I detta examensarbete undersöks hur pedagoger i grundskolans tidigare år talar om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i svenskundervisningen. Med bakgrund i tidigare forskning har vi valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till användandet av digitala verktyg i ämnet. Syftet har varit att få förståelse och ökade insikter om vad som är avgörande för användandet. För att göra studien möjlig har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade fokusgrupper. Vi samlade in material från två fokusgrupper inom samma kommun, med sammanlagt åtta lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Utifrån en innehållsanalys har vi tematiserat och kategoriserat materialet för att finna mönster i hur pedagoger talar om våra frågeställningar. I efterföljande diskussion har vi utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv dragit slutsatser. Resultatet visar att lärares enskilda intresse och kunskap är avgörande för hur digitala verktyg används i undervisningen. Deras förhållningssätt är därmed viktigt att belysa. Till fortsatta studier skulle det vara intressant att undersöka hur lärares förhållningssätt skiljer sig åt i olika kommuner.

Schools should be safe places for young people to learn through freely expressing and sharing ideas. This requires respecting student privacy, as they otherwise feel distrusted and uncomfortable. At the same time, surveillance is becoming an increasingly important part of facilitating a safe school environment. This has created an interesting dynamic where increasingly pervasive surveillance solutions seeking safety and other benefits are threatening student privacy. Therefore, researchers stand before the urgent challenge of figuring out what is a desirable direction for this technology. This qualitative study focuses on students’ perspectives on surveillance and privacy. Data was collected through interviews, card sorting, and the use of a prototype together with scenarios. The results of the study expand upon current research and reveal that actively involving students in design and research processes is important to ensure sustainable solutions. Students desire more value in terms of control, assistance, safety and information. At the same time, many concerns about discomfort, distrust and abuse are present. A set of guidelines on important considerations for future surveillance research and design are presented which focus on collaboration, responsibilityand creativity. Key issues causing inefficient communication between studentsand researchers are discussed, and the need for providing further education on the topic is motivated.

As a result of the rapid development of technology and the implementation of it in work environments, productivity and profit can increase for an organization. Email has led to much shorter ways of communication but there are also less positive aspects of technology. Technostress, information overload and email overload are all three effects of this new ubiquitous digital era. We ask how individual information workers manage and reply to incoming email, to extend our knowledge regarding the effects of email overload on information workers, and to identify their coping strategies in their work life context. This knowledge can be used by practitioners, designers and researchers to develop email as a service further. By conducting nine qualitative interviews with information workers employed in three different organization, we found that balance in email management is important to utilize the full potential of the service, and it would be useful for individuals, as well as organizations, to establish clear rules regarding email use both within work hours, as well as on leisure time.

Gamification as an educational tool has been explored extensively in traditional academic contexts such as universities and schools. There is however a lack of research on the usage of games for educational purposes in organizations, and even less research has evaluated games’ potential in creating organizational awareness. To understand if companies could benefit from gamification, this study looked at how employees’ professional backgrounds, social interaction and context during a game experience can influence employees’ awareness of the organization. In order to do that, a digital game that portrayed the supply chain process of an industrial company and focused on specific key aspects was built and tested with 17 employees in a large international organization. The results show that digital games can further both awareness of the organization by letting employees play and experience key aspects of the delivery process. The most noticeable increase in awareness were with the participants whose work is not directly involved in the supply chain.

Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.

Användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste åren ökat i undervisningen. Efter en tidigare litteraturstudie upptäcktes ett tydligt tomrum i forskningen då kombinationen IKT och matematikundervisning inte är grundligt utforskad. Det finns en otillräcklighet i forskningen om lärares uppfattningar av IKT i matematikundervisningen även om digital kompetens och digitala verktyg är en del av lärares vardag. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares olika uppfattningar av IKT i matematikundervisningen. Utifrån detta syfte formades tre frågor som handlar om vad IKT är för lärare, hur de använder IKT i matematikundervisningen samt vilka aspekter lärarna urskiljer i användandet av IKT som kan påverka matematiklärandet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem grundskolelärare. Studien har utgått från fenomenografin som teoretisk grund. De uppfattningar som kunde urskiljas i data skapade utfallsrummet för den här studien. Utfallsrummet består av fyra uppfattningar om IKT i matematikundervisningen som till viss del ordnats hierarkiskt efter kvalitet: IKT som digitala verktyg och färdighetsträning, som verktyg för kommunikation, som verktyg för bedömning och dokumentation samt som verktyg för matematiklärande. Det fanns samband mellan utfallsrummet och den tidigare forskningen, bland annat kring olika digitala verktyg och appar. Däremot framkom det även en del luckor i den tidigare forskningen, där många av de delar som framkom i resultatet inte kunde ställas mot eller jämföras med den tidigare forskningen. / The use of information- and communication technology (ICT) has increased in education in recent years. After a previous literature study, a notable rift was discovered in the research since the combination of ICT and mathematics education has not been thoroughly explored. There is inadequate research on teachers’ conceptions of ICT in mathematics education, even though digital competence and digital tools are part of teachers’ everyday lives. The purpose of this study is to provide knowledge about teachers’ different experiences of ICT in mathematics teaching. In order to achieve this purpose, three questions were formed which were; what ICT is for teachers, how they use ICT in mathematics teaching, and what aspects teachers distinguish in the use of ICT that can influence mathematics teaching. Data was collected through semi-structured interviews with five primary school teachers. This study uses phenomenography as its theoretical base. The different conceptions that derived from the data shaped the outcome space for this study. The outcome space consists of four conceptions of ICT in mathematics teaching that to some extent have been arranged hierarchically by quality: ICT as digital tools and skills training, as tools for communication, as tools for assessment and documentation, and as tools for mathematical learning. There were connections between the outcome space and the previous research, among them digital tools and apps. However, there also emerged a few gaps in the previous research, where several of the parts that were seen in the result could not be compared with previous research.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kritiskt förhåller sig till inlästa läromedel samt vilka medvetna val kring inlästa läromedel lärare gör. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in data som vi sedan med hjälp av tidigare forskning har analyserat ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom analys av de 12 intervjuer vi har genomfört i två kommuner i Skåne har vi kommit fram till att; lärare uppfattar forskning kring inlästa läromedel som bristande, de förlitar sig på att annan personal har tagit fram en fungerande tjänst för eleverna. De anser att inlästa läromedel har en positiv inverkan på elevernas inlärning oavsett om de har någon form av svårighet eller ej. Vi har sett att de anser sig göra medvetna val vad gäller inläsningstjänster i undervisningen.

Studiens syfte är att synliggöra vilka ändamål lärare har vid användning av IKT imatematikundervisning i årskurs 4-6. Studien ämnar även undersöka hur IKT kanstimulera de fem matematiska förmågorna utifrån grundskolans läroplan. Studien är empirisk och insamlad data består av observationer, intervjuer ochlektionsplaneringar. Insamlad data analyseras med stöd av det sociokulturellaperspektivet, där Vygotskys teori om mediering och den proximala utvecklingszonenligger i fokus. Vidare ställs matematiska förmågor mot studiens insamlade data.Förmågorna baseras på Niss samt Boesen, Lithner och Palms matematiska kompetenser.Kompetenser som ligger utanför de förmågor som är beskrivna i grundskolans läroplanomfattas inte av studien. Resultatet visar att lärare främst använder IKT i syfte att låta elever träna sinamatematiska förmågor samt för att skapa en variation i undervisningen som kan tilltalaeleverna. Lärare använder även IKT för att visuellt presentera olika lösningar ochstrukturer. Resultatet av observationerna synliggör också att IKT kan stimulera de femmatematiska förmågorna. Analysen påvisar att de digitala verktygen underlättarförmedling av kunskap såväl som utbyte av kunskap.

I denna studie kartläggs hur specialpedagoger ansåg att IKT kunde användas i undervisningen för att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter och vad som krävdes för att IKT skulle kunna användas, samt på vilka sätt specialpedagogerna ansåg att lärandemiljön kunde förändras för elever med inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen. Studien baserades på mailintervjuer där nio informanter samtliga verksamma specialpedagoger i kommunala skolor i västra Sverige intervjuades. I studien framkom att IKT användes och fungerade som ett fördelaktigt komplement i undervisningen, som ställde krav på engagemang och kompetens hos både pedagog och elev. Specialpedagoger sågs som nyckelpersoner i arbetet att ge stöd och utbildning. IKT visade sig bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna samt att undervisning kunde anpassas efter enskild elev. Detta tillgängliggjorde undervisningen och skapade nya möjligheter till inlärning, vilket även ökade motivationen hos eleverna. Studien visade även att tillgången till IKT-verktyg varierade beroende på elevens årskurs och skola.

The purpose of this case study is to investigate and visualize how a preschool teacher uses digital tools in outdoor settings. I have chosen to focus on a tablet and a tool called the ’’web egg’’. The study is conducted at a preschool. The methods used are observation of a preschool teacher and children, and supplementary interviews with the preschool teacher to get more answers. The results show the teachers use of the web egg and the tablet outdoors. The tools are used as search engines to find information which leads to further discussions. The web egg and the tablet create situations where the language is central, this gives the children a chance to develop their verbal ability. The study also shows how the tools contributes to science education, by bringing the tools outside can they not only be a source to find information. Instead the children themselves must search, both visually and tactile. The tools complement each other and contributes to an immersed learning in sience education.