Syftet med denna studie var att studera lärares undervisningserfarenheter av att använda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med två lärare på en skola där podcasting används. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting är, hur den används, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring ämnet. Studien visar att det finns möjligheter att förändra och utveckla dagens undervisningssätt med hjälp av podcasting. Viktigt att notera är då att podcasting är avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersätta dagens undervisningsmetoder. Podcasting kan användas som hjälp vid repetition samt ge möjlighet att ta del av undervisningen på andra platser än på skolan, något som leder till att det blir ett flexibelt lärande. Det framkom även att de intervjuade lärarna uppfattade det som att eleverna hade en positiv inställning till podcasting eftersom de fann hjälpmedlet intressant och kände sig bekanta med tekniken. De tyckte även att föräldrarnas reaktion var positiv, då de kunde ta del av matematiklektionerna genom filmerna och på så vis få mer insyn i skolan. / The purpose of this study was to investigate teachers’ experience in education of using podcasting and what benefits they think it can bring to education. To fulfil the purpose of this study I made qualitative interviews with two teachers which work at a school where podcasting is used. The theoretical part of the report explains what podcasting is, shows use, possibilities, advantages and disadvantages and also what research indicate about the subject. The study demonstrates that there are different possibilities to change and develop today’s way of teaching. This way of working is a complement to the present education and it is not suppose to replace the way of teaching commonly used today but to facilitate education. It can be used as an aid in repetition and give the possibility to move teaching out of school, this makes it a flexible learning. It also emerged that the interviewed teachers perceived that the students had a positive attitude towards podcasting because they found it to be an interesting approach and felt familiar with the technology. They also perceived the parents reactions as positive, now they could take part of mathematics lessons through the films and thus have more insight in the school work.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning. Flera av informanterna upplevde rollen som observatör som mer givande än när rollen var att bli observerad. Hinder för kollegial observation upplevdes till stor del bero på organisation, tidsbrist och oförstående kollegor. Att känna trygghet med kollegan visade sig vara av central vikt för att överhuvudtaget vilja använda kollegial observation i nätbaserad undervisning.

-

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning. Framstående i resultatet är också att flera av eleverna upplever att teknologin på olika sätt står i vägen för dem i musikskapandet. Undersökningen visar också att användandet av digitala verktyg skapar nya förutsättningar för musikskapande och samarbete och att teknologin möjliggör ett mer individanpassat musikskapande som motiverar fler elever. När vi använder digitala verktyg för att skapa, spara och kommunicera ett musikaliskt budskap visar undersökningen att eleverna blir beroende av dessa verktyg för att klara uppgiften. Tillgången till teknologin blir på så vis en förutsättning för att eleverna ska lyckas. Forskningsresultatet visar även att uppgiften som eleverna får inverkar och styr i deras val av produktioner, något som är avgörande för huruvida eleverna uppfattar de digitala verktygen som hjälpmedel i musikskapandet. Både lärare och elever i denna undersökning beskriver en rädsla och oro för en undervisning allt för präglad av digitala verktyg. De menar att det skulle minska utrymmet för ensemblespel och ta bort känslan i musiken som de får från att spela riktiga instrument tillsammans med andra.

No description available.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy. Dessutom presenteras kommunikativa strategier, top-down och bottom-up samt Maslows behovstrappa för att ytterligare kunna problematisera de empiriska resultaten. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med både elever och beslutsfattare. Dessa har sedan transkriberats och analyserats utifrån de tidigare nämnda teorierna i tre analysteman; beslut, implementering och användning. Uppsatsen påvisar att det medialiserade samhället skapade ett upplevt måste för skolorna att följa med i teknikutvecklingen vilket underbyggde besluten för de flesta 1:1-satsningar. I och med ett beslut som med tydlighet anspelar på ett top-down-perspektiv skapas en ytlig instruktionsgrund till användarna. Tillgången till bara ett fåtal instruktioner skapade ett behov av att lärare och elever själva bildade sig en uppfattning om hur datorerna skulle användas på bästa sätt. Den nivå av mediekompetens som studien uppvisar indikerar även på att den i vissa fall är överskattad från beslutsfattarhåll. Detta har i sin tur lett till att det förändrade arbetssätt, som var beslutsfattarnas mål, främst syns genom ett utbyte av skrivdon från papper och penna till datorer hos eleverna.

No description available.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.

For a long period of time there have been discussions about the need to modernize, to keep up with the changes in our society. The schools as a result have to keep up and adapt in order for the education to be up-to-date. This includes the technological developments. Many steps have been taken and mighty sums have been invested in order to keep up the pace – but are there any consequences from these kinds of investments? In this report I’m going to take a closer look on a recent addition to this phenomenon that were installed by means of a top-down approach and study the teachers and how they have adapted and view the change in their environment – namely the newly installed interactive writing-boards. The questions I will study include how the teachers express their view about the installation of the interactive writing-boards. If there are different kinds, groups, of opinions and if so, what causes such differences? My objective is to exemplify through an empirical study how teachers relate to the technology. This includes the pros and cons of the technology’s presence in the classroom. Through my results I have been able to conclude that there are indeed different categories of users. I have identified the User, the Positive None-user and the Critic. The main difference that separates the User from the None-user is the level of education in regards of handling the mechanical boards. The main benefit of the board is the variation it gives the lessons and the higher degree of material that can be shared to the class. The down-side, according to my results – other than the risk for technical problems that by many is seen as to add an element of insecurity to the planed lessons – is the severe lack of education the teachers have been given on the area.

The use of digital technology in preschool has been a question about if it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology. The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool. This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations. My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology. The study also shows that the children see advantages by working together on the computers, smartboards or tablets. What the children mainly stress as positive is enhanced knowledge and learning while collaborating. The children also make different characters while using digital technology. The children occupy characters like leader, participator, spectator and mediator. / Användningen av digitalteknik är genom den nya läroplanen inte längre en fråga om det ska användas, utan hur och vad det genererar. Min erfarenhet säger att många pedagoger blir oroliga för att barnen inte får det sociala samspel med andra barn när de använder digitalteknik, som de annars får genom annan lek eller aktivitet på förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka om digitalteknik är en social sysselsättning för barnen i förskolan. Undersökningen är gjord med hjälp av enkäter, kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet undersökningen visar att barn utför mycket stort socialt samspel när de använder digitalteknik. De använder sig av turtagning och tid för att avgöra vem som spelar och på vilka villkor. Undersökningen har också visat att barnen själva ser fördelar med att vara flera vid de digitala verktygen. Det de främst framhåller som positivt är ökad kunskap och lärande, då de samarbetar. Barnen intar olika roller då de använder digitalteknik. Resultatet visar att barnen intar roller som ledare, deltagare och medlare.