Syftet med detta arbete är att undersöka om digitala verktyg kan erbjuda matematikundervisningen något som gör den bättre som analoga verktyg inte kan erbjuda. För att undersöka det genomfördes intervjuer med 10 lärare som har lärarlegitimation inom matematik och jobbar på lågstadium i Sverige. I resultat framkommer att digitala verktyg kan erbjuda mervärden till matematikundervisningen som inte går att tillgå om lärare arbetar analogt. Några av de mervärdena handlar om individanpassningar, matematikgenomgångar och gamification. Det framkommer även att förutsättningarna för att bedriva undervisningen med hjälp av digitala verktyg är otillräckliga i den mån att de digitala enheterna inte räcker till en hel klass samt att skicket på de digitala enheterna är dåligt. Det framkommer även att lärarna som deltog i studien knappt har någon utbildning gällande användande av digitala verktyg i undervisningen.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia. / The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Syftet med denna studie var att vi ville undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av arbetet med digitalisering och synliggöra vilken kompetens förskollärarna har haft, samt hur kompetensöverföringen gått till i verksamheten. För att vi skulle få en ökad förståelse så genomförde vi sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av förskollärare från olika förskolor, den intervjuguide (se bilaga 1) vi följde under intervjuerna hade vi formulerat utifrån vårt syftet. Efter intervjuerna var gjord så transkriberades svaren inför analys, vi analyserade den empiri vi samlat in med hjälp av tematisk analys. Det som blev synligt för oss var varför man arbetade med digitalisering, att surfplattan var det redskap som var vanligast förekommande när man arbetade med digitalisering. Förskollärarna vi intervjuade ansåg att alla arbetande förskollärare behöver samma digitala kompetens för att kunna lära ut till barnen i verksamheten, detta var dock någotsom var bristande i de flesta verksamheter av olika orsaker. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar fyra ateljeristor har i förskolan att bedriva sitt arbete och vilket innehåll den bildpedagogiska undervisningen har. Undersökningen söker också svar på vad och hur ateljeristorna undervisar och handleder i bildpedagogiska aktiviteter, visuell kultur, visuell kommunikation samt i frågor om arbete med IKT. Genom att använda tematisk innehållsanalys och utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med de fyra ateljeristorna. Resultaten visar att innehållet i undervisningen och därmed också handledningen handlade om bildframställning och undervisning i olika bildpedagogiskt material, men också tekniker och metoder, hur man använde digitala verktyg och visuell kultur i undervisningen. Med dessa artefakter och genom ett utforskande förhållningssätt kunde man erbjuda andra förståelser. Ateljeristans ämneskunskap och mästarroll kunde genom styrning och guidning handleda pedagoger i bildpedagogiska aktiviteter vilket bidrog till verksamhetsutvecklingen i förskolan. Förutsättningarna såg väldigt olika ut och det kunde bero på i vilket sammanhang ateljeristorna befann sig i, om förskolan tagit ställning för att arbeta Reggio Emiliainspirerat, om förskolan hade en idé om vad och hur ateljeristan skulle arbeta, det kunde handla om tid och organisation, styrning eller ekonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att e-vägledning fungerar i syfte att öka elevernas valkompetens. Studien utgick från frågeställningar kring hur studieoch yrkesvägledare upplever e-vägledning samt vilka utmaningar och möjligheter det finns med evägledning jämfört med traditionell face-to-face vägledning. I studien ingick nio studie- och yrkesvägledare med erfarenhet från e-vägledning och som är yrkesverksamma från grundskola upp till universitet. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa analyserade med en kvalitativ ansats till en tematisk analys. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av CIPteorin. CIP-teorin är relevant för studiens syfte och frågeställningar eftersom den beskriver beslutsprocessen och hur valkompetensen utvecklas under denna process. Resultatet visar att evägledning ses som ett komplement till traditionell face-to-face vägledning, och att e-vägledning används till allt från att dela information till individuella vägledningssamtal. Den stora möjligheten med e-vägledning är den ökade tillgängligheten, vilket innebär att fler kan få tillgång till vägledning. Resultaten visar även på att utmaningen med e-vägledning är tekniken och bristande kompetens inom teknikområdet och inte själva vägledningen, även om det är en viss utmaning att möta den vägledningssökande och läsa av den icke verbala kommunikationen framförallt i de medier som saknar bild eller endast är skriftliga.

I den här rapporten undersöker vi pedagogers uppfattning om användandet av digitala verktyg i fritidshem. I bakgrunden av rapporten ges en återblick av fritidshemmets utveckling samt beskrivs också digitala verktygs plats i fritidshem kopplat till läroplanen. Avslutningsvis i bakgrunden så presenteras ett stycke hur digitala verktyg används i verksamheten idag samt en tidigare studie inom området digitala verktyg. Genomförandet i vår forskningsstudie har utgått ifrån 7 pedagoger från fyra olika fritidshem som har fått beskriva hur de använder digitala verktyg i deras fritidsverksamhet. De har fått ge sin syn på vilka fördelar det finns med att använda digitala verktyg men också vilka hinder/svårigheter det kan innebära. I studiens resultat påvisas bland annat att beroende på pedagogers intresse för digitala verktyg och hur de tar till sig kunskap så påverkas det i hög grad hur användandet ser ut. I resultatet presenteras även de olika användningsområden digitala verktyg har i fritidshemmet på de skolor vi varit i kontakt med. Andra viktiga resultat i studien som presenteras var skolans möjligheter och hinder i användandet av de digitala verktygen på fritids. Här presenteras lärarnas möjligheter till att ta till sig ny kunskap, hur lärare använder verktygen samttidsaspekten och kopplingen till läroplanens riktlinjer gällande digitala verktyg. Vidare i analysen jämförs sedan vårt resultat mot tidigare forskning. Vi analyserar möjligheter av utvecklande av elevers kunskapsområden med hjälp av digitala verktyg, vilka strategier det finns för kunskapsutveckling samt skolans viktigaste förutsättningar som påverkar användandet av de digitala verktygen i fritidshem. I Studiens diskussion presenteras sedan några slutsatser, där en slutsats är att pedagogernaser möjligheter att använda sig av de digitala verktygen för att nå elevernas lärande menatt det är tillgången till och kring utrustningen som blir ett hinder till användningen.

I dagens klassrum möter elever och pedagoger mängder av digitala lärresurser i form av både hård- och mjukvaror. Syftet med denna småskaliga studie var att undersöka och analysera hur lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att de använt digitala lärresurser i pedagogiska och specialpedagogiska sammanhang. Kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som användes var det sociokulturella perspektivet samt det teoretiska ramverket TPACK, som beskriver olika kompetenser lärare anses behöva. Resultatet visade att den traditionella undervisningen var central, men att de digitala lärresurserna fått fäste i klassrummet och användes som ett komplement för att variera, strukturera och motivera eleverna till lärande. Lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetade på lite olika sätt utifrån de skilda yrkesrollerna de har. De använde en mängd varierade digitala lärresurser och arbetade på ett kreativt sätt med dessa. Pedagogerna hade olika mycket kunskap kring digitala lärresurser och hur de kan användas i undervisningen. Det framkom även att de upplevde ojämlikhet vad gällande tillgången till digitala lärreurser och kompetens. Pedagogerna, som i studien avser lärare, speciallärare och specialpedagoger, var positivt inställda till digitaliseringen men upplevde sig själva sakna tillräcklig kompetens och framför allt tid för att lära sig och hålla sig uppdaterade med tekniken som finns tillgänglig i skolorna idag. En implikation till specialpedagoger är att skapa sig en överblick över vilka digitala lärresurser som används och behövs, men också en överblick över lärarnas TPACK. På så sätt kan specialpedagoger stötta lärares arbete och ordna med kompetenshöjning om behovet finns.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna i ett livslångt lärande, enligt Europa kommissionen och Sveriges regering. Den här rapporten undersöker hur lärare själva definierar digital kompetens, hur de utvecklar sin egen digitala kompetens och hur information och kommunikationsteknik (IKT) används inom matematikundervisningen i grundskolan. Data har inhämtats dels kvantitativt genom enkät samt kvalitativt genom intervjuer. Databearbetning och analys av enkät och intervjuer har gjorts kvalitativt genom Grounded theory med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet digital kompetens ses främst som en teknisk förmåga och en förmåga att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. För utveckling av sin egna digitala kompetens krävs ett personligt intresse, fortbildning och rätt utrustning. Syften till användning av IKT i matematikundervisningen är främst för att motivera eleverna på ett lustfyllt sätt och för att individualisera undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver definiera begreppet digital kompetens och medvetandegöra vad det innebär att vara digitalt kompetent.

Studien belyser hur användandet av digitala verktyg kan stimulera barnets lärande. Den lyfter fram pedagogers syn på digitala verktyg som ett pedagogiskt instrument. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fritidslärare har intervjuats. Den empiriska insamlingen har sorterats in i tematiska resultat. Resultatet belyser flera områden som visar hur pedagogerna arbetar med barns lärande genom planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Vidare lyfter resultatet fram arbetet med läroplanen och hur lärarna uppfyller den i sin verksamhet, samt vilka utmaningar pedagogerna möter när de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. Resultatet redogör även för huruvida pedagogerna använder verktygen i ett pedagogiskt syfte eller ett underhållningssyfte inom IKT. Här synliggörs även likheter och skillnader mellan skolorna, samt hur användandet av digitala verktyg kan stimulera barnets utveckling och lärande.