitala material för läsundervisningen. Majoriteten av lärarna önskar mer utbildning för att kunna använda sig av IKT på ett mer pedagogiskt sätt. Det är lärare med en positiv inställning till IKT som använder den mest i sin undervisning. Det är även dessa lärare som lägger tid på att göra eget material. Lärarna uttrycker att det som är positivt med att arbeta med IKT är att eleverna är motiverade och att det är enkelt att göra individanpassningar samt formativa bedömningar. Svårigheter som lärarna upplever med att använda IKT i undervisningen är att eleverna inte har tillgång till varsin dator eller surfplatta och att tekniken kan krångla. Båda skolorna där de intervjuade lärarna arbetar är väl utrustade med IKT men har inte införskaffat digitala läromedel i samma utsträckning.

Information technology has become an important part of our lives and all kinds of digital tools have been widely used in different areas of our society. Previous research shows that Swedish schools have received more attention and resources for developing knowledge about how information technology and digital tools benefit teaching and learning in comparison with a few years earlier, especially language learning (Skolverket, 2011). The aim of this thesis is mainly to study how teachers in Sweden are using digital tools in teaching Chinese. This thesis is based on a social-cultural perspective of learning as well as the four functions of IT in language teaching (Svensson, 2008). For collecting data, a mixed method with survey and interview was used. The outcome shows that teachers are using digital tools in different learning areas with different approaches. The frequency of using IT in teaching Chinese varies from one teacher to the other. A lack of time and resources prevent teachers from increasing using digital tools. In addition, teachers require more training programs in both IT and pedagogy in order to facilitate the utilization of IT in Chinese teaching.

Denna undersökning var en fallstudie vars syfte var att ta reda på vilka kvalitéer och möjligheter tre utvalda datorprogram har, samt hur fyra olika lärare använder och utnyttjar dem i sin matematikundervisning. Till denna fallstudie ett analysverktyg för att analysera datorprogrammen använts. Observationer genomfördes i fyra olika klasser. För att få en djupare förstålse av användningen av datorprogrammen intervjuades de fyra lärarna om observationstillfällena. Analysen visade att datorprogrammen har många olika kvalitéer men att lärarna inte utnyttjar programmens alla möjligheter, framför allt inte möjligheten att individanpassa med hjälp av programmens olika kunskapsnivåer.

Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities. Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes. Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop. Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease. Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care. Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management. / <p><strong>Forskningsfinansiärer:</strong></p><p>Kommunerna i Skåne Nordost</p><p>Högskolan Kristianstad</p>