De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg.   Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget. Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur.   Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv. / The last few decades a lot has happened in digital technology in our society, and people have more or less made herself dependent of them. There is also talk about that the young children need to learn how to deal with the digital tools and many preschools across our country have now introduced tablet computers to there departments. But there is disagreements about how, when and if the tablets is used in the preschools. Background to this study came through that I discovered there fragments in the use of digital tools.   This quantitative study seeks to gain a view of how the tablets is used and how the preschool teachers looks at it. The study  was conducted by means of questionnaires sent out by email to staff at preschools around the country. The study is based on a socio-cultural perspective on child development and the structure of society. The results show that those who have access to tablet has a positive view of the use and used largely in an educational way, yet also as a pastime.

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet. Litteraturstudiens resultat visar att elever i huvudsak deltar i muntliga samtal och att deras kollaborativa lärande och matematiska förståelse ökar då de använder datorer. Handdatorer beskrivs dessutom kunna möjliggöra för en ökad mobilitet vilket medför att elevernas i större utsträckning kan välja med vem de vill samtala. / In recent years there has been an integration of information and communication technologies (ICT), such as computers, in society as well as in education. The purpose of the current literature survey is to examine the communication between students when they use a laptop or a handheld computer during math class, as well as to highlight the opportunities and obstacles that appear. As a base for this work a sociocultural perspective on learning is used where the language, the pupils studying environment and the tools that are used, are important aspects of learning. The curriculum states that the students should be given the opportunity to participate in communicative interactions and that modern technology should be used so that students can obtain, learn and develop their ability to communicate mathematics. Earlier research in mathematics shows that the student’s collaborative learning and the use of ICT promotes the pupils mathematical knowledge and involvement in the conversation. The result of the survey shows that students mainly participate in oral communication and their collaborative learning and mathematical understanding increase when they use a computer. Another conclusion from the survey is that handheld computers allow mobility, which improves the students opportunities to choose who they want to talk to.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators. Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school. Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible. The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children. The children use ICT tools as Smartboards, computers and Ipads. With these tools, they listen to music, play games and use various utility programs, which are helping them to develop in different knowledge topics. They also developed in interaction with each other as they learn to work together, take into account and listen to each other and to wait for their turn. The educators see benefits of ICT as it doubles as a great and practical support, both for the children and for themselves. The drawbacks they see with ICT are that the activities are mostly sedentary, and that schools have poor access to equipment.

No description available.

Information and communications technology (ICT) is an important part in teaching English. In this respect, teachers’ need to know how they can benefit from the opportunities that ICT has to offer in language teaching. Previous research has described aspects of problems around teachers’ ICT skills, relate to the use of ICT in teaching. The aim of this study is to examine how teachers’ use ICT in their English lesson based on Svenssons (2008) three areas in which ICT can be used, “ICT as a tutor”, “ICT as a tool” and “ICT as an arena”. By studying how teachers’ use ICT in their English lesson, this study also aims to find out what factors teachers’ claim affects their work with ICT, based on Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. For collecting data a mixed method with observations and interviews was used. This study attempts to answer, the concern of why ICT is rarely used in teaching English. Therefore this study is focusing on which other factors than teachers’ ICT skills that have an impact on the use of ICT in the teaching process. From the outcomes of the observation it was noticed that multiple uses of ICT occur in English teaching. It also appears that there are opportunities and limitations in teachers’ work with ICT. From the outcomes of the interviews, the majority of teachers’ claim that the time is a factor that most limit the use of ICT in their English lessons.

InledningI dagens informationssamhälle möter barn informationsteknik på olika sätt och denna teknik har fått en allt större betydelse och plats i barns vardagsliv. Det har blivit viktigt med digital kompetens för att kunna möta samhällets krav på att använda sig av informationsteknik och manövrera sig i informationssamhället. Därför är ambitionen att lyfta situationer där förskolläraren använder sin kompetens och medvetet stöttar samt stimulerar barns lek och fantasi genom att använda sig av de informationstekniska resurser som finns att tillgå i förskolans verksamhet.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares uppfattning om och användning av informations- och kommunikationsteknik i form av digitala verktyg. Syftet är även att ta reda på hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för lek, lärande och samspel.MetodI studien har metoden kvalitativ intervju använts. Urvalet består av fyra stycken förskollärare där samtliga använder sig av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i förskolans verksamhet.ResultatStudiens resultat visar att förskollärarna anser att miljön har betydelse för att kunna stödja barns lek med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg. Förskollärarens förhållningssätt ses som en viktig förutsättning för att kunna använda informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i barns lek. Det handlar om att våga och vilja använda sig av det snarare än att det behövs resurser. Det viktigaste är att förskolläraren har en medvetenhet när det kommer till både barns lek, sitt egna förhållningssätt och användandet av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i förskolan, vilket samspel som pedagoger anser kan bli möjligt genom att arbeta med digitala verktyg och pedagogers uppfattningar om digitala verktygs påverkan på barns lärprocesser. Studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer och bygger delvis på det sociokulturella perspektivet som belyser samspelets betydelse för barns lärprocesser. Intervjuerna är gjorda med fem verksamma pedagoger på olika förskolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien visar att samtliga intervjudeltagare såg arbetet med de digitala verktygen som ett viktigt verktyg för att skapa samspel och lärprocesser. Ett annat resultat var attdigitala verktyg upplevdes som roligt för barn att arbeta med. Det kan leda till att det skapas meningsfulla situationer i förskolan där ett lärande kan ske. Resultatet visade även att de digitala verktygen skapar nyfikenhet och utforskande hos barnen. Deltagande pedagoger var delvis positivt inställda till förskolans arbete med IKT. Det har gett en stor variation till det traditionella arbetet, men informanterna såg bristen på utbildning inom IKT och tiden som en begränsning. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Digitala teknologier har ändrat förutsättningarna inom utbildningssektorn och bidragit till en dramatisk ökning av studenternas tillgång till och användning av digitala verktyg för sina studier. Begreppet digital kompetens har beskrivits som en av flera nyckelkompetenser som behövs för att kunna delta i samhället och ingår numera som mål i examensordningen på akademisk nivå i utbildningen för exempelvis förskollärare. Men vad vet vi om studenters digitala kompetens och tillämpning av digitala verktyg som stöd för sitt eget lärande under sina studier vid högre utbildning? Vilka erfarenheter har de med sig och hur förhåller de sig till dessa digitala verktyg? Studiens syfte har varit att undersöka användning av och förhållningssätt till digitala verktyg i akademiska studier som stöd för lärande på en förskollärarutbildning. Studien har fokuserat kring frågeställningarna:Hur används digitala verktyg som stöd för lärande av studenter på en förskollärarutbildning? Och Hur förhåller sig studenter på en förskollärarutbildning till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande? Studien har kombinerande forskning som metodansats, där kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier kopplas samman. Resultatet bygger på en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer och pekar på att studenterna använder digitala verktyg dagligen i utbildningssyfte. Studenterna använder framför allt digitala verktyg för att läsa och skriva texter, göra presentationer, ta del av och söka informationen samt kommunicera. De vanligaste digitala verktyg som studenterna använder är mobila enheter, så som mobil, smartphone och bärbar dator. De flesta studenter använder webb 2.0-tjänster, så som Skype och sociala medier, för samarbete samt diskussionsforum. Vidare visar resultatet att studenterna innehar en viss digital litteracitet och anser att digitala verktyg kan vara stödjande i vissa avseenden men också störande i andra avseenden. Resultatet påvisar att studenterna till viss del känner sig digitalt kompetenta, men den kompetensen kan variera från individ till individ oavsett ålder och är enligt studenterna kopplad till individens grad av intresse. Studien bidrar till kunskap om hur studenter förhåller sig till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande samt hur de använder digitala verktyg i en akademisk diskurs. Genom att sätta fokus på ett studentperspektiv kan uppsatsen bidra med ett värdefullt kunskapstillskott om studenternas förhållningssätt till och användande av digitala verktyg och således ge en grund för bättre utformning av undervisning i strävan att nå upp till utbildningens mål.

Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, &amp; Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.