No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden.

Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.

Syftet är att undersöka hur IKT används i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker. Det är tre frågeställningar. Den övergripande frågan är Hur rekontextualiseras IKT i lärares praktik? och för att besvara det ställdes frågorna Vilka tillvägagångssätt använder sig lärare av vid användande av IKT? och På vilket sätt tar svenskämnet plats vid användningen av IKT?Arbetet skrivs utifrån ett sociokulturellt synsätt och fokuserar svenskämnet som ett multimodalt ämne. Arbetet har ett digital literacyperspektiv med IKT:s rekontextualisering går som en röd tråd. Arbetet är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer med och observation av informanter från kommunnivå, via skolnivå och till klassrumsnivå.Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen mellan kommun och pedagoger ute i skolan liksom olika tolkningar av IKT i undervisningssyfte.Slutsatsen är att de stora tankarna och möjligheterna med IKT som den kommunala IKT-pedagogen hade, inte praktiseras i klassrummet. Från kommunal nivå till klassrumsnivå har alltså IKT rekontextualiserats i flera steg.

Vårt syfte med den här studien har varit att synliggöra vilka olika framgångsfaktorer, hindersamt mål och värden som framträder i förskollärares beskrivningar av arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Vi har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv med kvalitativ metod. Genom att vi valt att utgå från fenomenografin blir fokus på att synliggöra hur förskollärare uppfattar och erfar användningen av digitala verktyg i förskolan. Empirin till studien samlades in genom att vi intervjuade sex förskollärare från olika kommuner i landet. Därefter bearbetades, analyserades och sorterades materialet för att hitta likheter i svaren. Analysen utfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg och utifrån det framkom två huvudkategorier; Vadförskollärarna eftersträvar i användningen av digitala verktyg och vad förskollärarna upplever som framgångsrika strategier vid implementering. Resultatet visar på vikten av att de som arbetar i förskolan bör besitta viss digital kompetens för att det ska gynna barnens utveckling och lärande samt att de digitala verktygen ska användas som ett komplement, inte som ersättning till det analoga. Ett exempel som framkommer i studien är att man genom att projicera enkelt kan skapa föränderliga miljöer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur några F-3-lärare resonerar kring användning av IKT-verktyg i svenskämnets skrivutvecklingsarbete för att inkludera samtliga elever och vilka möjligheter respektive hinder som upplevs med dess användning. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Reslutaten visar att användning av IKT-verktyg för skrivutvecklingen kan medföra en ökad motivation och möjlighet till inkludering för alla elever. Enbart användning av IKT-verktyg i skrivutvecklingen räcker inte för att utveckla elevernas finmotoriska förmåga. Slutsatsen är att en balanserad undervisning där IKT-verktyg är ett komplement gynnar elevernas skrivutveckling. IKT-verktyg kan medföra inkludering för samtliga elever och kan anpassas efter elevernas behov eller förutsättningar.

Följande studie syftar på att undersöka hur verksamma lärare och pedagoger på fritidshem runt om i Sverige arbetar med IKT i samband med fysisk rörelse, och hur de kan arbeta med detta. Vidare undersöker studien även hur lärare och pedagoger anser att rörelse i samband med IKT kan gynna barns rörelse. Studien genomförs genom en kvalitativ metod i form av en strukturerad intervju där resultatet sedan sammanställs genom en tematisk analysmodell. Resultatet belyser att de intervjuade i studien upplever att arbete med IKT är svårt att uppnå i verksamheterna då hjälpmedel och kunskap kring detta är bristande. Arbete med IKT och rörelse sker främst via styrda aktiviteter, medan fria aktiviteter som gynnar barnens utveckling inte prioriteras. Resultatet tyder även på att respondenterna i studien hade önskat mer kunskap kring arbete med IKT i samband med rörelse, samt att läroplanen hade gett en ökad tydlighet kring hur arbete med IKT kan implementeras i verksamheten.

The purpose of this study was to spread a broader understanding of ICT educators’ experiences of digital tools and professional development in preschool. ICT educators possess greater knowledge in the area then regular preschool teachers, which is why they were selected to participate in the study. The collected material was based on four interviews with four ICT educators from different municipalities. The analysis of the material was conducted using the phenomenographic approach. With its help, I was able to analyze similarities and differences in their perceptions and experiences. The result revealed that digital competence varies between municipalities and is heavily influenced by the support provided by the principal or preschool leadership. ICT educators often have to rely on themselves and navigate their own path. Depends on how far they haves progressed in their work and the support they have received, they experienced that it played a role in the competence of their colleagues. Without commitment and interest, new competence could not be created.

I detta examensarbetet diskutera vi vikten av IKT i förhållande till pedagogernas kunskap och attityder inom den svenska förskolan. IKT står för informations- och kommunikationsteknik och blir mer och mer en självklarhet inom förskolan. Vårt syfte är att undersöka pedagogernas förståelse och användning av IKT och om den nya reviderade läroplanen kommer att förändra pedagogers syn på IKT. En enkät publicerades i tre olika Facebook-grupper och 51 pedagoger svarade. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna är positiva och använder redan IKT i sin undervisning. Resultaten visar även att flera av pedagogerna redan är välinformerade om förändringarna som den nya reviderade läroplanen kommer ha på förskolan när det gäller IKT. Vår slutsats är att pedagogerna är positiva till IKT och att attityd påverkar huruvida de använder IKT. Studien visar att pedagogerna uppfattas vara förberedda för kommande förändringar i läroplanen relaterade till IKT på förskolan. / In this paper we discuss the importance of ICT in relation to pedagogue’s knowledge and attitudes in the Swedish preschool. ICT stands for Information and Communications Technology and is more and more infused in early childhood education. Our aim is to examine pedagogues understanding and use of ICT, and if the new revised curriculum will change the educators view on ICT. A survey was publicized in three different Facebook groups and 51 educators responded. The finding shows that most of the pedagogues are positive and are already using ICT in their education. The findings also show that several of the pedagogues are already well informed about the changes that the new revised curriculum will have on the preschool education regarding to ICT. Our conclusion is that pedagogues are positive about ICT and that attitude affects whether they use ICT. The study shows that the pedagogues are perceived to be prepared for future changes in the curriculum related to ICT at the preschool.