No description available.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut. Det visar sig även att pedagogerna saknar en arbetsplan och kompetens för att använda surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna lyfter tidsbrist som en bidragande faktor till att arbetet inte utvecklas som de önskar. Slutsatserna blir att surfplattan som införskaffades för två år sedan ännu inte har blivit implementerad i den dagliga verksamheten. Enligt min undersökning saknas det både kontinuitet och arbetsplan i arbetet med surfplattan. / The study is an investigating of a municipality’s work with implementations of tablet computer in preschool, and the pedagogues’ experience of the new technique. In the study the pedagogues’ experiences of the tablet computers are illuminated. Quantitative interviews were used to receive the required information, since it is a principal method applicable for this study. The result shows that the municipality did not have any plans for how the work with the tablet computers in preschool was going to proceed. It is also obvious that the pedagogues don’t have the competence nor the work plan to use the tablet computer as a pedagogical tool. The pedagogues are mentioning lack of time as a contributory factor in the matter. The conclusion is that the tablet computer, obtained two years ago, has not been implemented in the daily work. There is a lack in both continuity and work plan when it comes to the tablet computer according to my study.

No description available.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat.

The aim of this study is to investigate a number of class teachers' thoughts on the use of information and communications technology (ICT) in early literacy learning. The study has been conducted as a qualitative study, interviewing five teachers with the help of an interview guide. Three central questions were posed. What perception do the teachers have about the use of ICT in their tuition? What perception do the teachers have about the pupils' literacy learning in teaching with ICT tools? What perception do the teachets have about teaching and learning by means of ICT when it comes to pupils with reading and writing difficulties/dyslexia? The overall theoretical basis of the study is Vygotskij's sociocultural theory. In conclusion, the result of the study is as follows.Most class teachers feel that the training they have undergone in ICT education was adequate, but they also call for skill development.Most teachers believe that the use of ICT tools provide opportunities to adapt their teaching to pupils' knowledge level. The teachers' opinion is that ICT in teaching is useful for pupils' progress in early literacy learning.Most teachers also believe that ICT tools in teaching can be of some help for pupils with reading and writing difficulties/dyslexia.One obstacle in helping these pupils is lack of time.Therefore, the majority of the teachers hand these pupils over to special education outside the classroom.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens. Forskning som genomförts inom digital komp-etens hos elever har visat att det dels finns en variation bland eleverna samtidigt som annan forskning har visat att elevers kompetensnivå anses vara allmänt låg när de ska utföra komp-lexa uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers digitala kompetens inom ordbehandling. Studien har utförts på en gymnasieskola där vi har gjort en enkätundersökning. Enkäten delades ut till samtliga klasser och elever i årskurs tre. Dessutom har vi genomfört en fokusgruppsintervju. Resultatet av enkäten visade att eleverna har grundläggande kunskaper och färdigheter inom ordbehandlingsprogram. Resultatet av fokusgruppsintervjun visade att eleverna använder datorn främst till att skriva uppsatser och att eleverna inte har fått någon större utbildning för användning av deras datorer. Den enda datorutbildningen som skolan erbjudit har skett i början av årskurs ett vid skolstart när eleverna fick sina egna datorer. / More and more schools are investing in digitization and buy their own computers to students. In this correlation, it required the students to manage the technology and be digitally com-petent. Digital competence is seen as an important part for students to have and to function in our society. However, this is nothing schools we studied promotes as they do not contribute to an increase digital literacy of students. Some researchers, however, believe that it is the school that students should receive their digital skills. Research conducted within the digital compe-tence of students have shown that the coexistence of a variety among the students while other research has shown that students' skill level is considered to be generally low when to perform complex tasks. The purpose of this study is to investigate high school students' digital comp-etence in word processing. The study was performed at a high school where we have had a survey which was distributed to all classes and students in grade three and a focus group interview. The survey results showed that students have basic knowledge and skills in word processing. The results of the focus group interview showed that students use the computer mainly to write essays and that students have not had any major training for the use of their computers. The only computer training school offered occurred at the beginning of first grade when they start school when students got their own computers.

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014). The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed. The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers’ opinions offers more profound ways of learning.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0. Detta för att undersöka lärares uppfattning om IKT som redskap i undervisningen och överensstämmelsen med läroplanens övergripande riktlinjer samt utröna relationen till den postmoderna samhällsutvecklingen och dess anpassning till skolans verksamhet. Studiens genomförande bygger på en webbaserad kvantitativ enkätundersökning bland verksamma lärare på sju gymnasieskolor. Resultatet pekar på att den äldre tekniken webb 1.0 används mer frekvent än den mer utvecklade webb 2.0-tekniken och att lärarna oftare använder sig av traditionella arbetssättet med informationsöverföring även om den nya tekniken tillåter ett större elevdeltagande. Lärarna ser positivt på den nya webb 2.0-tekniken men motsätter sig tekniken i undervisningen främst då den även medför en distraktion som för många elever kan påverka deras lärande negativt. Att gymnasieskolan har påbörjat en anpassning mot nya arbetssätt blir tydligt men trots detta existerar det fortfarande många utmaningar. En ökad anpassning av skolans verksamhet till ett utvecklande webb 2.0-arbetssätt skulle kunna bidra till ökade tillfällen för mötet med elever i dess egna digitala verklighet samtidigt som ökade möjligheter till interaktion kring lärandet skulle skapas.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen. Verksamheten och interaktionen mellan fyra elever observerades. Det empiriska materialet påvisar pedagogens positiva inställning till metoden, Att skriva sig till läsning. Tragetonmetoden beskrivs som utvecklande och möjlighetsskapande för elevernas läs- och skrivutveckling. Eleverna ansåg datorn som ett naturligt redskap i verksamheten, samt ett roligt skrivverktyg. Det talas om att eleverna skriver betydligt mer med skrivverktyget datorn i jämförelse med att skriva för hand. Samspel och samtal sker konstant mellan eleverna, där de skriver och samtalar kring texten. Den få nackdelar som empirin påvisar är de tekniska delarna kring datorn, till exempel placering av datorer på grund av uppkoppling.

The society we live in today is covered by information and messages that are created by different forms of expression. Children born in this digital society, where they learn how to communicate through resources that they encounter in the kindergarten environment. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98/10, p.10) says that "pre-school should strive to ensure that children develop an interest in the written language and an understanding of symbols and their communicative functions." For children to learn the written language, it is important that they exercise it through the different tools available in their environment. Through my thesis I have investigated children's written language development with a focus on writing. I have investigated children's understanding of scripture through various writing activities, that is to say with paper and pencil, letter stamps and the "e-reader" (Ipad). The survey was conducted through a qualitative study where both observations and interviews were used with the purpose of the study and issues. The issues analyzed in the study were: How children perceive their writing in various writing activities? How children understand newspapers, letters and postcards? What understanding have children of ICT use? Through the study, I have chosen to visit a kindergarten, where children between three and five years were attended in the study. But I focused myself most to the children between four and five years old, because at that age they want to explore and learn about their environment. In the analysis and results section, I have used three tables to write down the children's exact words about how they understood the written language and how they simultaneously acted to writing activities. Then I analyzed the results which I have linked to previous research and theoretical concepts.